aenigma

Ett smärre kaos i vårt hus gör att jag huserar ganska så sparsamt utanför mitt trygga boning och därmed fick jag alltså ta på mig kläder som finns i mitt rum. (Jag har ju kläder i ungefär tre rum, varav alla byxor/kjolar inte är i mitt) Men jag hade totalt glömt bort min fina button downskjorta från Lindexs pojkbarnavdelning! Jag gillar detta köpstoppet mer och mer. Det finns massa små sötsaker i mina klädförvaringar som behöver få komma och se dagens ljus igen. Eller för första gången någonsin...
Och svarta accessoarer är något av en favorit, även fast jag egentligen är en människa utav färgtycke, så lite oanvända sådanna fick plockas fram ur gömmorna också. En stor sammetsfluga blev lätt som en plätt ett hårband med Kajsa Anka status. I like it!

Snart ska jag skutta iväg till USA-resenären och titta på film och spela TVspel. Och tycka synd om Hanna som var på premiären av Wallmans salonger på Diplomat Ski Lodge i Åre igår och som nu är så magsjuk att hon inte ens kan sms;a och säga att hon inte kommer ikväll. DÅ är man illa däran! Stackars hjärtat.
Randiga strumpisar, present från mamsell. Jeanskjol med broderier, Cubus. Lavendelfärgat linne med virkade axelband, Indiska. Pojkskjorta, Lindexbarn. Dekorerat/flätat/ornamentaliskt skärp, Gina Tricot.
Stor sammetsrosett/fluga, snodd från papis garderob. Alltså numera min. :)

Yes. Jag står i vårt torkskåp. Men om man snackar om inviduellt tänkande som jag gör så får man fasen göra vad man kan för att göra outfitbilder så pass kreativa och annorlunda som möjligt. Och vi renoverar. Så då blev det lite living in a box-känsla igen. Här ser man dessutom mitt fina skärp. (Som jag aldrig använt innan. 2 år gammalt..)

Min rara digitalkamera är ju som sagt tillbaka där den hör hemma hos mig och jag kan alltså åter igen leka hur mycket jag vill med bilder och inte nalla papis dyra och ack så tjuriga tingest. Jag och min kamera är ju liksom sammansvetsade till ett. Vi har varit med om så mycket tillsammans. Semester i Oman med adoptivödlorna och stört heta dagar i sanden, utgång i Åre där vi plötsligt insåg oss befinna oss på en Moorekväll med lättklädda (!) flickor och minglandes med Bingo Rimér, fantastiska och äventyrsfyllda dagar i London med såväl bästa vännen som helt främmande människor och Starbuckssörplande. Osv.

Jaa. Den där mini-bikini-ångesten jag hade häromdagen inför Oman igen om ett par veckor tas ju inte på alltför stort allvar. Men detta är ungefär ganska exakt hur jag såg ut när jag igår nöp och mätte kroppsfett med nyporna.
Jag tror dock inte att det spelar någon roll hur man ser ut faktiskt för alla har nog något de inte gillar. Jag fattar exempelvis inte varför min mage alltid putar så fort bikinin åker på. Och rumpan plötsligt går beyond bootylicious och into... mindre flodhäst. Men som sagt. Jag bor i Jämtland vanligtvis. Det krävs lite fettdepåer för att överleva!:D


Goo Goo Dolls - Iris
A tribute to Jan the Man