whatiwantformy21birthday
Om fem dagar fyller jag år. Det är lite jobbigt. För jag får en konstig åldersnoja. Inte "oj, vad tiden rinner iväg" utan mer "nejmen, jag är ju fortfarande ungefär 18 och inte så bra på att vara vuxen". Så säger folk att "det kommer med tiden. Du växer upp så småninom". Men gör man verkligen det? Och; VILL jag det?
I cilket fall som helst så tycker jag att det är småjobbigt att fylla år. Och i år blir jag 21. Den 30 maj blir jag
21 år. Det känns som att det är en ålder då man ska veta hur man använder tvättmaskinen, deklaration inte känns som ett abstrakt ord och man bör våga ringa telia själv när internet knasar. Det kan/gör inte jag.
Men eftersom en bloggläsare frågade om jag inte hade en önskelista över söta/fina/roliga saker jag ville ha och jag tror det är att ta ett steg närmare bekräftandet ifrån migsjälv att jag fyller år så gör jag en sån här.
Detta önskar jag mig på min 21 årsdag:
Polkadotted bunny. Eller en hamster. Eller egentligen vadsomhelst med söt nos och mjuk päls.
(Dobermann?)
Klänningar. Helst skulle jag vilja ha 2handfyndade raringar som älskats av någon och nu kan fortsätta att älskas av mig. Klänningar i alla former, färger, modeller och längder. Jag vill fylla en klädstång med gamla spetsar och undersköna tyger till klänningar.
Krimskrams. En av mina största passioner är ju smycken i alla dess former. Och jag får aldrig nog. Det behöver inte vara dyrt eller alltid särskilt vackert, jag tycker om det unika, lite knasiga, söta, annorlunda och spännande.
Pamela Love. Appropå smycken. Priset är inte det viktiga när det kommer till min kärlek för smycken men ibland är det ju det absolut dyraste som gör en som absolut mest knäsvag. Som Pamela Loves morbiditeter. Ack dessa ting!
Resa. Jag längtar alltid bort även om jag är lycklig där jag är. Det finns ett sorts sug i min själv som aldrig riktigt kan mättas. Jag drömmer ofta om lukten av flygplats, pirret av att man är på väg, känslan av något
nytt. En weekend i en stad eller veckor på fjärran öar, jag längtar till det jag inte sett.
Retrojacka. Har i flera år letat efter en retro-ish jacka från Adidas eller Nike men inte hittat den perfekta. Och eftersom butikerna nu kommit ut med nya versioner av den gamla stilen så kan jag ju sikta in mig på en sådan då jag ändå inte hittar en gammal. En klassisk adidas, med luva kanske, i turkosa nyanser eller en prasslig Nike med palmer på.
Lägenhetssaker. Jag flyttar hemifrån snart vilket innebär att jag ska skapa ett eget hem. Ett eget casa. Mitt
bo. Och i ett Kajsabo behövs massor av fina, knasiga, söta, vackra saker. Som vaser i blåa nyanser, väggdekorationer och mosaikplattor att ställa i fönstret. Och glasäpplen.
Rosetter. Jag är Kajsa, jag behöver alltid mer rosetter.
Pez. Ett av mina favoritgodis. Roligt att äta, fina förpackningar, söta manicker att stoppa godiset i och utmärkt att stoppa i fickan som proviant för utflykter. Jag älskar Pez!
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till. Men som ni ser. Jag tycker om att önska mig saker som liksom värmer hjärtat lite extra. Fina, söta, rara, gulliga, mjuka, goda saker. Nu kommer jag nog mest få nodvändiga saker eftersom jag ska flytta hemifrån men drömma kan man ju alltid. Eller hur?
(klicka på bilderna, de flesta, så kommer ni till deras flickr-sidor)
I cilket fall som helst så tycker jag att det är småjobbigt att fylla år. Och i år blir jag 21. Den 30 maj blir jag
21 år. Det känns som att det är en ålder då man ska veta hur man använder tvättmaskinen, deklaration inte känns som ett abstrakt ord och man bör våga ringa telia själv när internet knasar. Det kan/gör inte jag.
Men eftersom en bloggläsare frågade om jag inte hade en önskelista över söta/fina/roliga saker jag ville ha och jag tror det är att ta ett steg närmare bekräftandet ifrån migsjälv att jag fyller år så gör jag en sån här.
Detta önskar jag mig på min 21 årsdag:
Polkadotted bunny. Eller en hamster. Eller egentligen vadsomhelst med söt nos och mjuk päls.
(Dobermann?)
Klänningar. Helst skulle jag vilja ha 2handfyndade raringar som älskats av någon och nu kan fortsätta att älskas av mig. Klänningar i alla former, färger, modeller och längder. Jag vill fylla en klädstång med gamla spetsar och undersköna tyger till klänningar.
Krimskrams. En av mina största passioner är ju smycken i alla dess former. Och jag får aldrig nog. Det behöver inte vara dyrt eller alltid särskilt vackert, jag tycker om det unika, lite knasiga, söta, annorlunda och spännande.
Pamela Love. Appropå smycken. Priset är inte det viktiga när det kommer till min kärlek för smycken men ibland är det ju det absolut dyraste som gör en som absolut mest knäsvag. Som Pamela Loves morbiditeter. Ack dessa ting!
Resa. Jag längtar alltid bort även om jag är lycklig där jag är. Det finns ett sorts sug i min själv som aldrig riktigt kan mättas. Jag drömmer ofta om lukten av flygplats, pirret av att man är på väg, känslan av något
nytt. En weekend i en stad eller veckor på fjärran öar, jag längtar till det jag inte sett.
Retrojacka. Har i flera år letat efter en retro-ish jacka från Adidas eller Nike men inte hittat den perfekta. Och eftersom butikerna nu kommit ut med nya versioner av den gamla stilen så kan jag ju sikta in mig på en sådan då jag ändå inte hittar en gammal. En klassisk adidas, med luva kanske, i turkosa nyanser eller en prasslig Nike med palmer på.
