Hamsterburr goes 21!
Idag fyller jag år. 2 to the 1.
Det tänker jag fira med att köpa en present till migsjälv (jag älskar presenter på ett sånt där sätt som bara barn verkligen kan älska presenter. Ytligt men fantastiskt.), blåsa såpbubblor för att det är ungefär det bästa jag vet på somrarna, pussas, bada i poolen, sitta vid havet en stund, äta goda saker så att magen blir hamstertrind och kaksmulorna liknar fräknar över ansiktet, öppna paket med fina snören (snörena är viktigast!) och skutta runt.
Det är nämligen sånt här man gör på sin födelsedag. Och särskilt sin 21.
Det tänker jag fira med att köpa en present till migsjälv (jag älskar presenter på ett sånt där sätt som bara barn verkligen kan älska presenter. Ytligt men fantastiskt.), blåsa såpbubblor för att det är ungefär det bästa jag vet på somrarna, pussas, bada i poolen, sitta vid havet en stund, äta goda saker så att magen blir hamstertrind och kaksmulorna liknar fräknar över ansiktet, öppna paket med fina snören (snörena är viktigast!) och skutta runt.
Det är nämligen sånt här man gör på sin födelsedag. Och särskilt sin 21.
Puss och massor av kärlek till er.
Jag önskar att jag kunde ha ett kalas i vår `secret garden` där alla kunde dricka cola med sugrör, släppa ballonger mot himlen, njuta av världens vackraste skåne, få fräknar på nosen, dansa i gräset , äta kakor så att magen blir hamstertrind och sjunga små söta sånger med mig idag. Men vi gör det, i tanken.
Engelsk konfekt
Klart att de nya halsbanden man knåpar ihop ska matcha Mp3 vettja!
(Idag har jag jobbat den mest mördande dagen någonsin. Sen kom dock en prins, i form av handendärapojkvännen, till min räddning så att jag inte skulle förgås. Nu har vi varit runt hela Bjäre på sightseeing och letat efter surfställen så det lilla livet har något att göra när jag jobbar imorgon igen. Och på lördag fyller jag år. Hjäelp.)
(Idag har jag jobbat den mest mördande dagen någonsin. Sen kom dock en prins, i form av handendärapojkvännen, till min räddning så att jag inte skulle förgås. Nu har vi varit runt hela Bjäre på sightseeing och letat efter surfställen så det lilla livet har något att göra när jag jobbar imorgon igen. Och på lördag fyller jag år. Hjäelp.)
bythepoolside
Nästan varje dag efter jobbet när jag kommer hem så går jag direkt in och byter om till bikini så att jag kan
skölja av mig tröttheten i muskler och huvud, kaksmulor och dagens arbete i tankarna.
Det är som terapi. Att simma runt i det turkosblå, 29 gradiga vattnet och titta på himlen som är lika blå, men
i en annan nyans.
Jeans, Åhléns. T-shirt, ?. Halsband, H&Mherr. Rosettarmband, H&MDivided.
Tvinnat läderarmband, samiskt hantverk.
skölja av mig tröttheten i muskler och huvud, kaksmulor och dagens arbete i tankarna.
Det är som terapi. Att simma runt i det turkosblå, 29 gradiga vattnet och titta på himlen som är lika blå, men
i en annan nyans.
Jeans, Åhléns. T-shirt, ?. Halsband, H&Mherr. Rosettarmband, H&MDivided.
Tvinnat läderarmband, samiskt hantverk.
whatiwantformy21birthday
Om fem dagar fyller jag år. Det är lite jobbigt. För jag får en konstig åldersnoja. Inte "oj, vad tiden rinner iväg" utan mer "nejmen, jag är ju fortfarande ungefär 18 och inte så bra på att vara vuxen". Så säger folk att "det kommer med tiden. Du växer upp så småninom". Men gör man verkligen det? Och; VILL jag det?
I cilket fall som helst så tycker jag att det är småjobbigt att fylla år. Och i år blir jag 21. Den 30 maj blir jag
21 år. Det känns som att det är en ålder då man ska veta hur man använder tvättmaskinen, deklaration inte känns som ett abstrakt ord och man bör våga ringa telia själv när internet knasar. Det kan/gör inte jag.
Men eftersom en bloggläsare frågade om jag inte hade en önskelista över söta/fina/roliga saker jag ville ha och jag tror det är att ta ett steg närmare bekräftandet ifrån migsjälv att jag fyller år så gör jag en sån här.
Detta önskar jag mig på min 21 årsdag:
Polkadotted bunny. Eller en hamster. Eller egentligen vadsomhelst med söt nos och mjuk päls.
(Dobermann?)
Klänningar. Helst skulle jag vilja ha 2handfyndade raringar som älskats av någon och nu kan fortsätta att älskas av mig. Klänningar i alla former, färger, modeller och längder. Jag vill fylla en klädstång med gamla spetsar och undersköna tyger till klänningar.
Krimskrams. En av mina största passioner är ju smycken i alla dess former. Och jag får aldrig nog. Det behöver inte vara dyrt eller alltid särskilt vackert, jag tycker om det unika, lite knasiga, söta, annorlunda och spännande.
Pamela Love. Appropå smycken. Priset är inte det viktiga när det kommer till min kärlek för smycken men ibland är det ju det absolut dyraste som gör en som absolut mest knäsvag. Som Pamela Loves morbiditeter. Ack dessa ting!
Resa. Jag längtar alltid bort även om jag är lycklig där jag är. Det finns ett sorts sug i min själv som aldrig riktigt kan mättas. Jag drömmer ofta om lukten av flygplats, pirret av att man är på väg, känslan av något
nytt. En weekend i en stad eller veckor på fjärran öar, jag längtar till det jag inte sett.
Retrojacka. Har i flera år letat efter en retro-ish jacka från Adidas eller Nike men inte hittat den perfekta. Och eftersom butikerna nu kommit ut med nya versioner av den gamla stilen så kan jag ju sikta in mig på en sådan då jag ändå inte hittar en gammal. En klassisk adidas, med luva kanske, i turkosa nyanser eller en prasslig Nike med palmer på.
Lägenhetssaker. Jag flyttar hemifrån snart vilket innebär att jag ska skapa ett eget hem. Ett eget casa. Mitt
bo. Och i ett Kajsabo behövs massor av fina, knasiga, söta, vackra saker. Som vaser i blåa nyanser, väggdekorationer och mosaikplattor att ställa i fönstret. Och glasäpplen.
Rosetter. Jag är Kajsa, jag behöver alltid mer rosetter.
Pez. Ett av mina favoritgodis. Roligt att äta, fina förpackningar, söta manicker att stoppa godiset i och utmärkt att stoppa i fickan som proviant för utflykter. Jag älskar Pez!
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till. Men som ni ser. Jag tycker om att önska mig saker som liksom värmer hjärtat lite extra. Fina, söta, rara, gulliga, mjuka, goda saker. Nu kommer jag nog mest få nodvändiga saker eftersom jag ska flytta hemifrån men drömma kan man ju alltid. Eller hur?
(klicka på bilderna, de flesta, så kommer ni till deras flickr-sidor)
I cilket fall som helst så tycker jag att det är småjobbigt att fylla år. Och i år blir jag 21. Den 30 maj blir jag
21 år. Det känns som att det är en ålder då man ska veta hur man använder tvättmaskinen, deklaration inte känns som ett abstrakt ord och man bör våga ringa telia själv när internet knasar. Det kan/gör inte jag.
Men eftersom en bloggläsare frågade om jag inte hade en önskelista över söta/fina/roliga saker jag ville ha och jag tror det är att ta ett steg närmare bekräftandet ifrån migsjälv att jag fyller år så gör jag en sån här.
Detta önskar jag mig på min 21 årsdag:
Polkadotted bunny. Eller en hamster. Eller egentligen vadsomhelst med söt nos och mjuk päls.
(Dobermann?)
Klänningar. Helst skulle jag vilja ha 2handfyndade raringar som älskats av någon och nu kan fortsätta att älskas av mig. Klänningar i alla former, färger, modeller och längder. Jag vill fylla en klädstång med gamla spetsar och undersköna tyger till klänningar.
Krimskrams. En av mina största passioner är ju smycken i alla dess former. Och jag får aldrig nog. Det behöver inte vara dyrt eller alltid särskilt vackert, jag tycker om det unika, lite knasiga, söta, annorlunda och spännande.
Pamela Love. Appropå smycken. Priset är inte det viktiga när det kommer till min kärlek för smycken men ibland är det ju det absolut dyraste som gör en som absolut mest knäsvag. Som Pamela Loves morbiditeter. Ack dessa ting!
Resa. Jag längtar alltid bort även om jag är lycklig där jag är. Det finns ett sorts sug i min själv som aldrig riktigt kan mättas. Jag drömmer ofta om lukten av flygplats, pirret av att man är på väg, känslan av något
nytt. En weekend i en stad eller veckor på fjärran öar, jag längtar till det jag inte sett.
Retrojacka. Har i flera år letat efter en retro-ish jacka från Adidas eller Nike men inte hittat den perfekta. Och eftersom butikerna nu kommit ut med nya versioner av den gamla stilen så kan jag ju sikta in mig på en sådan då jag ändå inte hittar en gammal. En klassisk adidas, med luva kanske, i turkosa nyanser eller en prasslig Nike med palmer på.
Lägenhetssaker. Jag flyttar hemifrån snart vilket innebär att jag ska skapa ett eget hem. Ett eget casa. Mitt
bo. Och i ett Kajsabo behövs massor av fina, knasiga, söta, vackra saker. Som vaser i blåa nyanser, väggdekorationer och mosaikplattor att ställa i fönstret. Och glasäpplen.
Rosetter. Jag är Kajsa, jag behöver alltid mer rosetter.
Pez. Ett av mina favoritgodis. Roligt att äta, fina förpackningar, söta manicker att stoppa godiset i och utmärkt att stoppa i fickan som proviant för utflykter. Jag älskar Pez!
