Just black.
Men jag tycker att det är tråkigt med den svenska mentaliteten och designen som ganska ofta är genomgående minimalistik ren och just svart. Visst kan Filippa K, Acne och Rodebjer någon gång addera in lite kakifärgade chinos, en slapp vit tischa och en ljusblå skjorta. Men svart är väldigt vi, svart är väldigt svenskt.
För i min värld är det i mång och mycket människor som vill gå på säkra kort som klär sig nästintill helt i svart. Alltså ganska fega människor. För det är som sagt en säker färg.
Men det kan bli rätt så rätt också. För svart behöver inte bara vara becksvart mörker, det kan nyanseras och genom kontraster bli lika sprakande som en facetterad färgkarta.
Blankt och matt. Slätt och plisserat. Siden och läder. Adderar form och volym till något som skulle kunna bli siluetten av Morran men som nu blir elegant. (Pjucksen är ju förvisso Louboutinröda på undersidan.)
De svarta favoritplaggen blir lätt gråblå efter förmånga tvättar. Men vad gör det egentligen? Hårt och rockigt tillsammans med mjukt och romantiskt. Kjolen med de påsydda sidenrosorna (?) är fantastisk!
Jag är svag för epokblandning och det dramatiska, nästintill artistiska uttryckssättet i kläder. Kan på ett ögonblick bli för mycket men hålls det på rätt sida så blir det just så rätt. Dam möter Jackie Onassis möter svårmodig fransk konstnärinna. Då spelar det ingen roll att allt är svart. För HON innehåller och är färgen.
Lite som bild två. Dubbla budskap i en samsynkroniserande enhet där kontrasterna läggs mot och på varandra för en effekt som, kanske är planerad men antagligen lika gärna inte, blir rockpunkig men ändå stilfullt enkel.
Som en futuristisk dröm med den där japanska känslan som antingen är fullkomligt galen eller har en geishalik, sober skönhet. Här är det både och i en sorts modern, alltså inte serien V futurism tänkande, tappning av funktion, stil och detaljkänsla i ett.
Roskjol-tjejen är fint klädd. Även om jag inte tycker om skinnjackor. Det blev fint ändå, skillat.
Jag har väldigt mycket svart i min garderob, men jag föröker att få in mer färg =)
svart är fint, i rätt kombinationer. dock försöker jag själv få in så mycket färg som möjligt i min, även om svarta och vita baskläder också känns behövliga emellanåt.
Svar:Takk!!
å så mange kule bilder - kjempefine antrekk og spesiell stil! love it. Fin blogg du har=)
jag alskar svart!
Eller hur! oh, oh, oh! Många oh klämde jag ur mig när jag såg den för första gången och många oh kommer jag säkert utropa när jag har den på mig! :D
Jag som är en sån där svartmänniska (även fast jag inte särskilt ofta är klädd i svart från topp till tå) håller helt med dig! Det är ett säkert kort, och inte mycket kan gå fel helsvart. Men man blir helt lyrisk när man ser sånt här folk, som har lyckats långt mer än vad "vanligt" svart folk gör. Gjorde det svarta till någonting mer, än just svart.
Oj vad jag håller med dig! Svart är så svenskt som det kan bli, men samtidigt så fantastiskt fint på rätt sått. Och vilka underbart fina bilder, dessutom!
Men henne vill jag ju se då så jag själv kan jämföra om vi är lika! :D
Kanske jag har en okänd tvillingsyster som är din kompis! Haha
Ha en fin kväll!
Åh. Bild nummer tre.
jag älskar det klassiska, svart, rött och vitt. så jag är mer än gärna feg för de färgerna vinner alltid med hästlängder (i längden!) :)
jag tyckte väldigt mycket om detta inlägget, svartkläddsympatisör som jag är. Sthlm imorgon för dig också? det är ju nästan som att vi borde ses. egentligen.
älskar den andra bilden uppifrån...riktigt snygg outfit!
Älskar dessa bilder!!