Lägenhetssaker. Jag flyttar hemifrån snart vilket innebär att jag ska skapa ett eget hem. Ett eget casa. Mitt
bo. Och i ett Kajsabo behövs massor av fina, knasiga, söta, vackra saker. Som vaser i blåa nyanser, väggdekorationer och mosaikplattor att ställa i fönstret. Och glasäpplen.
Rosetter. Jag är Kajsa, jag behöver alltid mer rosetter.
Pez. Ett av mina favoritgodis. Roligt att äta, fina förpackningar, söta manicker att stoppa godiset i och utmärkt att stoppa i fickan som proviant för utflykter. Jag älskar Pez!
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till. Men som ni ser. Jag tycker om att önska mig saker som liksom värmer hjärtat lite extra. Fina, söta, rara, gulliga, mjuka, goda saker. Nu kommer jag nog mest få nodvändiga saker eftersom jag ska flytta hemifrån men drömma kan man ju alltid. Eller hur?
(klicka på bilderna, de flesta, så kommer ni till deras flickr-sidor)
monday,tuesday,wednesday,thursday,friday - im in love
Vet ni. Jag har haft en så himlans fin vecka tills nu. Egentligen är den fortfarande fin men eftersom jag plötsligt blev på ruskigt dåligt humör och mest vill bitas så tänkte jag berätta om veckan som varit. För att påminna mig om hur fin den som sagt varit. Och för att ni ska få veta hur fin en vecka kan vara.
Söndags - Jag och papi satte oss i bilen och körde ned genom Sverige hela vägen till Norrköping. Solen sken precis varenda sekund och jag åt glass, hostade, sjöng små trudelutter och pratade med min far. Det är så underskattat. Att bara prata med sin pappa, eller mamma.
Måndag - Tittade på Doktor Snuggles hela morgonen och träffade sedan Julia och Emelie. De fina Norrköpingsflickorna jag blir lika glad utav varje gång jag träffar. Köpte en klänning med måsar och fikade mest hela tiden.
Tisdag - Picknickade i solen. Kan inte blir bättre på ett enklare sätt.
Onsdag - Satte mig på ett tåg genom ett soligt Sverige. Tittade på film på min dator. Glodde ut genom fönstret och på medpassagerarna. Åt blåa klubbor och fick mer pirr i magen för varje gult rapsfält jag såg. Steg av i Lund och kände mig hemma som jag bara gör i Skåneland. Fikade med Linnéa. Missade mitt tåg. Fikade lite mer med Linnéa, tog ett annat tåg och steg sedan av i Båstad där jag log hela vägen hem till farmor och farfar.
På kvällen körde jag och Anja runt hela Bjäre och pratade om hur vackert det är här.
Torsdag - Sprang omkring i solen och luktade på syrén iklädd jeansshorts och bikini. Klippte gräs och pussade på äppelträden. Fnissade och insåg att poolen var uppvärmd (+29) så att jag kunde bada. Tittade på Cabaret.
Fredag - Jobbade min första dag på cafeét och kände mig som att ingen tid alls flutit förbi. Drack Fanta ur sugrör och åt kaksmulor. Fick nypotatis till middag och pysslade ihop en massa halsband av pärlor jag hittade.
Och nu är jag alltså på lite dåligt humör. Som om jag hade en tagg i foten som skaver. Fast jag inte har det.
Men när jag tänker på min vecka så ler ena mungipan och jag inser att jag inte har så mycket att gnälla över.
Inget alls faktiskt.
Tisdag. - Fräknar överallt. I pannan, på nosen, kinderna.
Söndags - Jag och papi satte oss i bilen och körde ned genom Sverige hela vägen till Norrköping. Solen sken precis varenda sekund och jag åt glass, hostade, sjöng små trudelutter och pratade med min far. Det är så underskattat. Att bara prata med sin pappa, eller mamma.
Måndag - Tittade på Doktor Snuggles hela morgonen och träffade sedan Julia och Emelie. De fina Norrköpingsflickorna jag blir lika glad utav varje gång jag träffar. Köpte en klänning med måsar och fikade mest hela tiden.
Tisdag - Picknickade i solen. Kan inte blir bättre på ett enklare sätt.
Onsdag - Satte mig på ett tåg genom ett soligt Sverige. Tittade på film på min dator. Glodde ut genom fönstret och på medpassagerarna. Åt blåa klubbor och fick mer pirr i magen för varje gult rapsfält jag såg. Steg av i Lund och kände mig hemma som jag bara gör i Skåneland. Fikade med Linnéa. Missade mitt tåg. Fikade lite mer med Linnéa, tog ett annat tåg och steg sedan av i Båstad där jag log hela vägen hem till farmor och farfar.
På kvällen körde jag och Anja runt hela Bjäre och pratade om hur vackert det är här.
Torsdag - Sprang omkring i solen och luktade på syrén iklädd jeansshorts och bikini. Klippte gräs och pussade på äppelträden. Fnissade och insåg att poolen var uppvärmd (+29) så att jag kunde bada. Tittade på Cabaret.
Fredag - Jobbade min första dag på cafeét och kände mig som att ingen tid alls flutit förbi. Drack Fanta ur sugrör och åt kaksmulor. Fick nypotatis till middag och pysslade ihop en massa halsband av pärlor jag hittade.
Och nu är jag alltså på lite dåligt humör. Som om jag hade en tagg i foten som skaver. Fast jag inte har det.
Men när jag tänker på min vecka så ler ena mungipan och jag inser att jag inte har så mycket att gnälla över.
Inget alls faktiskt.
Tisdag. - Fräknar överallt. I pannan, på nosen, kinderna.
life aint a cookie. its a party.