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till. Men som ni ser. Jag tycker om att önska mig saker som liksom värmer hjärtat lite extra. Fina, söta, rara, gulliga, mjuka, goda saker. Nu kommer jag nog mest få nodvändiga saker eftersom jag ska flytta hemifrån men drömma kan man ju alltid. Eller hur?
(klicka på bilderna, de flesta, så kommer ni till deras flickr-sidor)
Skapa nytt eller kopiera gammalt.
Det finns så många bloggare som har illustrationsbloggar nuförtiden. Det är fint. Verkligen jättefint. Och härligt med all kreativitet. Men jag kommer ihåg den tiden när de enda som la upp sina ritade alster var Bohemica, och så jag.
Sen har det ökat explosionsartat. Min favorit idag är Annaritar. För att hon använder all den färg som jag inte använder. För glädjen, finurligheten, det barnsliga, det söta och det alldeles fantastiska.
Hon är den enda som ritar andra bloggare som jag dessutom kollar in. För jag förstår inte riiiiktigt grejen alla gånger med att rita andra bloggare. Jag kan inspireras av andra när jag ritar. Men inte rita AV dem.
Så på senaste tiden har jag ritat en hel del utifrån mina favoriter i länklistan. Inte ritat av, men inspirerats av stil, form, kläder, uttryck och detaljer. För jag vill skapa nytt, inte kopiera det som är gjort.
Fashiontoast - kvinnan med skorna jag skulle kunna kapa lillfingret för.
Sen har det ökat explosionsartat. Min favorit idag är Annaritar. För att hon använder all den färg som jag inte använder. För glädjen, finurligheten, det barnsliga, det söta och det alldeles fantastiska.
Hon är den enda som ritar andra bloggare som jag dessutom kollar in. För jag förstår inte riiiiktigt grejen alla gånger med att rita andra bloggare. Jag kan inspireras av andra när jag ritar. Men inte rita AV dem.
Så på senaste tiden har jag ritat en hel del utifrån mina favoriter i länklistan. Inte ritat av, men inspirerats av stil, form, kläder, uttryck och detaljer. För jag vill skapa nytt, inte kopiera det som är gjort.
Fashiontoast - kvinnan med skorna jag skulle kunna kapa lillfingret för.
Söndag.
monday,tuesday,wednesday,thursday,friday - im in love
Vet ni. Jag har haft en så himlans fin vecka tills nu. Egentligen är den fortfarande fin men eftersom jag plötsligt blev på ruskigt dåligt humör och mest vill bitas så tänkte jag berätta om veckan som varit. För att påminna mig om hur fin den som sagt varit. Och för att ni ska få veta hur fin en vecka kan vara.
Söndags - Jag och papi satte oss i bilen och körde ned genom Sverige hela vägen till Norrköping. Solen sken precis varenda sekund och jag åt glass, hostade, sjöng små trudelutter och pratade med min far. Det är så underskattat. Att bara prata med sin pappa, eller mamma.
Måndag - Tittade på Doktor Snuggles hela morgonen och träffade sedan Julia och Emelie. De fina Norrköpingsflickorna jag blir lika glad utav varje gång jag träffar. Köpte en klänning med måsar och fikade mest hela tiden.
Tisdag - Picknickade i solen. Kan inte blir bättre på ett enklare sätt.
Onsdag - Satte mig på ett tåg genom ett soligt Sverige. Tittade på film på min dator. Glodde ut genom fönstret och på medpassagerarna. Åt blåa klubbor och fick mer pirr i magen för varje gult rapsfält jag såg. Steg av i Lund och kände mig hemma som jag bara gör i Skåneland. Fikade med Linnéa. Missade mitt tåg. Fikade lite mer med Linnéa, tog ett annat tåg och steg sedan av i Båstad där jag log hela vägen hem till farmor och farfar.
På kvällen körde jag och Anja runt hela Bjäre och pratade om hur vackert det är här.
Torsdag - Sprang omkring i solen och luktade på syrén iklädd jeansshorts och bikini. Klippte gräs och pussade på äppelträden. Fnissade och insåg att poolen var uppvärmd (+29) så att jag kunde bada. Tittade på Cabaret.
Fredag - Jobbade min första dag på cafeét och kände mig som att ingen tid alls flutit förbi. Drack Fanta ur sugrör och åt kaksmulor. Fick nypotatis till middag och pysslade ihop en massa halsband av pärlor jag hittade.
Och nu är jag alltså på lite dåligt humör. Som om jag hade en tagg i foten som skaver. Fast jag inte har det.
Men när jag tänker på min vecka så ler ena mungipan och jag inser att jag inte har så mycket att gnälla över.
Inget alls faktiskt.
Tisdag. - Fräknar överallt. I pannan, på nosen, kinderna.
Söndags - Jag och papi satte oss i bilen och körde ned genom Sverige hela vägen till Norrköping. Solen sken precis varenda sekund och jag åt glass, hostade, sjöng små trudelutter och pratade med min far. Det är så underskattat. Att bara prata med sin pappa, eller mamma.
Måndag - Tittade på Doktor Snuggles hela morgonen och träffade sedan Julia och Emelie. De fina Norrköpingsflickorna jag blir lika glad utav varje gång jag träffar. Köpte en klänning med måsar och fikade mest hela tiden.
Tisdag - Picknickade i solen. Kan inte blir bättre på ett enklare sätt.
Onsdag - Satte mig på ett tåg genom ett soligt Sverige. Tittade på film på min dator. Glodde ut genom fönstret och på medpassagerarna. Åt blåa klubbor och fick mer pirr i magen för varje gult rapsfält jag såg. Steg av i Lund och kände mig hemma som jag bara gör i Skåneland. Fikade med Linnéa. Missade mitt tåg. Fikade lite mer med Linnéa, tog ett annat tåg och steg sedan av i Båstad där jag log hela vägen hem till farmor och farfar.
På kvällen körde jag och Anja runt hela Bjäre och pratade om hur vackert det är här.
Torsdag - Sprang omkring i solen och luktade på syrén iklädd jeansshorts och bikini. Klippte gräs och pussade på äppelträden. Fnissade och insåg att poolen var uppvärmd (+29) så att jag kunde bada. Tittade på Cabaret.
Fredag - Jobbade min första dag på cafeét och kände mig som att ingen tid alls flutit förbi. Drack Fanta ur sugrör och åt kaksmulor. Fick nypotatis till middag och pysslade ihop en massa halsband av pärlor jag hittade.
Och nu är jag alltså på lite dåligt humör. Som om jag hade en tagg i foten som skaver. Fast jag inte har det.
Men när jag tänker på min vecka så ler ena mungipan och jag inser att jag inte har så mycket att gnälla över.
Inget alls faktiskt.
Tisdag. - Fräknar överallt. I pannan, på nosen, kinderna.
Bohemicas blomster!
Men alltså. Hur fantastisk får man vara?
Jag fullkomligt älskar kreativa människor. Folk som kan skapa nytt av gammalt. Spetsa till det vanliga. Göra något sött av något fult. Fixa till det trasiga och ge liv till ting som kanske var dött.
De människorna inspirerar mig mer än några glossiga magasin, dyr design och överskattade it-personer.
De människorna, de som inspirerar, önskar jag kunde få mer uppmärksamhet. De som kanske inte alltid är störst men i mina ögon nästan alltid bäst. Så jag tänkte att jag ska börja med att lyfta fram de personerna lite mer.
Jag börjar med allra käraste Bohemica.
Hur fantastiska är alltså inte dessa skor? Till en början ett par enkla, låga kilklackar och nu ett par
makalösa blomsterdon för fötterna. Lätt men genialt!
Kolla in Emelies blogg medebums vettja och inspireras av pyssel, fina kläder och illustrationer.
Nu ska jag efter min andra jobbdag här nere i skåne skutta iväg med vänner och äta glass i Båstad!
Jag fullkomligt älskar kreativa människor. Folk som kan skapa nytt av gammalt. Spetsa till det vanliga. Göra något sött av något fult. Fixa till det trasiga och ge liv till ting som kanske var dött.
De människorna inspirerar mig mer än några glossiga magasin, dyr design och överskattade it-personer.
De människorna, de som inspirerar, önskar jag kunde få mer uppmärksamhet. De som kanske inte alltid är störst men i mina ögon nästan alltid bäst. Så jag tänkte att jag ska börja med att lyfta fram de personerna lite mer.
Jag börjar med allra käraste Bohemica.
Hur fantastiska är alltså inte dessa skor? Till en början ett par enkla, låga kilklackar och nu ett par
makalösa blomsterdon för fötterna. Lätt men genialt!
Kolla in Emelies blogg medebums vettja och inspireras av pyssel, fina kläder och illustrationer.
Nu ska jag efter min andra jobbdag här nere i skåne skutta iväg med vänner och äta glass i Båstad!
Ett litet tips bara.
Jag har insett att jag ofta går miste om fina plagg enbart för att min spontana tanle så fort storlek 36 inte finns är; "oh nej. Då är det ingen idé. Jag är ju en 36:a" För det första är ju de flesta märken ganska olika i sina storlekar. En 36 på H&M är inte alls samma sak som en small på Monki alla gånger. Och sen är det ju inte alltid så att det är just den storleken som man brukar ha som funkar bäst alla gånger! Nuförtiden när jag kollar kläder så låter jag mig inte begränsas av att min storlek inte finns inte. Testa att prova i någon storlek större, eller mindre, och resultatet kan bli förbaskat fint ändå.
Häromdagen fyndade jag en tröja från H&M på rea. Föll för de milda färgerna och mönstret men insåg snart att det jag trodde var en tunika nog egentligen skulle vara en slags blus. Men en blus i storlek 42 blev en lös och skön tunika på mig! Så man ska inte låta sig begränsas.
Storlek 36 - 38 är de som går först men storlek 40 eller 34 kan funka lika bra, eller bättre, om man har tur.
Häromdagen fyndade jag en tröja från H&M på rea. Föll för de milda färgerna och mönstret men insåg snart att det jag trodde var en tunika nog egentligen skulle vara en slags blus. Men en blus i storlek 42 blev en lös och skön tunika på mig! Så man ska inte låta sig begränsas.
Storlek 36 - 38 är de som går först men storlek 40 eller 34 kan funka lika bra, eller bättre, om man har tur.
life aint a cookie. its a party.
