aenigma

Appropå makalösa klänningar och makalösa fynd. I tisdags tog jag och Kristin en second handrunda i SOFO. Vi plöjde Bondegatans utbud bland annat och Stadsmissionen. Jag shoppar just nu ingenting av tre skäl. 1. Jag behöver absolut intet nytt när det kommer till kritan. 2. I början av flytta-till-ett-nytt-hem är utgifterna prioriterat till en hel del annat än sötsaker och onödigheter. 3. Vem vet hur mycket jag kommer vilja resa senare i höst i och med min höst-ångest. Då sparar jag hellre pengarna till det.
MEN.
På Lisa Larsson hängde ett ställ med skylten "2 sommarklänningar för 100 kr"
Lite rotande, lite skrattande (det är ju inte så att man hänger de absoluta guldkornen på en sån ställning. Snarare tvärtom), lite granskande och fyra fick följa med till provrummet. Och ni vet hur det är. Man hittar något som fångar ögat men som inte säger klick. Ger det en chans genom att låta det provas och i och med att blixtlåset följer ryggraden och stannar i nacken så inser man vad man hittat. Ett av de där plaggen som sitter som om det vore sytt efter sin kropp. Där varje cm tycks gjuten. Där plagget plötsligt gick från mediokert fin till sannslöst vacker. Så var det med denna.


Jag har ingen aning om det är riktigt 50-tal eller sytt därefter men den är i mina ögon helt ljuvlig. Tyget är så vacker lövmönstrat och kjolen har en helt extrem vidd. Tillsammans med en kompis som ska sys upp fick den följa med hem för det facila priset av 50 kr. 50 kr.