Jag är en så himla dålig bloggare just nu. Jag vet det så väl och lider utav det. Men livet är liksom
ett kalas där jag springer mellan fiskedammen och tårtan, hoppborgen och glassen.
Och då kommer bloggen i kläm. Fina fina bloggen.
Egentligen har jag varit halvdålig med bloggandet ett längre tag. Grejen är att jag vill inte ta en paus. Men jag känner mig dålig som bloggar så sporadiskt. Så; vill ni att jag fortsätter att göra det sporadiskt, kan ni ta att det ibland dröjer lite mellan inläggen, eller föredrar ni en paus tills jag har tiden igen? Eller. Tid har jag väl egentligen.
Men jag väljer att ibland hellre ta del av det imaginära kalaset jag kallar livet istället för att sitta framför datorn.
Mycket tankar och funderingar. Men jag håller ju av er så himla mycket. Ni som läser.
Nu ska jag skutta iväg till tonerna av min favoritfilm, Cabaret, och göra mig iordning för jobb.
Men jag återkommer ikväll. Då kanske ni har lite kloka åsikter att dela med er utav?
Skånska pussar & sockerbetskramar
Havets blåa hud
Plötsligt slog det mig att jag om tre dagar befinner mig på andra sidan jordklotet. På ett ställe där himlen är en evighet av blått, sanden är varmt sandpapper mot fötterna, solen ett intensivt klot som får mig att kisa och huden att sakta men säkert ändra nyanser och luften är full av dofter och ljud som är fjärran från min fjällvärld.
Jag kommer om tre dagar sitta i gyllenbrun sand som svalnar först på natten.
Se solnedgångar i havet istället för mellan bergen.
Dricka ljummen kokosmjölk med sugrör direkt ur dess naturliga MER-förpackning och bläddra förstrött i en alldeles för glossig tidning jag köpt på Arlanda.
Slappna av, räkna fräknar, se hur håret sakteligen bleks av vind, sol och salt hav.
Smutta på iskall läsk och äta salta chips för att det är det godaste i hela världen när man varit ute i hettan en hel dag.
Sätta upp mitt hår i slarviga knutar, strunta i smink, klä mig i lösa klänningar, känna doften av solbränd hud (vilket är den bästa doften i världen) och titta på det spräckliga mönstret som skuggorna blir efter palmblad.
Jag kommer om tre dagar sitta i gyllenbrun sand som svalnar först på natten.
Se solnedgångar i havet istället för mellan bergen.
Dricka ljummen kokosmjölk med sugrör direkt ur dess naturliga MER-förpackning och bläddra förstrött i en alldeles för glossig tidning jag köpt på Arlanda.
Slappna av, räkna fräknar, se hur håret sakteligen bleks av vind, sol och salt hav.
Smutta på iskall läsk och äta salta chips för att det är det godaste i hela världen när man varit ute i hettan en hel dag.
Sätta upp mitt hår i slarviga knutar, strunta i smink, klä mig i lösa klänningar, känna doften av solbränd hud (vilket är den bästa doften i världen) och titta på det spräckliga mönstret som skuggorna blir efter palmblad.
Påskpuss
Det här är den mest händelserika påskveckan någonsin tror jag. Och det är dessutom så roligt att man dör en smula. Så även om jag skulle vilja ge världens update med bilder i mängder och en smärre roman i text så tror jag faktiskt att vi tar det sen. För nu ska jag kasta mig ut i skidbacken efter att jag gjort klart texten om gårdagens sjukt spårade kväll på Bygget. Sahara Hotnights på scen (Sveriges snyggaste band?), skogstokiga norrmän, ofrivilliga pussar på kinden, prins Carl Philip i publiken, grym musik på dansgolven, trevliga människor och en nostalgi utan dess like.
Ordet är; whoopa.
Glad påsk på alla små små kycklingar så hörs vi när det inte dricks cola ute i solen, dansas sönder benen och sliras runt i snön bland turister och renar. PUSS
På vårt stammiscafé kunde man igår måla ägg. Jag la ned min hela konstnärssjäl och skapade ovanstående mästerverk. Målat med mina nagellack eftersom vattenfärg kändes mesigt. Moln, regnbågar och lite guldglittrande ögonskugga. Sjukt fint.
Ordet är; whoopa.
Glad påsk på alla små små kycklingar så hörs vi när det inte dricks cola ute i solen, dansas sönder benen och sliras runt i snön bland turister och renar. PUSS
På vårt stammiscafé kunde man igår måla ägg. Jag la ned min hela konstnärssjäl och skapade ovanstående mästerverk. Målat med mina nagellack eftersom vattenfärg kändes mesigt. Moln, regnbågar och lite guldglittrande ögonskugga. Sjukt fint.
<3
Har fått så himla många frågor gällande vem han är. Handendärapojkvännen.
Och fast jag tycker att det är fint som tusan med alla bilder på Sandras fina Vinden, Claras man med rakbladsvassa käkben och Linnéas rara pojkvän så känns det lite knasigt att berätta en massa om min. Visa bilder på han med stort H och avslöja de där allra sötaste detaljerna som man kanske får små hål i tänderna
utav. Men å andra sidan. Jag vill ju att alla ska få se hur fin han är. Min handendärapojkvän.
Så idag får ni en liten presentation och en första bild.
Pojken på bilden heter Mikael och är alltså mitt hjärtas knasboll. Vi har varit tillsammans i dryga tre månader nu (jag tycker inte alls att det är nödvändigt att hålla reda på datum hit och dit. Det är ju nuet som räknas.) och jag längtar tills jag får visa honom mitt skåne. Köra över Hallandsåsen och peka ut platser där man kanske kan surfa. Fika med utsikt över havet och andas sommarluft. Vi hinner inte ses så mycket jag och Mikael eftersom han jobbar i Stockholm på vardagarna men istället kompenserar vi med de mysigaste helgerna i världen. Ganska ofta kivas vi om helt onödiga saker och jag kastar paprikabitar och knorrar ihop ansiktet som en mops, men det är alltid bara på skoj. Och jag älskar att varje dag är rolig, udda och kanske inte alls som i andra förhållanden.
