aenigma

Den virvlande världen som är min just nu fortsätter. Jobb jobb nu i eftermiddag sen jag kom hem från pojkvännen och strax ska jag brumma iväg på middag på Broken i Åre. Kastar på mig ett gammalt skärp som tillhört min papi (kan vara ett scoutskärp faktiskt), lite krimskramsiga smycken i silver och snor ihop håret till en tight knut. Orkar inte fixa mig mer när jag känner mig krasslig och på energinivå - 2.

Klänningen är kanske en av mina absoluta favoriter som jag införskaffat på second hand. Hittades till mig av Sigrid på en liten affär på söder någonstans innan jul när vi var på en shoppingspree där. Alldeles sagolik lila färg och mönster i form av siluetterade blommor, volymrika ärmar, knappar i halsen och ett tillhörande skärp i densamma tyg.
Tillverkad i Sverige och inhandlad av mig för 150 kronor.


Om jag ser blek och glåmig ut så är det för att jag är precis det. Blir alltid urvattnad av att vara stressad.

Klänning, 2hand. Väst, 2hand + nitad själv. Skärp, papis gamla. Armband, ärvt, nytt, gammalt.

Idag ska jag skicka iväg brev till Paris, fixa iordning ett par illustratörsjobb som legat alldeles för länge, ha en intervju med min finaste Annika, besvara en drös med mail, göra ett DIY-reportage, läsa kurslitteratur
osv. Eftersom Hulken är grön och Hulken också är stark så ikläder jag mig också grönt. Allt för att ingjuta
lite styrka i den kroppen som idag inte alls är så stark. Min alltså.


Klänning, Humana 2hand, Malmö. Sjal, köpt i Singapore. Halsband, mammas gamla. Sjal, Oscar de la Renta. 

Sica undrade var mina ganska så sagolika blus kom ifrån och jag insåg att jag ju har bilder både på den och mitt halsband från föregående inlägg som jag kan visa upp. Dessutom behövde jag en spark i baken och en anledning att dra isär mina arga ögonbryn en smula. Ingenting blir bättre för att jag placerar mig liggandes på mage med näsan nerborrad i en dammig matta och väser argt. I-n-g-e-n-t-i-n-g.
Så jag ger er både fina blusen och fina koppen. Och en gladare Kajsa.
Jag har en förmåga att totalt gräva ned mig i en patetisk grop där det är omöjligt för hjärnan att skicka meddelande till hjärtat att det ordnar sig. Det blir liksom radioskugga i min imaginära grop av självömkan.
Brutal radioskugga.


Blusen har jag köpt på en såndär superrea en gång för två somrar sedan. I Ängelholm om jag inte missminner mig och från märket Clara. Känns alltid väldigt romantisk och fladdrar skirt runt kroppen när man rör sig. Lagom genomskinlig och med detaljer som får magen att bli varm av glädje.
Halsbandet är en miniatyrtekopp som jag fått av Fritz unt Axel i julklapp. Alldeles fantastisk present för en smyckesjunkie som mig. Det är också den jag brukar fylla med godsaker när jag är full av självömkan. 

Mitt DIY-projekt för tidningen tog sig denna veckan uttryck i metall, Alice Dellal-anda och Givenchydrömmar.
Ni ska få en liten guide senare idag om hur jag gjorde (lätt som en plätt!) om ni vill.

Dagens klädsel fick ackompanjeras av min nynitade väst och ju mer jag tänker på den ju mer nöjd är jag.
Mycket roligare att ha en egengjord, personlig variant av de dyr originalen från modehusens catwalk än en kopia som syns på var och varannan som handlat på Bik Bok!
Klänningen är ett av de bästa H&Mfynden jag gjort. En klart Chloeinspirerad liten dröm med fickor, applicationer på bröstet, tyg med underbar struktur i och perfekt dressad passform - för 79 :-.