Jag är en så himla dålig bloggare just nu. Jag vet det så väl och lider utav det. Men livet är liksom
ett kalas där jag springer mellan fiskedammen och tårtan, hoppborgen och glassen.
Och då kommer bloggen i kläm. Fina fina bloggen.
Egentligen har jag varit halvdålig med bloggandet ett längre tag. Grejen är att jag vill inte ta en paus. Men jag känner mig dålig som bloggar så sporadiskt. Så; vill ni att jag fortsätter att göra det sporadiskt, kan ni ta att det ibland dröjer lite mellan inläggen, eller föredrar ni en paus tills jag har tiden igen? Eller. Tid har jag väl egentligen.
Men jag väljer att ibland hellre ta del av det imaginära kalaset jag kallar livet istället för att sitta framför datorn.
Mycket tankar och funderingar. Men jag håller ju av er så himla mycket. Ni som läser.
Nu ska jag skutta iväg till tonerna av min favoritfilm, Cabaret, och göra mig iordning för jobb.
Men jag återkommer ikväll. Då kanske ni har lite kloka åsikter att dela med er utav?
Skånska pussar & sockerbetskramar
sea-of-pink
Ni ska få en liten present av mig. En present liksom uppdelad i tre delar.
Den är ganska enkel och inte i världens bästa kvalité. Men det är rosa blommor i mängder.
Faktum är att det är mer som en liten ocean av rosa blommor.
Och är inte det en ganska fin present så vet jag inte vad det är faktiskt.
Titta på allihopa. De är ganska lika men ändå olika. Så finns jag med ett ögonblick. Och mina
skor och den nya klänningen. Men mest är det bara oceanen av rosa blommor.
Den är ganska enkel och inte i världens bästa kvalité. Men det är rosa blommor i mängder.
Faktum är att det är mer som en liten ocean av rosa blommor.
Och är inte det en ganska fin present så vet jag inte vad det är faktiskt.
Titta på allihopa. De är ganska lika men ändå olika. Så finns jag med ett ögonblick. Och mina
skor och den nya klänningen. Men mest är det bara oceanen av rosa blommor.
ps. I sista filmen kan man faktiskt se bladen falla ljusrosa mot marken. ds.
TakemytothebeachesofPlymouth
Jag har köpt en ny klänning. Inte för att jag behöver en till, min garderob är full sedan länge, utan för att den representerar ungefär allt det som jag förknippar med sommar; på det sättet ett plagg kan göra det.
Det var något med den milda blå färgen, tygets mjukhet, modellen med halvöppen rygg och motivet av måsar som tycks cirkla runt runt mot en öppen himmel som fick mig på fall. Jag behövde inte mer klänningar, men man behöver alltid saker som kapslar in minnen av sommaren.
Är inte ryggen den finaste kroppsdelen vi har kanske?
Den känns lite som tagen ur en film från en tid då biograferna visade halvknastrig men ändå för tidens skull svindlande bra kvalité. Det är nästan så att man måste gå på en strand i Newquay eller någon annan badort i England, med stråhatten handen och sandalerna lämnade bakom sig bland sandbankerna.
Det var något med den milda blå färgen, tygets mjukhet, modellen med halvöppen rygg och motivet av måsar som tycks cirkla runt runt mot en öppen himmel som fick mig på fall. Jag behövde inte mer klänningar, men man behöver alltid saker som kapslar in minnen av sommaren.
Är inte ryggen den finaste kroppsdelen vi har kanske?
Den känns lite som tagen ur en film från en tid då biograferna visade halvknastrig men ändå för tidens skull svindlande bra kvalité. Det är nästan så att man måste gå på en strand i Newquay eller någon annan badort i England, med stråhatten handen och sandalerna lämnade bakom sig bland sandbankerna.
En dag med Alice i Underlandetkaninen
Idag bestämde jag mig för att min förkylning inte fick hindra mig ifrån att ha en alldeles fantastiskt fin dag.
Och tro mig eller ej, men det funkade faktiskt!
Jag träffade upp Julia nere på H&M i Norrköping och vi tog en promenad till stationen så jag kunde hämta ut tågbiljetterna till Lund och så Båstad. Jag åker ju dit imorgon, hem alltså!
Sen promenerade vi längs med vattnet till Carys skola. Där läste vi detta fina på en vägg.
När Cary var upphittad gick vi till ICA och köpte godsaker. Ben & Jerrys glass i "pinnglasformat" eftersom vi är bloggare (vad annars? Craviiiings!!1ett) och miniatyrkladdkakor att picknicka på.
I parken gjorde jag ringar till alla fingrarna av de små blommorna. Jag vill ha sådana på riktigt.
Plötsligt kom en kanin hoppande i parken. Han var inte särskilt rädd alls och knaprade glatt på maskrosor och blad. Vi kom överens om att det var Alice i Underlandetkaninen. Varför skulle han vara rädd liksom, det som finns så mycket knasigheter i hålet han sedan försvann ned i.
Jag fick för ovanlighetens skull tid att leka med Julia två dagar i rad! Mycket fint.
Och Cary såklart. Hon vilade i gräset med rosor i öronen.
Julia är alltid fin.
Jag spanade på kaninen och ville att han skulle komma så nära att jag kunde fråga honom vart han hade sin klocka. För han hade ju inte västen på sig som han borde, med bröstfickan.
På gården där man ställer cyklarna, nedanför lägenheten, finns ett träd med rosa blommor. Den har täckt hela bottnen på en cykelkorg med ett rosa täcke. Kan det bli bättre?
Ett hav av rosa. (Ni ska få se film på det sen!)
Och nu ligger jag i soffan och äter tortellinirester i min nya klänning med måsar.
Och tro mig eller ej, men det funkade faktiskt!
Jag träffade upp Julia nere på H&M i Norrköping och vi tog en promenad till stationen så jag kunde hämta ut tågbiljetterna till Lund och så Båstad. Jag åker ju dit imorgon, hem alltså!
Sen promenerade vi längs med vattnet till Carys skola. Där läste vi detta fina på en vägg.
När Cary var upphittad gick vi till ICA och köpte godsaker. Ben & Jerrys glass i "pinnglasformat" eftersom vi är bloggare (vad annars? Craviiiings!!1ett) och miniatyrkladdkakor att picknicka på.
I parken gjorde jag ringar till alla fingrarna av de små blommorna. Jag vill ha sådana på riktigt.
Plötsligt kom en kanin hoppande i parken. Han var inte särskilt rädd alls och knaprade glatt på maskrosor och blad. Vi kom överens om att det var Alice i Underlandetkaninen. Varför skulle han vara rädd liksom, det som finns så mycket knasigheter i hålet han sedan försvann ned i.
Jag fick för ovanlighetens skull tid att leka med Julia två dagar i rad! Mycket fint.
Och Cary såklart. Hon vilade i gräset med rosor i öronen.
Julia är alltid fin.
Jag spanade på kaninen och ville att han skulle komma så nära att jag kunde fråga honom vart han hade sin klocka. För han hade ju inte västen på sig som han borde, med bröstfickan.
På gården där man ställer cyklarna, nedanför lägenheten, finns ett träd med rosa blommor. Den har täckt hela bottnen på en cykelkorg med ett rosa täcke. Kan det bli bättre?
Ett hav av rosa. (Ni ska få se film på det sen!)
Och nu ligger jag i soffan och äter tortellinirester i min nya klänning med måsar.
whats cooking good looking?
Jag är inte så himla bra på att laga mat. Både för att tålamodet ofta tryter, jag inte är så bra på att koordinera alla olika element och för att jag helt enkelt inte är så superintresserad av mat.
Men ska man flytta hemifrån så ska man banne mig lära sig och denna vintern har jag faktiskt börjat ordna ihop egna måltider. Jag är fortfarande ingen connoisseur och jag lagat inte så avancerade grejer. Men det
kommer! Min absoluta favoriträtt innebär dock avsaknad av såväl ugn som spis ändå.
Kikärtor - gurka - fetaost - olivolja - salt & peppar
Oliver med kärnor - tomat - salt & peppar
Och allt är naturligtvis ekologisk så gott det går!
Men ska man flytta hemifrån så ska man banne mig lära sig och denna vintern har jag faktiskt börjat ordna ihop egna måltider. Jag är fortfarande ingen connoisseur och jag lagat inte så avancerade grejer. Men det
kommer! Min absoluta favoriträtt innebär dock avsaknad av såväl ugn som spis ändå.
Kikärtor - gurka - fetaost - olivolja - salt & peppar
Oliver med kärnor - tomat - salt & peppar
Och allt är naturligtvis ekologisk så gott det går!
whatiwore
Just nu är jag för stressad och förkyld för att planera och fota särskilt flådiga outfits.
När jag var på Guadeloupe var jag förvisso inte heller särskilt flådig, men ganska fin ändå.
Ni får se lite bilder på det istället för dagens.
Långa klänningar.
Vidd i kjolen.
Bara ben.
Kakishorts och tygskor.
Stora skjortor.
Men mest såg man ut såhär. Utan smink - blött hår - bikini.
Det är skönt att vara extremt omodebloggig ibland.
När jag var på Guadeloupe var jag förvisso inte heller särskilt flådig, men ganska fin ändå.
Ni får se lite bilder på det istället för dagens.
Långa klänningar.
Vidd i kjolen.
Bara ben.
Kakishorts och tygskor.
Stora skjortor.
Men mest såg man ut såhär. Utan smink - blött hår - bikini.
Det är skönt att vara extremt omodebloggig ibland.
Semestertrauma.
edit. Jag kan understryka att det inte var någon liten söt spindel. Den var stor. Ungefär 2 meter mellan ögonen
och med blodtörstiga sabeltandadtigerbetar. Typ.
Nu är jag i Norrköping. Det regnar och jag hostar. Men jag ska leka med Prick!
mybittersweetsymphony
Det gör ont i bröstet varje gång jag hostar. Som att det är ett tomrum som skälver och ömmar.