Ibland tycker Mikael att jag är som en fjortonåring eftersom jag tjurar en hel del, hellre dricker läsk och tittar på Kung Fu Panda än hjälper till med disken och hoppar på min bästa vän Grisen, men egentligen tycker han det nog är ganska kul. Om inte annat så lite annorlunda.
I lördags satt vi ute i Åre och fikade, tittade på tågen med turister som kom in och satte nitar på mina nya tygskor. Mathilda och jag lekte med våra kameror och Mikael pratade med finaste Åsa. Då knäppte jag det här kortet. Blåa blåa ögon med lite brunt i har han.
Mikael luktar godast i världen, låter mig pussa på honom tills läpparna svider och låter mig tugga på hans mat fast jag sagt att jag inte är hungrig. Små små men fina fina saker.
Och fast jag tycker att det är fint som tusan med alla bilder på Sandras fina Vinden, Claras man med rakbladsvassa käkben och Linnéas rara pojkvän så känns det lite knasigt att berätta en massa om min. Visa bilder på han med stort H och avslöja de där allra sötaste detaljerna som man kanske får små hål i tänderna
utav. Men å andra sidan. Jag vill ju att alla ska få se hur fin han är. Min handendärapojkvän.
Så idag får ni en liten presentation och en första bild.
Pojken på bilden heter Mikael och är alltså mitt hjärtas knasboll. Vi har varit tillsammans i dryga tre månader nu (jag tycker inte alls att det är nödvändigt att hålla reda på datum hit och dit. Det är ju nuet som räknas.) och jag längtar tills jag får visa honom mitt skåne. Köra över Hallandsåsen och peka ut platser där man kanske kan surfa. Fika med utsikt över havet och andas sommarluft. Vi hinner inte ses så mycket jag och Mikael eftersom han jobbar i Stockholm på vardagarna men istället kompenserar vi med de mysigaste helgerna i världen. Ganska ofta kivas vi om helt onödiga saker och jag kastar paprikabitar och knorrar ihop ansiktet som en mops, men det är alltid bara på skoj. Och jag älskar att varje dag är rolig, udda och kanske inte alls som i andra förhållanden.
Ibland tycker Mikael att jag är som en fjortonåring eftersom jag tjurar en hel del, hellre dricker läsk och tittar på Kung Fu Panda än hjälper till med disken och hoppar på min bästa vän Grisen, men egentligen tycker han det nog är ganska kul. Om inte annat så lite annorlunda.
I lördags satt vi ute i Åre och fikade, tittade på tågen med turister som kom in och satte nitar på mina nya tygskor. Mathilda och jag lekte med våra kameror och Mikael pratade med finaste Åsa. Då knäppte jag det här kortet. Blåa blåa ögon med lite brunt i har han.
Mikael luktar godast i världen, låter mig pussa på honom tills läpparna svider och låter mig tugga på hans mat fast jag sagt att jag inte är hungrig. Små små men fina fina saker.
ännuentisdagattälska
Just nu gör jag så mycket att jag helt enkelt inte hinner med att uppdatera bloggen efter vad som händer och definitivt inte lägga upp bilderna i rättan tid. Men. Igår var det Åre för hela slanten med fika och jobb och skutt, sen hem till Grisen där vi gjorde oss iordning för att vidare till Mathilda och pojkarna där vi åt hemmagjorda hamburgare med en miljard mumsiga tillbehör. Sen den sedvanliga sannslösa discodansen i ungefär timmarna två innan vi åkte till Bygget för att dansa ihjäl fötter och ben. (Jag kommer sakna tisdagar på Bygget så att jag går s-ö-n-d-e-r när jag flyttar)
Har inga bilder än från igår och inatt så vi tar lite bilder från förra veckans tisdag som var himlans fin också!
Mathilda och jag, blondinernas kombattanter.
Miss freckles är söt och jag..ja, jag gör ju som jag ganska ofta gör på kort. Eh.
Jag och Grisen blir alltid söta på bild. Alltid! Fast på vårt alldeles egna sätt.
Åsa var en ny och otroligt trevlig bekantskap!
Onda ögat mellan godispåsen och Åsa.
Mathilda är alltid glad. Men kanske lite mer med godis i munnen?
Egentligen är ju pussar det bästa jag vet. Man ibland spelar man svår.
My love, världens bästa Gris, snart roomie och allra käraste vän.
Jag hade t-shirt från Diesel, sliten jeanskjol, vita sneakers, lite krimskrams och en hel del flätor.
Oh, Mathilda har lagt upp lite bilder från igår på Facebook. Knyckte dem litegrann nu.
Jag ligger på stackars Grisen och läser världens bästa serie; Rocky! Hade precis gjort det läskiga/roliga jobbet och firade med god paj som gjorde mig till en proppismätt hamster.
Innan vi tutade ut i natten och dansade sönder oss. Mina fina flickor. Hade på mig ny himmelsblå klänning med så mycket vidd att man skulle kunna flyga om det kom en stark vindpust.
Har inga bilder än från igår och inatt så vi tar lite bilder från förra veckans tisdag som var himlans fin också!
Mathilda och jag, blondinernas kombattanter.
Miss freckles är söt och jag..ja, jag gör ju som jag ganska ofta gör på kort. Eh.
Jag och Grisen blir alltid söta på bild. Alltid! Fast på vårt alldeles egna sätt.
Åsa var en ny och otroligt trevlig bekantskap!
Onda ögat mellan godispåsen och Åsa.
Mathilda är alltid glad. Men kanske lite mer med godis i munnen?
Egentligen är ju pussar det bästa jag vet. Man ibland spelar man svår.
My love, världens bästa Gris, snart roomie och allra käraste vän.
