sockerbitar.
De senaste dagarna har varit fantastiskt fina på alla sätt och vis. Förutom några.
I tisdags lekte jag med Julia i mången timmar och sen även med Emelie. Mer rara flickor får man ju leta efter. Så att man vill äta upp dem tror jag faktiskt. Dessutom var diskussionen om bloggar en av de mest givande jag haft! (och inte bara för att vi hade ganska lika åsikter)
Jag införskaffade lite mer eller mindre nödvändiga saker och låg en stund på golvet på H&M i Norrköping.
Väldigt typiskt mig.
Sen åkte jag till Stockholm igårmorse och var väldigt vuxen. Köpte frukostmacka och satt snällt på perrongen och väntade i 40 minuter i morgonkylan eftersom tåget var försenat. Mina väskor kunde jämföras med världens tyngsta metall så det mesta knuffades in i en box och jag traskade på trummande små ben till Slussen för att möta upp Sandra och lite lunchning. Flickan som är precis lika tagen ur en disneyfilm på riktigt som på bild. Man vill bara krama henne och prata onda spindlar och söta saker hela dagen!
Sen tunnelbanade jag mig iväg till Hötorget efter att ha fått tag i min adopterade syster och hade en lika trevlig myspratstund med Aniko. Den flickan gör mig så glad. Och liksom, trygg.
Sist men absolut inte minst träffade jag världens bästa Anna som jag saknat en massa. Vi tunnelbanade oss till Söder igen och åt god middag och tittade på allt nytt och fint hon införskaffat sen sist. Sen gjorde vi min resväska, fast det egentligen var omöjligt, ännu tyngre med sånt som sötnosen gav mig. (hade jag kunnat göra sådanadär små hjärtan i inläggen så hade jag gjort det här.) Ser fram emot att snart snart snart vara tillbaka i Stockholm. Mysa med Anna, fika i timmar och kolla på annan second hand än snordyr Beyond Retro.
Jag tycker om Stockholm. Men jag tycker ännu mer om människor jag känner i Stockholm.
Jag hittade ett halsband jag aldrig tänker ta av mig. Syns pyttelite nedanför min hand.
Sandra - Disneyprinsessan. (Aniko har fotat så vackert!)
Adoptivsystern. Hennes bild från modelljobbet i Sofies mode. Jag blir stolt som en liten miniatyrmamma.
Nu är jag hemma i norr. För första gången sedan i våras. Och det är så märkligt att jag inte har ord än.
Det gör ingenting söta du! Man kan inte hinna allt :) Vi tar det nästa gång :) Men vi kanske kan ta och fundera ut någon fin illis (till det där du vet) nu när du är hemma i norr igen? ;p Kramar!
jag såg horoskopet i Metro, är det månne den tidningen? =)
aha, why?
Å, jag hade ju glömt bort att du skulle komma på blog awards! hoppas på att få träffa Annika igen också. Annars vet jag inte om det är någon mer, hm... man vet ju inte om vilka som ska komma riktigt heller. ^^
åh, mysigt mysigt. finaste julia är så fantastiskt bra. och sandra, ja hon är ju söt som få.
maila henne och kräv en inbjudan- bums! Jag vill träffa dig!!!! kram
ang ovan: ursäkta mig.. jag läste fel i ditt inlägg... trodde at DU inte fått nån inbjudan! men så var det ju såklart inte! SORRY! :)
men Kajsa! jag fullkomligen älskar ditt lilla pytte-glasögon-halsband!!
Glasögonhalsbandet ger verkligen 80-tals vibbar. Jag hade sådan där broscher med wayfers i olika färger, men de är borta nu. För övrigt tror jag att jag skulle behöva lite norrland nu, norrland får mig alltid att varva ned och glömma bort sådant som gör mig ledsen. Jag blev i varje fall lite gladare idag efter att jag hittat tantskor från Perrti Palmroth för ynka 75 riksdaler på Myrorna. Men det är lite som om jag har ett orosmoln hängande över mig,jag hoppas det är borta imorgon.
Vart hittade du ditt glasögon halsband någonstans? ;-) Second hand? Hur jäkla rart som helst är det, blir så avundsjuk!