Jag vet faktiskt inte om det är enbart förkylningshostan jag har eller om det också beror på hjärtesorgen över att lämna det norr som jag alldeles för sent insåg hur mycket jag uppskattar. Idag lämnar jag hemmet här för några månader i skåne och sedsan ett helt nytt, spännande, skrämmande hem i Stockholm.
Det jag tänker först när jag vaknar är att jag inte vet om höga hus kan ersätta bilden på min näthinna av höga
fjäll. Min andra tanke är att jag hade velat se de små musöronen till blad på träden hinna slå ut innan jag beger mig
av. Jag vet att det är rätt att flytta. Det är dags nu. Och skåne därimellan blir startsträckan jag behöver.
Jag saknar mitt skåne. Livet och balansen där. Men bröstkorgen ömmar likt förbannat.
Kärleken till norr har aldrig varit starkare. Och det gör avresan till en bittersöt historia svår att klä i ord.
Vi kommer att trösta varandra när fjällen är utbytta mot hus. Snön är en bild på väggen.
Åre är stället vi besöker för semester som alla andra, inte kallar hemma.
Det blev ett ledsnare inlägg än vad jag tänkt. Jag är glad. Verkligen glad. Men jag har svårt för att säga adjö. Speciellt när bröstkorgen ömmar och jag inte vet om det är hosta eller för en saknad som börjar innan jag ens lämnat.
Jag vet faktiskt inte om det är enbart förkylningshostan jag har eller om det också beror på hjärtesorgen över att lämna det norr som jag alldeles för sent insåg hur mycket jag uppskattar. Idag lämnar jag hemmet här för några månader i skåne och sedsan ett helt nytt, spännande, skrämmande hem i Stockholm.
Det jag tänker först när jag vaknar är att jag inte vet om höga hus kan ersätta bilden på min näthinna av höga
fjäll. Min andra tanke är att jag hade velat se de små musöronen till blad på träden hinna slå ut innan jag beger mig
av. Jag vet att det är rätt att flytta. Det är dags nu. Och skåne därimellan blir startsträckan jag behöver.
Jag saknar mitt skåne. Livet och balansen där. Men bröstkorgen ömmar likt förbannat.
Kärleken till norr har aldrig varit starkare. Och det gör avresan till en bittersöt historia svår att klä i ord.
Vi kommer att trösta varandra när fjällen är utbytta mot hus. Snön är en bild på väggen.
Åre är stället vi besöker för semester som alla andra, inte kallar hemma.
Det blev ett ledsnare inlägg än vad jag tänkt. Jag är glad. Verkligen glad. Men jag har svårt för att säga adjö. Speciellt när bröstkorgen ömmar och jag inte vet om det är hosta eller för en saknad som börjar innan jag ens lämnat.
andithurtswitheveryheartbeat
Vinkade just av handendärapojkvännen. Igår åt vi middag i Åre ute i solen. Första middagen
för i år på hemmaplan man kunde sitta ute. Och vår sista middag här på vem vet hur länge?
Nu ska jag döva det lilla stygnet i hjärtat med att plocka ihop alla fantastiska saker jag fått av mamma och papi till lägenheten i Stockholm. Det kommer bli så fint!
Men först, Skåne.
Ännu en liten film. Snurrsnurr i vattenbrynet av mig på Guadeloupe.
för i år på hemmaplan man kunde sitta ute. Och vår sista middag här på vem vet hur länge?
Nu ska jag döva det lilla stygnet i hjärtat med att plocka ihop alla fantastiska saker jag fått av mamma och papi till lägenheten i Stockholm. Det kommer bli så fint!
Men först, Skåne.
Ännu en liten film. Snurrsnurr i vattenbrynet av mig på Guadeloupe.
whyohwhyistimesoprecious?
Någon undrade varför jag är så stressad och har mycket att göra. Det ligger till såhär;
på söndag reser jag ned till vår lägenhet i Norrköping och är där ett par dagar. På onsdag far jag vidare till huset i skåne och börjar jobba nästan på en gång. I slutet på juli åker jag upp till norr för att jobba på Yran i Östersund och sedan flyttar jag till Stockholm. Jag måste alltså packa för över två månader i Skåne och nästan allt det jag vill ha med mig när vi precis flyttar in i Stockholm. Att planera så långt i förväg är krångligt som tusan kan jag meddela.
Sen att jag har arbeten i min journalistikkurs att göra klart, massor av vänner att säga adjö till, jobb som ligger och väntar, en drös med illustrationer att göra, en förkylning som gräver ut hjärnan på mig och ett tiotal grejer till gör inte sitt till för att underlätta. Därav stressen. Och pressen.
Nu ska jag strax lämna packningskaoset och åka in till Åre för en middag med handendärapojkvännen.
Ja, och han kommer jag förresten sedan inte se på över en månad. Ujujuj.
Ni får en illustration som plåster på såren för att jag suger på att blogga, besvara kommentarer och
överhuvudtaget vara särskilt roligt alls.
Puss på kaninnosar!
på söndag reser jag ned till vår lägenhet i Norrköping och är där ett par dagar. På onsdag far jag vidare till huset i skåne och börjar jobba nästan på en gång. I slutet på juli åker jag upp till norr för att jobba på Yran i Östersund och sedan flyttar jag till Stockholm. Jag måste alltså packa för över två månader i Skåne och nästan allt det jag vill ha med mig när vi precis flyttar in i Stockholm. Att planera så långt i förväg är krångligt som tusan kan jag meddela.
Sen att jag har arbeten i min journalistikkurs att göra klart, massor av vänner att säga adjö till, jobb som ligger och väntar, en drös med illustrationer att göra, en förkylning som gräver ut hjärnan på mig och ett tiotal grejer till gör inte sitt till för att underlätta. Därav stressen. Och pressen.
Nu ska jag strax lämna packningskaoset och åka in till Åre för en middag med handendärapojkvännen.
Ja, och han kommer jag förresten sedan inte se på över en månad. Ujujuj.
Ni får en illustration som plåster på såren för att jag suger på att blogga, besvara kommentarer och
överhuvudtaget vara särskilt roligt alls.
Puss på kaninnosar!
Hamsterburrsattack!
Okej. Igår satt jag och Grisen i ungefär tre timmar och började sätta ihop vår film med allt material vi fixade ihop på Guadeloupe med våra små kameror. Att säga att vi lekte loss totalt är en underdrift.
Vi är inte alls klara än men jag känner mig redan som Sofia Coppola. (Om Sofia Coppola pep som en 8 åring, fnissade hejdlöst mest hela tiden och jagade djur dvs.) Så eftersom jag inte hinner fota dagens outfit, är stressad som ett av djuren jag brukar jaga efter och inte ens borde blogga överhuvudtaget så postar jag en liten video till.
Marodören är jag. Offret är Grisen.
Vi är inte alls klara än men jag känner mig redan som Sofia Coppola. (Om Sofia Coppola pep som en 8 åring, fnissade hejdlöst mest hela tiden och jagade djur dvs.) Så eftersom jag inte hinner fota dagens outfit, är stressad som ett av djuren jag brukar jaga efter och inte ens borde blogga överhuvudtaget så postar jag en liten video till.
Marodören är jag. Offret är Grisen.
Lilla gris tar ett dopp
Sneakpeak på världens bästa lilla dokumentärfilm från världens bästa Hamsterburr och Piggieknorrs resa!
Ohh, heaven is a place on earth!
Tittar igenom Grisens alla bilder på Facebook och inser, såhär ifrån hennes perspektiv sett, hur otroligt fantastiskt vi hade det på Guadeloupe. Det var två veckor ren kärlek till att leva. Två veckor av att låta en vind mjuk som en varm hands beröring på huden, torka det salta vattnet. Två veckor av spontana kvällsdopp i underkläderna eftersom vi kände oss ystra och o-svenska. Två veckor av sagolik sol, grönskande djungel, iskall coca cola och sand att gräva ned fötterna i.
Att få leka på en strand i solnedgången med sin bästa vän, kasta sand, göra kullerbyttor och leta snäckor är vad dessa bilder är för mig. En direktlänk till minnen som jag aldrig vill ska få blekna.
Man behövde inte välja mellan att bete sig som en vuxen eller ett barn. Det var bara att vara.
En vacker dag, förhoppningsvis snart, så kommer en liten film också. Det kommer bli en blandning av högt och lågt, otroligt internt och väldigt töntigt i några minuters sockerkantat kaos. Materialet spelade vi in där och det kommer nog visa precis hur vi hade det i en lite mer bred bild än bara med just enkla bilder.
Att få leka på en strand i solnedgången med sin bästa vän, kasta sand, göra kullerbyttor och leta snäckor är vad dessa bilder är för mig. En direktlänk till minnen som jag aldrig vill ska få blekna.
Man behövde inte välja mellan att bete sig som en vuxen eller ett barn. Det var bara att vara.
En vacker dag, förhoppningsvis snart, så kommer en liten film också. Det kommer bli en blandning av högt och lågt, otroligt internt och väldigt töntigt i några minuters sockerkantat kaos. Materialet spelade vi in där och det kommer nog visa precis hur vi hade det i en lite mer bred bild än bara med just enkla bilder.
13 guldmynt att förråda någon med
Jag tillhör inte kategorin av människor som tröstshoppar. Det tillfredställer inte känslan av sorgsamhet, ilska eller frustration att spendera pengar som substitut. Misstänker att jag skulle känna mig lite småäcklad efter ett tag när jag skulle inse att jag försökte dämpa en känsla med något helt annan, materiell.
Häromdagen gjorde jag ett miniatyrundantag dock. Förvisso var det snarare ett scenario mer kallad; jag-har-ångest-över-att-behöva-vänta-på-ett-besked-och-måste-sysselsätta-mig-med-vadsomhelst-och-då-kan-jag-lika-gärna-handla-fast-jag-inte-alls-behöver. Det är tvetydigt men det hela resulterade i ett nytt armband som jag redan är fäst vid.
Dryga 60 kronor på Indiska och jag skrammlar mer än någonsin. Exakt 13 mynt sammansatta till en armlänk
som gärna sitter fast om min handled dag som natt, tillsammans med annat krimskrams.