Jag hade t-shirt från Diesel, sliten jeanskjol, vita sneakers, lite krimskrams och en hel del flätor.
Oh, Mathilda har lagt upp lite bilder från igår på Facebook. Knyckte dem litegrann nu.
Jag ligger på stackars Grisen och läser världens bästa serie; Rocky! Hade precis gjort det läskiga/roliga jobbet och firade med god paj som gjorde mig till en proppismätt hamster.
Innan vi tutade ut i natten och dansade sönder oss. Mina fina flickor. Hade på mig ny himmelsblå klänning med så mycket vidd att man skulle kunna flyga om det kom en stark vindpust.
there is no more rabbits in my hat to make things right
Sandra hade en så förtrollande fin och sorglig och söt och fantastisk liten lista med bilder häromdagen.
Jag kände att en dag som denna, när jag saknar någon som skickar sms där det står "tycker om dig", luften
som strömmar in genom det öppna fönstret är lite för kallt och handstilen är ful; då vill jag göra densamma lista.
Förlåt för knyckandet Sandra. Men det är ju för att du är så bra.
A picture of you in your room.
A picture of you very drunk.
Jag har, på fullaste allvar, aldrig varit full. Knappt ens salongsberusad. Men här var jag full av annat. Som skratt och mat.
A picture of you on your birthday.
Min senaste födelsedag. Till hälften firad i Washington DC med ett ledsamt farväl och till hälften
firad i New York i vackraste sommarvädret uppe i Empire State Building och här på Forever 21.
Jag var glad. Bara ser sur ut!
A picture of you in one of your favourite outfits.
Ingen bra bild på helheten. Men det var just det jag gillade med denna klädseln. Att det var en sån helhet
som var så himla mycket jag. + frisyren som är mitt signum numera.
A picture of you making a goofy face at the camera.
Inte den mest goofy. Men jag har ju för sjuttin horn på skallen och ser ut som en morrande tiger!
A picture you miiiiiight have edited to make yourself more attractive.
Jag använder inte photoshop. Faktum är att jag inte ens har photoshop. (Svårt där ja.)
Men fixar ljuset i bilderna och grejar med mättnaden gör jag ibland. Som här. Mjukt kallt och fint.
A picture of a night you regret.
Jävla skitkväll.
A picture of you truly being yourself.
Jag skrattar väldigt mycket. Fnissar så jag rynkar på näsan och skuttar runt en massa. Dansar så att håret
svänger i folks ansikten och piper som en glad hamster. Jag är arg mycket också, men mest är jag precis som
på pressbilden.
The most recent picture of you.
Igårkväll. Jag Grisen och Mathilda när vi dansade loss till Spotifylistan - let the good times roll.
Vad Grisen gör vet jag faktiskt inte.
A picture of you being ridiculous.
Jag är en tönt i pälsmössa.
A picture of you showing off a new haircut/color
Jag velade ett år (!) innan jag klippte lugg. Gillade det som tusan men den växte hela tiden
ned i ögonen så att jag sig absolut ingenting.
A picture of a time in your life that's over, but you wish it wasn't.
Jag vet att man inte ska längta tillbaka till saker utan se framåt. Men alltså. Förra årets maj och juni i USA var oslagbara. O.s.l.a.g.b.a.r.a.
A picture of a time in your life that's over, and you couldn't be more thankful that it is.
Förvisso var vi i Paris med skolan och hade makalöst roligt. Men precis innan detta hade jag varit inlagd
tre veckor på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det var bara en kulmen på många jobbiga år.
A picture of you when you were anything but happy.
Jag hade ingen anledning att vara ledsen men jag minns att det var så jobbigt just då.
Ingenting stämde riktigt som det borde och det bara gjorde ont ont ont.
A picture of you that you had no idea was being taken.
Andra natten på vårt hostel i New York. Vi hittade min bästa chilenska pojke och firade med
glass och snattande av hans keps. Uppenbarligen.
A picture of you when you were a different person than you are now.
Det är inte så länge sedan. Men en evighet om man ser till vem jag är.
A picture of you with someone you love.
Jag och Gris. Gris och jag. Dödar ett glasspaket gör vi också.
A picture of how you'd like the world to see you.
Jag behöver inte vara sexig och se hångelsugen ut i andras ögon. Jag hoppas mest att folk ser mig
såsom jag är; för det mesta studdsigt hamsterglad med dans i benen och kolsyrebubbel i kroppen.
(sen att jag är komplex och depressiv är ju en annan del av mig. Men så här vill jag att folk ska se mig)
A picture that describes how you'd like to spend every day.
Lek lek lek med vänner, sol, brunbrända ben och skratt som bubblar likt kolsyra i magen.
A picture of a time when everything was changing.
Studentnatten.
A picture that makes your heart hurt.
Av skälet till att jag saknar min bästa vän. Att jag saknar sommarkvällar som varit.
A picture that makes your heart smile.
Absolut finaste vårfesten som någonsin existerat.
A picture of one of the best nights of your life.
Washington DC vår första kväll med alla nya vänner och äntligen återförenade med Jan the Man.
Vad det var som gjorde kvällen så fantastisk vet jag inte. Och det är nog precis därför den var så fin.
saturrrday.
Insåg i helgen att alla de där vimmelbilderna som tas ju måste hamna någonstans.
Upptäckte var.
Insåg att en del aldrig borde ha visats för världen.
Men ni kan ju få se ett par i miniformat!
1. Från i lördags på Bygget. Väldigt galet. Vi ser ganska ogalna ut. Just där. (Ny klänning!)
2. Februari någongång?
3. Ännu tidigare i februari. Eller januari.
Konstaterande; jag och Grisen är ett radarpar. En Route två. Salt och peppar. Ler och långhalm.
ill.