Häromdagen gjorde jag ett miniatyrundantag dock. Förvisso var det snarare ett scenario mer kallad; jag-har-ångest-över-att-behöva-vänta-på-ett-besked-och-måste-sysselsätta-mig-med-vadsomhelst-och-då-kan-jag-lika-gärna-handla-fast-jag-inte-alls-behöver. Det är tvetydigt men det hela resulterade i ett nytt armband som jag redan är fäst vid.
Dryga 60 kronor på Indiska och jag skrammlar mer än någonsin. Exakt 13 mynt sammansatta till en armlänk
som gärna sitter fast om min handled dag som natt, tillsammans med annat krimskrams.
Turkoser&purpur
Den virvlande världen som är min just nu fortsätter. Jobb jobb nu i eftermiddag sen jag kom hem från pojkvännen och strax ska jag brumma iväg på middag på Broken i Åre. Kastar på mig ett gammalt skärp som tillhört min papi (kan vara ett scoutskärp faktiskt), lite krimskramsiga smycken i silver och snor ihop håret till en tight knut. Orkar inte fixa mig mer när jag känner mig krasslig och på energinivå - 2.
Klänningen är kanske en av mina absoluta favoriter som jag införskaffat på second hand. Hittades till mig av Sigrid på en liten affär på söder någonstans innan jul när vi var på en shoppingspree där. Alldeles sagolik lila färg och mönster i form av siluetterade blommor, volymrika ärmar, knappar i halsen och ett tillhörande skärp i densamma tyg.
Tillverkad i Sverige och inhandlad av mig för 150 kronor.
Om jag ser blek och glåmig ut så är det för att jag är precis det. Blir alltid urvattnad av att vara stressad.
Klänning, 2hand. Väst, 2hand + nitad själv. Skärp, papis gamla. Armband, ärvt, nytt, gammalt.
Klänningen är kanske en av mina absoluta favoriter som jag införskaffat på second hand. Hittades till mig av Sigrid på en liten affär på söder någonstans innan jul när vi var på en shoppingspree där. Alldeles sagolik lila färg och mönster i form av siluetterade blommor, volymrika ärmar, knappar i halsen och ett tillhörande skärp i densamma tyg.
Tillverkad i Sverige och inhandlad av mig för 150 kronor.
Om jag ser blek och glåmig ut så är det för att jag är precis det. Blir alltid urvattnad av att vara stressad.
Klänning, 2hand. Väst, 2hand + nitad själv. Skärp, papis gamla. Armband, ärvt, nytt, gammalt.
"im on a boat!"
Igår hade jag en alldeles makalöst galen dag under några timmar. Det inkluderade telefonsamtal gånger ungefär en miljon till HSB i Stockholm, nästan lika många samtal till finaste Alma/Sophie, en rejäl handfull till Grisen och ett par till såväl mina föräldrar som handendärapojkvännen. Jag balanserade mellan frustration, hopp, vrede, glädje, osäkerhet, irritation, maktlöshet och nyfikenhet. Sen avslutade jag med att planera månader framöver när det kommer till jobb. Schemalägga och rannsaka hjärnan på goda ideér och bestämma mig för att jag ska jobba för tidningen under Yran i Östersund. Gårdagen vart helt enkelt en kompott av allt roligt och jobbigt i världen på densamma gång.
Så eftersom jag spenderade natten med att sedan ha det mest utomjordiska ångestanfall jag någonsin haft och nu måste ta igen några timmars jobb så får ni något riktigt fint av mig. För jag blir glad av denna musiklista och då måste ni också bli det. Och är ni glada blir jag ÄNNU mer glad!
Så varsågod. Detta blev vår playlist efter två veckor i det Guadeloupiska paradiset på andra sidan jorden.
Med MTV playlist 24 timmar om dygnet och en salig mix av olika stilar blev vi inte bara totalt hip hop-ifierade utan fick också upp ögonen för helt nya band, lärde oss älska de mest udda låtar och kan nu ungefär ALL Lil Waynes musik...
3OH!3 - Dont trust me
Yound Jeezy fet. NAS - My president
Chester French - She loves everybody
Soulja boy tell ´em - Kiss me thru the phone
Yeah yeah yeahs - Zero
Tokio police Club - Your english is good
N.E.R.D - All the girls standing in the line for the bathroom
Metallica - All nightmare long
Ciara feat. Justin - Love sex magic
The Lonely Island feat. T-Pain - Im on a boat
Jason Mraz feat. Colbie - Lucky
Flo Rida - Right round
Asher Roth - I love college
Kelly Clarkson - My life would suck without you
Mims - Move
LMFAO - Im in Miami trick
The Veronicas - Untouched
Plain whites T´s - 1,2,3,4
Jamie Foxx - Blame it
Jim Jones feat. Bree Beauty - Nanananaa
We the kings - Secret Valentine
Coldplay - Life in technicolour II
The living things - Let it rain
B.O.B - I´ll be in the sky
Eminem - Rockstar
Keane - The lovers are losing
John Legend - Everybody knows
K´naan feat. Chubb Rock - ABCs
Akon - Beautiful
Kanye West - Welcome to heartbreak
Robin Thicke - Dreamworld
ps. De flesta av låtarna gör sig absolut bäst med originalvideorna till. Så sök på Youtube innan ni letar upp någon låt på Spotify. 3OH!3 och LMFAO måste helt enkelt ses och höras med video! ds.
Så eftersom jag spenderade natten med att sedan ha det mest utomjordiska ångestanfall jag någonsin haft och nu måste ta igen några timmars jobb så får ni något riktigt fint av mig. För jag blir glad av denna musiklista och då måste ni också bli det. Och är ni glada blir jag ÄNNU mer glad!
Så varsågod. Detta blev vår playlist efter två veckor i det Guadeloupiska paradiset på andra sidan jorden.
Med MTV playlist 24 timmar om dygnet och en salig mix av olika stilar blev vi inte bara totalt hip hop-ifierade utan fick också upp ögonen för helt nya band, lärde oss älska de mest udda låtar och kan nu ungefär ALL Lil Waynes musik...
3OH!3 - Dont trust me
Yound Jeezy fet. NAS - My president
Chester French - She loves everybody
Soulja boy tell ´em - Kiss me thru the phone
Yeah yeah yeahs - Zero
Tokio police Club - Your english is good
N.E.R.D - All the girls standing in the line for the bathroom
Metallica - All nightmare long
Ciara feat. Justin - Love sex magic
The Lonely Island feat. T-Pain - Im on a boat
Jason Mraz feat. Colbie - Lucky
Flo Rida - Right round
Asher Roth - I love college
Kelly Clarkson - My life would suck without you
Mims - Move
LMFAO - Im in Miami trick
The Veronicas - Untouched
Plain whites T´s - 1,2,3,4
Jamie Foxx - Blame it
Jim Jones feat. Bree Beauty - Nanananaa
We the kings - Secret Valentine
Coldplay - Life in technicolour II
The living things - Let it rain
B.O.B - I´ll be in the sky
Eminem - Rockstar
Keane - The lovers are losing
John Legend - Everybody knows
K´naan feat. Chubb Rock - ABCs
Akon - Beautiful
Kanye West - Welcome to heartbreak
Robin Thicke - Dreamworld
ps. De flesta av låtarna gör sig absolut bäst med originalvideorna till. Så sök på Youtube innan ni letar upp någon låt på Spotify. 3OH!3 och LMFAO måste helt enkelt ses och höras med video! ds.
shirtutiful!
Men alltså. Du budapestiska skönhet, som Facehunter fångat; hur fin får man vara?
Jag som tänkte ha på mig en skjorta imorgon som klänning. Och så ser jag detta. Och inser att
man med dubbla stölder i pappas garderob kan få en dubbelt så fin klädsel!
Hurra för inovativiteten! (Jag kan ha hittat på en böjning på inovativ nu. Men orka googla.)
ps. Jag fyller 21 om 19 dagar. 21! Hjääälp! ds.
Jag som tänkte ha på mig en skjorta imorgon som klänning. Och så ser jag detta. Och inser att
man med dubbla stölder i pappas garderob kan få en dubbelt så fin klädsel!
Hurra för inovativiteten! (Jag kan ha hittat på en böjning på inovativ nu. Men orka googla.)
ps. Jag fyller 21 om 19 dagar. 21! Hjääälp! ds.
ToNorwayandbeyond
Jag kom nyss hem från Norge (2 minuter sen), jag vet jag vet här susas det fram och tillbaka överallt, och har en monstervecka med saker framför mig att göra. Men det är roligt. Jag pussas en massa, blir bara mer kär, fnissar ungefär hela tiden och har ett fantastiskt kul jobb. Dessutom åker jag till mitt underbaraste skåne och jobbar på cafeét som förra sommaren, om en vecka. Im a busy bee. Nu ska jag knapra lasagne med handendärapojkvännen. Kanske hinner jag lägga upp ännu en del av alla bilder från Guadeloupe sen ikväll om vi har tur?
Tills dess får ni en bild jag ritade när jag var där, i Västindien.
Tills dess får ni en bild jag ritade när jag var där, i Västindien.
Mylittleponypurple
I helgen är temat fika och leka.
Allt är liksom en karusell av mysiga timmar med vänner, god mat, pussar, skratt, hoppande i en minimal
lägenhet, chips på golvet, fragment av film, fikastunder och massa mer. Då passar det utmärkt med superplastiga bijoutirer i form av rosetter i my little ponylila nyanser! (Handendärapojkvännen tycker de är tokfula, jag älskar dem!)
Kjol, Gina Tricot (ny!) Linne, Indiska. Skjorta, Lindex barn. Armband och ring, H&M (nya!)
Halsbandet inhandlades på Myrorna i Stockholm under snabbvisiten där förra veckan.
30 kronor för lite underbart krimskram, bättre kan det inte bli.
Allt är liksom en karusell av mysiga timmar med vänner, god mat, pussar, skratt, hoppande i en minimal
lägenhet, chips på golvet, fragment av film, fikastunder och massa mer. Då passar det utmärkt med superplastiga bijoutirer i form av rosetter i my little ponylila nyanser! (Handendärapojkvännen tycker de är tokfula, jag älskar dem!)
Kjol, Gina Tricot (ny!) Linne, Indiska. Skjorta, Lindex barn. Armband och ring, H&M (nya!)
Halsbandet inhandlades på Myrorna i Stockholm under snabbvisiten där förra veckan.
30 kronor för lite underbart krimskram, bättre kan det inte bli.
Guadeloupe pt. II
Förlåt förlåt att alla bilder dröjer. Men när man är bubbligt kär, massa vänner åker så man måste säga adjö och livet är ett litet kalas så är det så svårt att slita sig och istället sitta vid datorn. Men ni skulle bara veta vad mycket ni betyder. Och hur mysigt det är att logga in på bloggen och se alla dessa fina kommentarer. Söta ord. Och att ni vill se bilder och höra historier från min resa. Det är så rart att jag dör en smula av glädje.
Här kommer andra delen. Från när vi åkte till den pyttelilla och så utsökt söta byn, Deshaies.
Fast först plockade vi blommor och satte dem i håret. Och hade fräknar på näsan.
<3
Man gick igenom den lilla byn på 5 minuter om man gick sakta och alla människor log och sa bonjour. Men mest satt de i skuggan och konverserade sådär som folk bara tycks göra utomlands. Inte som i Sverige, där vi stressar fram genom livet.
I princip ingen talar engelska så om man som vi har en ringrostig skolfranska blir det mycket viffta med händerna, göra märkliga gester och sätta le och la framför franskifierade ord. Det funkar oftast fint.
När man gick på huvudgatan i byn så kunde man kika på havet igenom alla pyttesmå och otroligt trånga miniatyrgränder, ca 2 dm breda bara, som gick emellan nästan alla hus. Som att kika i ett tittskåp
med marint tema ungefär.
Restaurangerna hade nästan alltid en skönt sval liten terrass ut mot det turkosa/gröna havet så man kunde sitta med vinden fläktande i ansiktet samtidigt som man drack kall cola.
Och överallt hänger vindspel med snäckor som klirrar i vinden som är så varm att den känns som mjuka händer på huden. Färgerna är på något vis lite klarare än någon annanstans jag varit och att kombinera cerise och orange lärde vi oss är ungefär hur fint som helst. Inte alls skrikigt.
I bukten utanför Deshaies ligger båtar från hela världen. De har seglat dit och kan sen guppa runt i det turkosgröna vattnet samtidigt som de dricker öl och äter baguetter som den söta tanten i byn bakat.
Det är hemskt att man blir så förtjust i det pittoreska. Som om man uppskattar det som är enklare än sitt eget bara för att man själv inte behöver ha det så liksom. Men det är ju bara så himla fint med frukt och grönsaksförsäljning som dessa. Det handlar inte om romantisering. Mer en glädje inför det otroligt enkla och lite gammeldags.
I ett par timmar satt vi här och bara tittade på havet, lät vinden göra håret lockigt och åt varma mackor.
Som att flyttas tillbaka i tiden var det i byar som dessa. Eller som att helt enkelt inse att det inte behöver vara mer komplicerat än såhär. Ett luftigt litet hus, några vindspel, massor av frukt, palmer som skuggar och ger kokosnötter, havet några stenkast bort och ett bageri där man kan köpa färskt bröd om mornarna.
Det önskar jag mig i födelsedagspresent om några veckor.
Här kommer andra delen. Från när vi åkte till den pyttelilla och så utsökt söta byn, Deshaies.
Fast först plockade vi blommor och satte dem i håret. Och hade fräknar på näsan.
<3
Man gick igenom den lilla byn på 5 minuter om man gick sakta och alla människor log och sa bonjour. Men mest satt de i skuggan och konverserade sådär som folk bara tycks göra utomlands. Inte som i Sverige, där vi stressar fram genom livet.
I princip ingen talar engelska så om man som vi har en ringrostig skolfranska blir det mycket viffta med händerna, göra märkliga gester och sätta le och la framför franskifierade ord. Det funkar oftast fint.
När man gick på huvudgatan i byn så kunde man kika på havet igenom alla pyttesmå och otroligt trånga miniatyrgränder, ca 2 dm breda bara, som gick emellan nästan alla hus. Som att kika i ett tittskåp
med marint tema ungefär.
Restaurangerna hade nästan alltid en skönt sval liten terrass ut mot det turkosa/gröna havet så man kunde sitta med vinden fläktande i ansiktet samtidigt som man drack kall cola.
Och överallt hänger vindspel med snäckor som klirrar i vinden som är så varm att den känns som mjuka händer på huden. Färgerna är på något vis lite klarare än någon annanstans jag varit och att kombinera cerise och orange lärde vi oss är ungefär hur fint som helst. Inte alls skrikigt.
I bukten utanför Deshaies ligger båtar från hela världen. De har seglat dit och kan sen guppa runt i det turkosgröna vattnet samtidigt som de dricker öl och äter baguetter som den söta tanten i byn bakat.
Det är hemskt att man blir så förtjust i det pittoreska. Som om man uppskattar det som är enklare än sitt eget bara för att man själv inte behöver ha det så liksom. Men det är ju bara så himla fint med frukt och grönsaksförsäljning som dessa. Det handlar inte om romantisering. Mer en glädje inför det otroligt enkla och lite gammeldags.
I ett par timmar satt vi här och bara tittade på havet, lät vinden göra håret lockigt och åt varma mackor.
Som att flyttas tillbaka i tiden var det i byar som dessa. Eller som att helt enkelt inse att det inte behöver vara mer komplicerat än såhär. Ett luftigt litet hus, några vindspel, massor av frukt, palmer som skuggar och ger kokosnötter, havet några stenkast bort och ett bageri där man kan köpa färskt bröd om mornarna.
Det önskar jag mig i födelsedagspresent om några veckor.
mama africa!
Nämnde jag förresten att jag var en tvättäkta liten afrikan i söndags på säsongsavslutningen, aka sommarfesten, hemma i Åre? Jag och Grisen tänkte att solbrännorna från Västindien lika gärna kunde användas till något bra så istället för att iklä oss Spice Girls tankarna gick vi all in med temat mama africa!
Turbaner, jag bara torkar håret på bilden, trä och bensmycken i mängder, fina saronger i skarpa färger och imaginära bongotrummor på det. Sen var det bara att bonda med rastafarianerna vi träffade på byn!
Turbaner, jag bara torkar håret på bilden, trä och bensmycken i mängder, fina saronger i skarpa färger och imaginära bongotrummor på det. Sen var det bara att bonda med rastafarianerna vi träffade på byn!
And of I go again.
Jag bestämde mig för att ta en tur till handendärapojkvännen ett par dagar nu i mitten av veckan sådär
småspontant nu. Kan vara fint att sitta och glo på fjällen i fjärran, kolla på sömniga flugor och gräs som växer. Eller jobba såsom jag ska. Kommer att ha internet, så blogga kan jag definitivt göra. Och jobba. Som sagt.
Såhär ritade jag i sanden förra veckan till honom, Mikael, när vi var på olika sidor jordklotet.
Sen kom förvisso Grisen och gjorde såhär. Men det är tanken som räknas.
Imorgon kommer andra delen av Guadeloupbilder. Massor massor utlovas!
Sandlådepuss och snösmältningskram
småspontant nu. Kan vara fint att sitta och glo på fjällen i fjärran, kolla på sömniga flugor och gräs som växer. Eller jobba såsom jag ska. Kommer att ha internet, så blogga kan jag definitivt göra. Och jobba. Som sagt.
Såhär ritade jag i sanden förra veckan till honom, Mikael, när vi var på olika sidor jordklotet.
Sen kom förvisso Grisen och gjorde såhär. Men det är tanken som räknas.
Imorgon kommer andra delen av Guadeloupbilder. Massor massor utlovas!
Sandlådepuss och snösmältningskram
Fördommar om norrlänningar, kapitel 1
När vi skadar oss så att det blöder vi norrlänningar så tycker vi naturligtvis att det är mesigt att torka bort blodet och sätta ett plåster som andas på. Nej, vi biter av en bit frystejp (silvertejp om det är ett djupt sår) och klämmer fast det med tummen. Inget knussel liksom och sen kan vi fortsätta med det vi gjorde innan. Som att hugga ved, fånga in renarna eller dra upp vatten från älven.
edit. Alltså. Jag hoppas att ni förstår att jag skojade. Att det var ironi.
Ingen norrlänning jag känner har renar, hugger sin ved själv eller bor ens så nära älven att det finns på kartan att gå dit och hämta vatten. Jag drev liksom med fördommarna om oss. Så. Då var det utklarat.
edit. Alltså. Jag hoppas att ni förstår att jag skojade. Att det var ironi.
Ingen norrlänning jag känner har renar, hugger sin ved själv eller bor ens så nära älven att det finns på kartan att gå dit och hämta vatten. Jag drev liksom med fördommarna om oss. Så. Då var det utklarat.
Coco. Not like in Chanel. But in Coconut.
Egentligen så köpte jag bara en endaste liten sak på Guadeloupe. För där fanns helt enkelt inte så mycket att köpa mer än vatten på flaska, Pringleschips och frukt. Och vet ni vad, det var otroligt skönt. Jag är glad att det aldrig var en hetsjakt på en souvenir som inte är en töntig turistig souvenir men någonting som ändå är souvenir fast utan det töntiga. Ni vet. Sådär som det ofta blir när man är på semester. Så det som fick följa med mig över havet hem är någonting som jag kommer att uppskatta mer än alla stora snäckor som jag ändå blandar ihop eller de där plastgrejerna man köper i städer. En kokosnötsväska objektifierar mina minnen från söderhavsön!
Alldeles precis lagom knasig och alldeles fruktansvärt underbar i mina ögon. Precis så konstigt som jag tycker om det. Och vad kan vara ett bättre minne annat än det som finns i mitt huvud, hjärta och på bild än en väska gjord utav en kokosnöt från ön vi levde på? Ingenting tror jag minsann.
Har redan använts flitigt såväl på ön som vid hemkomsten i min maskeradutklädnad häromdagen. Rymmer exakt en liten digitalkamera, en uggleplånbok, mobil, några hårspännen och ett par karameller. Vad mer behöver man på kokosnötsutflykt? Öppnas dessutom nästan hela vägen runt, så man har två halvor, och man kan använda dem som spontan minitrumma om man vill.