Igår kom jag hem från världens mysigaste helg och tänkte att veckan som kommer blir bra. För jag skulle jobba undan skolarbete och annat mån-tisdag och sen kolla på världscuptävlingarna här i Åre.
Två timmar efter att jag kom hem kräktes jag som en katt. Sen fortsatte det så med extremt jämna mellanrum precis hela natten och jag skämtar inte när jag säger att jag trodde jag skulle dö. Kall och varmt, darrande som om någon hotat skjuta mig i huvudet, spänd som en fjäder i kroppen och med en ångest som gjorde att jag inte kunde andas.
I två och en halv timma låg jag ihopkrupen i ett av hörnen av badrummet intill elementet och fick uppmana migsjälv till att andas. Andas andas andas.
Slumrade till vid halv sex imorse och vaknade av att kroppen gjorde så ont att jag grät i sömnen.
Jag vet inte vad det är för fel men jag har nog aldrig mått så dåligt som jag gör nu i hela mitt liv.
Mamma fick stanna hemma från jobb i Umeå och ger mig små gurkbitar ibland och fyller på med vatten.
Jag ligger mest och hoppas att jag ska somna ifrån allt.
Det här är vad jag glor på för att överhuvudtaget orka fokusera på något annat än vad som gör ont. Dörren.
Två timmar efter att jag kom hem kräktes jag som en katt. Sen fortsatte det så med extremt jämna mellanrum precis hela natten och jag skämtar inte när jag säger att jag trodde jag skulle dö. Kall och varmt, darrande som om någon hotat skjuta mig i huvudet, spänd som en fjäder i kroppen och med en ångest som gjorde att jag inte kunde andas.
I två och en halv timma låg jag ihopkrupen i ett av hörnen av badrummet intill elementet och fick uppmana migsjälv till att andas. Andas andas andas.
Slumrade till vid halv sex imorse och vaknade av att kroppen gjorde så ont att jag grät i sömnen.
Jag vet inte vad det är för fel men jag har nog aldrig mått så dåligt som jag gör nu i hela mitt liv.
Mamma fick stanna hemma från jobb i Umeå och ger mig små gurkbitar ibland och fyller på med vatten.
Jag ligger mest och hoppas att jag ska somna ifrån allt.
Det här är vad jag glor på för att överhuvudtaget orka fokusera på något annat än vad som gör ont. Dörren.
Bahbah.Bah.
Jag har en hel del att göra idag. Men för ett par timmar sedan insåg jag att hur jag än försökte. Vad jag än provade. Hur många gånger jag än sa till migsjälv på skarpen att jag skulle ta tag i allt så gick det inte. Det är helt enkelt inte en bra dag. Så istället för att slita mitt redan ganska tunna hår så bestämde jag mig för att göra det jag faktiskt kunde ta mig för. Och göra en liten lista på saker som gör mig glad idag när jag utan skäl är ledsen och tom.
1. Som att jag och Grisen köpte bästisarmband igår. Med små buddhas på. Så vi inte biter av varandras huvuden alltför ofta. Det kan ju inte en buddha runt handleden tillåta. Barnsligt och helt förtjusande.
2. Jag har en hel låda full med rosetter, hårband, klämmor, diadem, fjädrar och sötsaker att fästa i håret. Det
är ju fantastiskt. En hel låda!
3. När huvudvärken släpper lite så ska jag ta och rita. Rosor tror jag. Rosor, knoppar, svepande kjolar och mjuka hårsvall. Inspireras av Jane Austen och ett grönt England.
Eftersom jag struntar i om Linda Skugge tycker att man inte får klaga förrän man har tre barn och är ensamstående så säger jag, varsågod och gnäll lite. Vad har ni för listor på saker som gör er glada de dagar man helst av allt vill gnaga på bitar av kartong, puta med underläppen och titta på moln som ser ut som kaniner?
Edit; Great minds think alike. Är det för att vi är norrlänningar eller helt enkelt bara ganska så lika ibland som vi gör liknande inlägg densamma dag? Jag vet inte. Men Clara peppar upp lika bra som choklad himlans ofta. Så även idag när vi är kloka ihop på olika håll. Tackla skitdagar kan vi!
1. Som att jag och Grisen köpte bästisarmband igår. Med små buddhas på. Så vi inte biter av varandras huvuden alltför ofta. Det kan ju inte en buddha runt handleden tillåta. Barnsligt och helt förtjusande.
2. Jag har en hel låda full med rosetter, hårband, klämmor, diadem, fjädrar och sötsaker att fästa i håret. Det
är ju fantastiskt. En hel låda!
3. När huvudvärken släpper lite så ska jag ta och rita. Rosor tror jag. Rosor, knoppar, svepande kjolar och mjuka hårsvall. Inspireras av Jane Austen och ett grönt England.
Eftersom jag struntar i om Linda Skugge tycker att man inte får klaga förrän man har tre barn och är ensamstående så säger jag, varsågod och gnäll lite. Vad har ni för listor på saker som gör er glada de dagar man helst av allt vill gnaga på bitar av kartong, puta med underläppen och titta på moln som ser ut som kaniner?
Edit; Great minds think alike. Är det för att vi är norrlänningar eller helt enkelt bara ganska så lika ibland som vi gör liknande inlägg densamma dag? Jag vet inte. Men Clara peppar upp lika bra som choklad himlans ofta. Så även idag när vi är kloka ihop på olika håll. Tackla skitdagar kan vi!
blacknwhite
Innan allt gick snett inatt så var vi så himla glada. Det var nämligen exakt såsom jag skrev att kvällen skulle vara.
Middag hemma hos Mathilda - gott som tusan med risotto.
Dans till de bästa spotifylistorna - dans dans dans
Fniss och hopp - coca cola och lek med Grisen.
Dessutom var det en såndär kväll då jag kände mig ganska fin. Som en förrymd cirkus- eller cabaretprinsessa med puffig ballongkjol, vackert 2handlinne och krimskrams runt halsen.