Alldeles precis lagom knasig och alldeles fruktansvärt underbar i mina ögon. Precis så konstigt som jag tycker om det. Och vad kan vara ett bättre minne annat än det som finns i mitt huvud, hjärta och på bild än en väska gjord utav en kokosnöt från ön vi levde på? Ingenting tror jag minsann.
Har redan använts flitigt såväl på ön som vid hemkomsten i min maskeradutklädnad häromdagen. Rymmer exakt en liten digitalkamera, en uggleplånbok, mobil, några hårspännen och ett par karameller. Vad mer behöver man på kokosnötsutflykt? Öppnas dessutom nästan hela vägen runt, så man har två halvor, och man kan använda dem som spontan minitrumma om man vill.
Remember me?
Jag tänkte såhär; ni kanske har glömt hur jag ser ut? För jag har ju varit borta i nästan tre veckor från bloggandet. Så för att ni ska komma ihåg vem jag är och hur jag ser ut så får ni några bilder så ni ser hur jag ser ut precis, exakt i detta nu. För jag knäppte av ett par kort innan jag la in allt från resan.
Jag är mig ganska lik faktiskt. Av någon märklig anledning har jag knappt något pigment alls i ansiktet (orättvist eftersom mina föräldrar ser ut som vackra mulatter efter ungefär en kvart i vårsolen under tiden jag ser ut att vara besläktad med ett glas mjölk. Tack för den genpolen!) så det är mest fräknar. Men resten av mig är lätt gyllenbrun och solblekt.
Den osminkade sanningen precis såsom den är. En gnutta av gårdagens maskara som jag inte orkade tvätta bort när jag kom hem från en testund med vänner men annars ett naket Kajsa-ansikte.
Torra läppar efter för mycket stark sol, blekta slingor av densamma gula himlaklot, fräknar över ungefär hela ansiktet och ljusa ögonbryn som lämnats åt sitt öde. Minns ni mig?
Jag är mig ganska lik faktiskt. Av någon märklig anledning har jag knappt något pigment alls i ansiktet (orättvist eftersom mina föräldrar ser ut som vackra mulatter efter ungefär en kvart i vårsolen under tiden jag ser ut att vara besläktad med ett glas mjölk. Tack för den genpolen!) så det är mest fräknar. Men resten av mig är lätt gyllenbrun och solblekt.
Den osminkade sanningen precis såsom den är. En gnutta av gårdagens maskara som jag inte orkade tvätta bort när jag kom hem från en testund med vänner men annars ett naket Kajsa-ansikte.
Torra läppar efter för mycket stark sol, blekta slingor av densamma gula himlaklot, fräknar över ungefär hela ansiktet och ljusa ögonbryn som lämnats åt sitt öde. Minns ni mig?
Guadeloupe pt. I
Jag har som sagt en miljon bilder ungefär från Guadeloupe. Och hur fantastiska vissa av dessa bilder än är så gör de ju inte vår semester rättvis på något sätt. Vi var i ett paradis bortom vad man inbillar sig att paradis
är. Det var Kurreduttön på riktigt. Robinson Crusoe-liv med extra allt. Cast Away utan tandvärk. Skönhet bortom glossiga magasin. Det var precis såsom en resa till söderhavet och karibien kan tänkas vara.
Så vi tar det lite pö om pö. Börjar med lite bilder från de första dagarna och jobbar oss framåt. Inte allt eller ens hälften. Men foton som ger en axplocksbild av hur det var, vad vi upplevde, vad vi gjorde och såg. Okej?
Samtidigt som ni kikar och läser så tycker jag att ni ska lyssna på den här låten som vi "hittade" via karibiska MTVs playlist under våra två veckor på Guadeloupe. För den är så bra och passar så bra med sin glädje.
Efter många timmar på flyget av enbart hav hav hav och en och annan båt på böljan den blå under så dök plötsligt en ö upp. Inhöljd i dramatiska moln och sporadiskt upplyst av dimmig sol. Vår ö!
Guadeloupe är ganska fattigt men ingen behöver någonsin svälta. Klimatet gör att det växer mängder med olika sorters frukt och bara man sträcker ut handen kan man fylla magen med mango, banan, vattenäpplen och bär.
Semester med Kajsa innebär semester med djur. Det är en ständig jakt på saker med päls (eller utan för den
delen om det är gulligt nog) att klappa.
Vi knallade runt så mycket som möjligt istället för att stanna inne på vår alldeles för lyxiga resort. För man upplever inte ett land utifrån en buffé av mat anpassad för kräsna svenskar, på en strand där servitörerna pratar alla skandinaviska språk, allt finns inom räckhåll och bubblan är fyrstjärnigt intakt. Upplever landet gör man genom att träffa människor utanför hotellområdet, bortanför stängslet och uppassande personal.
Kontrasternas land. 300 meter bortanför vårt hotell bodde lite lokala invånare i sina ihopsatta skjul av korrugerad plåt och överblidvna plankrester. Men skönheten var påtaglig ändå. Hur enkelt och spartanskt det än var. Och de var stolta över sina hem och hus.
Vår lilla bungalow. Längst uppe på kullen på den allra finaste platsen med utsikt över turkost hav, palmer, oändlig himmel och ovanför de andra få turisterna nedanför oss.
På Grisens födelsedag åkte vi och snorklade. Hyrde en bil tillsammans med ett par andra och brummade längs med de mest kringelikrokiga, bergodalbaniga och snirklande vägar jag varit med om, längs kusten.
På den stranden var sanden svart istället och vattnet utanför är kända snorkelvatten.
Det kan börja spöregna precis när som helst egentligen och då kan man få ställa sig under ett litet tak och och äta toast. Regnet är dock tropiskt och alldeles underbart varmt och skönt. Känns som att duscha i djungeln ungefär!
Regnet öste ned i ett par timmar när vi åkte hem och vi kikade på kalasgetter och vackra små hus som klamrar sig fast på de våldsamt skarpa bergen och kullarna längs med kusten.
Sandiga fötter tillsammans med bikini och en lös klänning med dagens outfit x 14. Vad mer behöver man när man är Robinson Crusoe egentligen?
Blommor tagna ur en sagobok växer överallt. Redo att plockas eller bara tittas på.
Detta får bli första delen. Ni som är vän med mig på Facebook kan kika in mer där. Där finns inte alla bilder men en hel del. Imorgon kommer del två här på bloggen!
Undras något så fråga på bara.
är. Det var Kurreduttön på riktigt. Robinson Crusoe-liv med extra allt. Cast Away utan tandvärk. Skönhet bortom glossiga magasin. Det var precis såsom en resa till söderhavet och karibien kan tänkas vara.
Så vi tar det lite pö om pö. Börjar med lite bilder från de första dagarna och jobbar oss framåt. Inte allt eller ens hälften. Men foton som ger en axplocksbild av hur det var, vad vi upplevde, vad vi gjorde och såg. Okej?
Samtidigt som ni kikar och läser så tycker jag att ni ska lyssna på den här låten som vi "hittade" via karibiska MTVs playlist under våra två veckor på Guadeloupe. För den är så bra och passar så bra med sin glädje.
Efter många timmar på flyget av enbart hav hav hav och en och annan båt på böljan den blå under så dök plötsligt en ö upp. Inhöljd i dramatiska moln och sporadiskt upplyst av dimmig sol. Vår ö!
Guadeloupe är ganska fattigt men ingen behöver någonsin svälta. Klimatet gör att det växer mängder med olika sorters frukt och bara man sträcker ut handen kan man fylla magen med mango, banan, vattenäpplen och bär.
Semester med Kajsa innebär semester med djur. Det är en ständig jakt på saker med päls (eller utan för den
delen om det är gulligt nog) att klappa.
Vi knallade runt så mycket som möjligt istället för att stanna inne på vår alldeles för lyxiga resort. För man upplever inte ett land utifrån en buffé av mat anpassad för kräsna svenskar, på en strand där servitörerna pratar alla skandinaviska språk, allt finns inom räckhåll och bubblan är fyrstjärnigt intakt. Upplever landet gör man genom att träffa människor utanför hotellområdet, bortanför stängslet och uppassande personal.
Kontrasternas land. 300 meter bortanför vårt hotell bodde lite lokala invånare i sina ihopsatta skjul av korrugerad plåt och överblidvna plankrester. Men skönheten var påtaglig ändå. Hur enkelt och spartanskt det än var. Och de var stolta över sina hem och hus.
Vår lilla bungalow. Längst uppe på kullen på den allra finaste platsen med utsikt över turkost hav, palmer, oändlig himmel och ovanför de andra få turisterna nedanför oss.
På Grisens födelsedag åkte vi och snorklade. Hyrde en bil tillsammans med ett par andra och brummade längs med de mest kringelikrokiga, bergodalbaniga och snirklande vägar jag varit med om, längs kusten.
På den stranden var sanden svart istället och vattnet utanför är kända snorkelvatten.
Det kan börja spöregna precis när som helst egentligen och då kan man få ställa sig under ett litet tak och och äta toast. Regnet är dock tropiskt och alldeles underbart varmt och skönt. Känns som att duscha i djungeln ungefär!
Regnet öste ned i ett par timmar när vi åkte hem och vi kikade på kalasgetter och vackra små hus som klamrar sig fast på de våldsamt skarpa bergen och kullarna längs med kusten.
Sandiga fötter tillsammans med bikini och en lös klänning med dagens outfit x 14. Vad mer behöver man när man är Robinson Crusoe egentligen?
Blommor tagna ur en sagobok växer överallt. Redo att plockas eller bara tittas på.
Detta får bli första delen. Ni som är vän med mig på Facebook kan kika in mer där. Där finns inte alla bilder men en hel del. Imorgon kommer del två här på bloggen!
Undras något så fråga på bara.
DIY-nitpjucksen!