I otroligt goda vänners lag.
Men så blev det skit ja. Men jag gillar att bilderna bevisar att det faktiskt var ruskigt roligt innan!
Middag hemma hos Mathilda - gott som tusan med risotto.
Dans till de bästa spotifylistorna - dans dans dans
Fniss och hopp - coca cola och lek med Grisen.
Dessutom var det en såndär kväll då jag kände mig ganska fin. Som en förrymd cirkus- eller cabaretprinsessa med puffig ballongkjol, vackert 2handlinne och krimskrams runt halsen.
I otroligt goda vänners lag.
Men så blev det skit ja. Men jag gillar att bilderna bevisar att det faktiskt var ruskigt roligt innan!
im coming home again.
Nu är jag hemma från Stockholm. Och jag VET att jag igår utanför biograf Skandia ylade till Ida att jag längtade efter renar, tomma vidder, fjäll och granar. Men alltså. Det var i ett svagt ögonblick.
Jag har haft det så himla bra i Stockholm och jag insåg att jag så ofta gick och tänkte. "här skulle jag kunna bo. Här vill jag bo!" Och då gör vi slag i det. Nu ska vi leta efter lägenhet på riktigt där, jag och Grisen. Bring some northern soul into S to the tockholm!
Men igår var jag och Ida, som har bästaste Wardrobe med kollegan Malin, på Modettes Modediamant och filmvisning.
Otroligt välorganiserat, urgulliga tjejer från Modette (är det bara jag som vill äta Lina och Eleonore?), fina goodiebags, bra struktur och tempo och bara allmänt supermysigt. Veckorevyn, det är såhär det ska gå till!
Träffade allra vackraste Frida som jag spenderade resterande kvällen med efter min syster/frus hemgång, Ida och jag blev namngivna på ett foto som Ida och Kajsa Tengvall nämligen.
Min dator strejkar så mina bilder kommer senare. Dessa är brutalt snodda av Frida. Förlåt.
(Marabou borde använda mig som reklamperson. Kolla hur jag håller deras nya "smak" så elegant!)
Jag har haft det så himla bra i Stockholm och jag insåg att jag så ofta gick och tänkte. "här skulle jag kunna bo. Här vill jag bo!" Och då gör vi slag i det. Nu ska vi leta efter lägenhet på riktigt där, jag och Grisen. Bring some northern soul into S to the tockholm!
Men igår var jag och Ida, som har bästaste Wardrobe med kollegan Malin, på Modettes Modediamant och filmvisning.
Otroligt välorganiserat, urgulliga tjejer från Modette (är det bara jag som vill äta Lina och Eleonore?), fina goodiebags, bra struktur och tempo och bara allmänt supermysigt. Veckorevyn, det är såhär det ska gå till!
Träffade allra vackraste Frida som jag spenderade resterande kvällen med efter min syster/frus hemgång, Ida och jag blev namngivna på ett foto som Ida och Kajsa Tengvall nämligen.
Min dator strejkar så mina bilder kommer senare. Dessa är brutalt snodda av Frida. Förlåt.
(Marabou borde använda mig som reklamperson. Kolla hur jag håller deras nya "smak" så elegant!)
Allra käraste du
Vi spenderar kvalitetstid tillsammans. Hon och jag som ska flytta till Stockholm till hösten om allt går som
det ska. Hon och jag som är bästisar. Grisen och jag.
Hon som håller i mig när jag snurrar för mycket.
Hon som jag försöker lära pokerfacedansen.
Hon som alltid har en kram över till mig.
Hon som jag kan fula mig med precis hur mycket jag vill.
Hon som jag åker och hälsar på det tredje hjulet, i en bra bemärkelse, runt jorden med.
Hon som jag står närmare än alla andra. Så nära att folk ibland tror att vi är ihop!
(Det är vi ju också, fast i kompisbemärkelse.)
Hon som är mina bläckfiskarmar när mina egna inte räcker till.
det ska. Hon och jag som är bästisar. Grisen och jag.
Hon som håller i mig när jag snurrar för mycket.
Hon som jag försöker lära pokerfacedansen.
Hon som alltid har en kram över till mig.
Hon som jag kan fula mig med precis hur mycket jag vill.
Hon som jag åker och hälsar på det tredje hjulet, i en bra bemärkelse, runt jorden med.
Hon som jag står närmare än alla andra. Så nära att folk ibland tror att vi är ihop!
(Det är vi ju också, fast i kompisbemärkelse.)
Hon som är mina bläckfiskarmar när mina egna inte räcker till.
jagsaknardetsomvarsomnuinteär
Det är så surrealistiskt att inse hur yttre faktorer kan påverka ensjälv. Man står där i sin bubbla och inte tänker. Bara är. Tänker inte på att bubblan kan knäckas som ett tunnt äggskal och fyllas med smuts.
Så var det idag. Vad vet jag om lågkonjunktur egentligen? Har jag ens faktiskt tänkt på vad det innebär för folk i allmänhet. Eller migsjälv? Tidningen jag jobbat för sedan jag var 18 och världens mest osäkra, som gjorde mig till en stor del av den jag är idag, är inte densamma som den var då. Jag har inte förstått att det faktiskt varit på riktigt som folk mistat jobben. Som konsekvenserna inneburit annat än löpsedlar på kvällstidningarnas framsidor.
Men saker och ting har förändrats på riktigt. Och det är inte synd om mig. Jag står inte med ett jobb som kanske ska varslas. En lön som möjligen uteblir. Med tomhet inombords och tomhet i plånboken.
Men för första gången sedan lågkonjunktur blev ordet på allas läppar så har jag fått känna på dess konsekvenser. Dess kalla uddar. Och bara den vetskapen. Att mina krönikor blir färre, att reportagen lär utebli, att artiklar tvingas dras in på tidningen som var min början känns sorgligt så att det knyter sig i bröstet.
Precis i de ögonblicken när jag famlar efter vad jag vill ta mig till. När jag släpper taget om kontrollen som jag så otroligt mycket behöver. I exakt den stunden då jag väljer att börja ta mig någon annanstans, men vill ha tryggheten kvar i ryggen, så stjälps allt det där åt sidan.
Vad gör man när man går sönder lite utav sorg? Sorg som inte ens går att jämföra med andras men som ändå känns känns känns. Fan.
Så var det idag. Vad vet jag om lågkonjunktur egentligen? Har jag ens faktiskt tänkt på vad det innebär för folk i allmänhet. Eller migsjälv? Tidningen jag jobbat för sedan jag var 18 och världens mest osäkra, som gjorde mig till en stor del av den jag är idag, är inte densamma som den var då. Jag har inte förstått att det faktiskt varit på riktigt som folk mistat jobben. Som konsekvenserna inneburit annat än löpsedlar på kvällstidningarnas framsidor.
Men saker och ting har förändrats på riktigt. Och det är inte synd om mig. Jag står inte med ett jobb som kanske ska varslas. En lön som möjligen uteblir. Med tomhet inombords och tomhet i plånboken.
Men för första gången sedan lågkonjunktur blev ordet på allas läppar så har jag fått känna på dess konsekvenser. Dess kalla uddar. Och bara den vetskapen. Att mina krönikor blir färre, att reportagen lär utebli, att artiklar tvingas dras in på tidningen som var min början känns sorgligt så att det knyter sig i bröstet.
Precis i de ögonblicken när jag famlar efter vad jag vill ta mig till. När jag släpper taget om kontrollen som jag så otroligt mycket behöver. I exakt den stunden då jag väljer att börja ta mig någon annanstans, men vill ha tryggheten kvar i ryggen, så stjälps allt det där åt sidan.
Vad gör man när man går sönder lite utav sorg? Sorg som inte ens går att jämföra med andras men som ändå känns känns känns. Fan.
lastnightwiththelondonissima
I tisdags hade vi en förträffligt trevlig kväll. Klädhets hemma hos Piggie, middag på Broken och sen dans dans dans på Bygget. Allting dokumenterat av den tredje musketören som nu sitter i väntan på planet som ska ta henne till London. Vi saknar henne redan. JAG saknar henne redan. Så i vår, då blir det en helg av "Hi love", Topshop och dyr mat.
Såhär såg jag ut.
Vi två är de eviga partners in crime när det kommer till att resa.
Inte ett dugg berusad. Däremot blir man yr som tusan om man ställer sig och snurrar jättefort för att
demonstrera hur vid kjolen är. Jätteyr!
Såhär såg jag ut.
Vi två är de eviga partners in crime när det kommer till att resa.
Inte ett dugg berusad. Däremot blir man yr som tusan om man ställer sig och snurrar jättefort för att
demonstrera hur vid kjolen är. Jätteyr!
Welcome to the place I call home.
Jag älskar kläder men anser mig inte vara särskilt ytlig alls. Jag kan lusläsa nummer efter nummer av Vogue och kika in detaljer på editorials men har aldrig känt ett måste-begär efter en svindyr väska eller ett par skor. Min modehusguru är Gucci men jag har inget behov av att äga en massa därifrån bara därför. Jag är kanske den typiska modebloggerskan å ena sidan men å andra så är jag och kommer aldrig bli det innerst inne.
Det här är mitt hem. Och dagar som dessa kan man inte vara längre ifrån ett Acnetätt Stureplan med Elin Klingkopior i Whyreds spetsfodral. För tillfället skulle jag inte byta ut det här hemmet mot någonting som den här världen har att erbjuda. Sen, i höst. Men inte nu.
Mot berget.
Upp på berget.
Hon och jag. Bästa vän och jag. Vi.
Mot toppen.
Välkommen till min vardag.
Det här är skönhet.
Det här är inte skönhet. Men lycka.
Det här är mitt hem. Och dagar som dessa kan man inte vara längre ifrån ett Acnetätt Stureplan med Elin Klingkopior i Whyreds spetsfodral. För tillfället skulle jag inte byta ut det här hemmet mot någonting som den här världen har att erbjuda. Sen, i höst. Men inte nu.
Mot berget.
Upp på berget.
Hon och jag. Bästa vän och jag. Vi.
Mot toppen.
Välkommen till min vardag.
Det här är skönhet.
Det här är inte skönhet. Men lycka.
therussianprincessandi
Ibland får man kommentarer som gör så att hjärtat smälter.
Som att man skulle påminna om en rysk prinsessa från en otroligt vacker saga.
Eller får folk att tänka på en annan prinsessa, Tuvstarr från John Bauers sagolikt illustrerade historia.
Mitt hjärta smälter smälter smälter.
Ni är mina sockerbitar av snö!
Som att man skulle påminna om en rysk prinsessa från en otroligt vacker saga.
Eller får folk att tänka på en annan prinsessa, Tuvstarr från John Bauers sagolikt illustrerade historia.
Mitt hjärta smälter smälter smälter.
Ni är mina sockerbitar av snö!
sockerchock!
På torsdag ska vi ha cupcakeafton med inslag av Depp. (Johnny alltså)
Först ska det skapas sockersöta, i dubbel bemärkelse, muffins med dekoration i överflöd och sen ska det avnjutas manlig färgring i form utav den vackraste utav vackra män. Kan bli hur bra som helst.
Jag blev så inspirerad att jag ritade sötsaker på löpande band.
Först ska det skapas sockersöta, i dubbel bemärkelse, muffins med dekoration i överflöd och sen ska det avnjutas manlig färgring i form utav den vackraste utav vackra män. Kan bli hur bra som helst.
Jag blev så inspirerad att jag ritade sötsaker på löpande band.
Det är söndag.
Men det snöar, jag längtar till på tisdag och livet är bra.