Jag vet jag vet, jag har lovat mängder av otroligt frestande bilder på vajande palmer och dingnande fruktstånd, fräknar och ögon som kisar mot solen men på något sätt så finns det för många vänner att leka med, vinka ajdö till, krama på, dansa runt med och helt enkelt träffa. Så jag har inte hunnit lägga in bilderna än. Eller ens knappt landat känns det som. Guadeloupe är liksom inte ens klarupplevt för mig då jag bara studdsat vidare som den lilla boll jag är direkt vid hemkomsten. Men imorgon, då.
Så tills dess får ni en treat i form utav ännu en av mina DIY-guider som jag gör för tidningen.
På tur är mina favoriter hittills; nitpjucksen!
När Chloe gör läckra lackdon för fossingarna med glimrande guldpluttar till nitar och Y-3 frestar med hardcore metallförsedda sneakers i mattaste svart drägglar många. Både i ha-begär och chock över priset. Så då gör man som jag och fixar till sina alldeles egendesignade skor!
Haffade ett par vanliga tygskor i vitt, dessa är från Racemarine men H&M har ju ännu billigare, och köpte mig en näve stora, klassiska nitar (finns på hobbyaffärer!) i pyramidform. Tanken var att fästa dem från sömmen rakt bakom hälen och längs med yttersidan en bra bit fram. Lite mätande och markerande med en penna så är man klar att börja karva små hål med en skalpell för att fästa dem en i taget, nitarna.
Jag råkar ju ha förbaskat små fötter så särskilt mycket nitar behövdes inte för att täcka en ganska stor area. 12 nitar för vardera sko (12 x 2 x 2kr/st) och då sattes den sista dit på insidan av hälsömmen, fast på utsidan alltså, då det blev för många egentligen. Men hur mycket och vilken sort man vill sätta är ju fritt fram och mitt förslag är att leka loss totalt. Det ska jag nog göra med ett till par!
Såhär blev alltså resultatet. Mina ben är numera inte transparenta av vinterblekhet och skorna har varit med om äventyr i såväl djungeln som på öde stränder, på krabbjakt, dyktur och under middagar så färgen är annat än kritvit. Men så ska det ju vara. Saker som gillas ska användas, slitas och älskas.
Allt som allt fick jag ett par otroligt personliga tygskor med pyssel att vara stolt över och fabulera med för en summa som är inte ens 1/10 del av vad ett par Y-3 sneakers kostar. Inte fy skam alls.
Så tills dess får ni en treat i form utav ännu en av mina DIY-guider som jag gör för tidningen.
På tur är mina favoriter hittills; nitpjucksen!
När Chloe gör läckra lackdon för fossingarna med glimrande guldpluttar till nitar och Y-3 frestar med hardcore metallförsedda sneakers i mattaste svart drägglar många. Både i ha-begär och chock över priset. Så då gör man som jag och fixar till sina alldeles egendesignade skor!
Haffade ett par vanliga tygskor i vitt, dessa är från Racemarine men H&M har ju ännu billigare, och köpte mig en näve stora, klassiska nitar (finns på hobbyaffärer!) i pyramidform. Tanken var att fästa dem från sömmen rakt bakom hälen och längs med yttersidan en bra bit fram. Lite mätande och markerande med en penna så är man klar att börja karva små hål med en skalpell för att fästa dem en i taget, nitarna.
Jag råkar ju ha förbaskat små fötter så särskilt mycket nitar behövdes inte för att täcka en ganska stor area. 12 nitar för vardera sko (12 x 2 x 2kr/st) och då sattes den sista dit på insidan av hälsömmen, fast på utsidan alltså, då det blev för många egentligen. Men hur mycket och vilken sort man vill sätta är ju fritt fram och mitt förslag är att leka loss totalt. Det ska jag nog göra med ett till par!
Såhär blev alltså resultatet. Mina ben är numera inte transparenta av vinterblekhet och skorna har varit med om äventyr i såväl djungeln som på öde stränder, på krabbjakt, dyktur och under middagar så färgen är annat än kritvit. Men så ska det ju vara. Saker som gillas ska användas, slitas och älskas.
Allt som allt fick jag ett par otroligt personliga tygskor med pyssel att vara stolt över och fabulera med för en summa som är inte ens 1/10 del av vad ett par Y-3 sneakers kostar. Inte fy skam alls.
seasonisover
Igår log vi oss igenom ljusa, sena kvällstimmar på ett torg där fantasin var gränssättaren för folks utklädnader, vissheten om att säsongens sista fest var ett ögonblick bort och känslorna var en bergodalbana. Vi log och sjöng Veronica Maggios "17 år" och mindes alla kvällar innan denna. Åreskutans skugga föll lång men aldrig direkt på oss. För hur mycket man än sörjer att en säsong är slut, att en miniatyrera är över, så är man helt enkelt glad den sista kvällen tillsammans. Sommarfesten när byn är en karneval värdig Rio eller en maskerad ämnad för Venedig.
För första gången kommer jag i år känna ett stygn efter en säsongare. Jag kommer att sakna att göra såsom jag och Mathilda gjorde inatt. Vandrade hem lite innan alla andra för att mättnaden av öl på kläderna, svettig dans, musik som dånar och grovhånglande par står en för mycket upp i halsen. Vandra hem och rulla ihop sig i soffan med huvudet vilande på handen, en kopp te stödd mot knäet och musiken från en lugn spotifylista som enda ljud emellan sig. För man behöver inte säga "vad roligt det var!" eller "minns du när.." alla gånger. Ibland är tystnaden mellan vänner som delat minnen allt som behövs. Vi vet vad vi haft och vad vi nu har.
Och inatt lät vi ett par tårar falla för att den här vintern är över. Men vi log desto mer över allt som varit under tiden.
Ikväll är det ett sista utdraget adjö. Det där som man inte vill göra. Men som vi gör ändå.
För första gången kommer jag i år känna ett stygn efter en säsongare. Jag kommer att sakna att göra såsom jag och Mathilda gjorde inatt. Vandrade hem lite innan alla andra för att mättnaden av öl på kläderna, svettig dans, musik som dånar och grovhånglande par står en för mycket upp i halsen. Vandra hem och rulla ihop sig i soffan med huvudet vilande på handen, en kopp te stödd mot knäet och musiken från en lugn spotifylista som enda ljud emellan sig. För man behöver inte säga "vad roligt det var!" eller "minns du när.." alla gånger. Ibland är tystnaden mellan vänner som delat minnen allt som behövs. Vi vet vad vi haft och vad vi nu har.
Och inatt lät vi ett par tårar falla för att den här vintern är över. Men vi log desto mer över allt som varit under tiden.
Ikväll är det ett sista utdraget adjö. Det där som man inte vill göra. Men som vi gör ändå.
beyond beauty.
Det är förunderligt hur man åker till andra sidan jorden för att leta efter paradiset för att sedan komma
hem och inse att man är född uppvuxen och lever mitt i det. För på samma sätt som att Guadeloupe var något av det vackraste jag sett, en plats jag aldrig kommer att glömma och en semester som är inramat av idel varma, turkosa vågor och ljumma vindar så finns det ingenting vackrare och bättre än Åredalen dessa dagar när solen skiner ner på byn, skutan är ett lapptäcke av grönt och vitt, himlen är oändligt blå och man har vännerna som ett tryggt moln runt sig.
Jag är hemma och har varit det sedan ett par dagar. Och uj uj vad jag ska blogga, bombardera er med bilder och sinnessjuka och fina minnen och historier. Men just nu njuter jag av ett par semesterdagar precis här hemma. I vårsolen där man kan gå runt i klänning, bara ben och flipflops. Med grillkvällar på Årestrand, luncher i solen, kik på wakeboardtävlingar och mys med de allra närmsta och käraste.
Ikväll är det säsongsavslutning och sommarfesten. Maskerad och kalas i ett dygn som redan börjat för länge sedan.
Så imorgon lär jag vakna med ett leende över att vintern officiellt är över och att det var den bästa i mitt liv.
Då blickar vi framåt sedan. Förutom när jag blickar bakåt för att visa allt det fantastiska jag varit med om de senaste veckorna. Det längtar jag till. Men tills dess, ut i vårvädret och grilla, pussas, skratta och njut.
Det ska jag.
Första kvällen hemma. Jetlaggad och mosig i huvudet men med ett leende som fick fräknarna att bli ovala istället för runda. Massor av vänner som grillade i solnedgången på Åres lilla strand och firade sista april.
Träffade handendärapojkvännen för första gången på tre veckor igen och njöt av att hemma är så himla fint.
hem och inse att man är född uppvuxen och lever mitt i det. För på samma sätt som att Guadeloupe var något av det vackraste jag sett, en plats jag aldrig kommer att glömma och en semester som är inramat av idel varma, turkosa vågor och ljumma vindar så finns det ingenting vackrare och bättre än Åredalen dessa dagar när solen skiner ner på byn, skutan är ett lapptäcke av grönt och vitt, himlen är oändligt blå och man har vännerna som ett tryggt moln runt sig.
Jag är hemma och har varit det sedan ett par dagar. Och uj uj vad jag ska blogga, bombardera er med bilder och sinnessjuka och fina minnen och historier. Men just nu njuter jag av ett par semesterdagar precis här hemma. I vårsolen där man kan gå runt i klänning, bara ben och flipflops. Med grillkvällar på Årestrand, luncher i solen, kik på wakeboardtävlingar och mys med de allra närmsta och käraste.
Ikväll är det säsongsavslutning och sommarfesten. Maskerad och kalas i ett dygn som redan börjat för länge sedan.
Så imorgon lär jag vakna med ett leende över att vintern officiellt är över och att det var den bästa i mitt liv.
Då blickar vi framåt sedan. Förutom när jag blickar bakåt för att visa allt det fantastiska jag varit med om de senaste veckorna. Det längtar jag till. Men tills dess, ut i vårvädret och grilla, pussas, skratta och njut.
Det ska jag.
Första kvällen hemma. Jetlaggad och mosig i huvudet men med ett leende som fick fräknarna att bli ovala istället för runda. Massor av vänner som grillade i solnedgången på Åres lilla strand och firade sista april.
Träffade handendärapojkvännen för första gången på tre veckor igen och njöt av att hemma är så himla fint.