Grisekno-kalas

Min sambo Grisen fyllde 22 år för ett par veckor sedan. Eftersom hon går i skolan och fyller sitt knorriga huvud med massa viktiga saker och är trött när hon kommer hem så bestämde jag och Jannike, vår då nyss hemkomna och på besök hos oss amerikaniserade vän, att ställa till med ett alldeles lagom litet kalas.

Jag länsade Vitabergsparken på blommor och satte i vaser lite överallt i lägenheten.

På favoritaffären handlade jag hattar, ljus och småsaker som man måste ha vid kalas.

Finaste ljusen man kan ha på en tårta. Spelar roll att hon fyllde 22. Man får fira som om man var 8 då också.

Temat på kalaset kan nog helt enkelt vara Grisar kort och gott.
Eftersom hon lyckades ta sönder sin gamla grisnyckelring köpte jag en ny i minipresent. Denna gången
Nalle Puh i grisdräkt. Bäst.

Jannike hade med våra favoritkakor från USA som vi åt mängder av när vi var där. Och allting är bättre 
i pyttelitet format såklart! Minioreos och minichips Ahoys.

Vi hittade bästa presenten och slog in den i hajpapper. (det står 'Happy bufday, I give you ME!' vilket
är en intern grej)

Så bakade vi tårta. Det blev lite bråttom eftersom Grisen var på väg hem så jag satte ljusen i form av tvåor på fel håll. Men en kristyrgris blev det med oreoögon på kladdkaka med minimaränger i!

Helst av allt i världen vill Grisen ha en teacup pig. Hon googlar och youtubar dem minst en gång per dag ungefär. Dock finns inga uppfödare i Sverige och våra föräldrar tycker inte att man ska ha en teacup pig i lägenhet. Så tills drömmen blir verklighet fick hon ett substitut. (som äter müsli)

När Piggieknorrisen kom hem sjöng vi 'ja må hon leva', hade hattar på huvudet och lät henne blåsa ut
ljusen. Sen åt vi minikakorna.

I taket hade vi hängt massa ballonger. De hänger fortfarande kvar.

I det stora paketet låg det en spargris. Hon har önskat sig en sen vi flyttade hit i augusti men nu först fann jag och Jannike en bra. Den tycker om att äta enkronor men inte tior och femmor.


Sen drack vi vin och saft med sugrör, åt lax, kollade på Hot Rod, knaprade tårta och somnade med
hattarna på sned.
Och om mindre än en månad fyller jag lika mycket jag också. Superläskigt och roligt på en och samma gång. Ska nog skriva en önskelista ikväll för imorgon åker mina föräldrar till Qatar och Kuala Lumpur. Måste passa på att önska mig något roligt därifrån.


styr kosan mot äventyr

Med tanke på hur världen har konspirerat mot mig hittills idag känns det bra att jag om en stund ska försvinna mot centralen för att hoppa på ett tåg mot Åre. Trots mängder med plusgrader, sol och årets första löparrunda vid vattnet har ungefär allt gått fel. Därför packar jag min lilla väska och styr kosan mot fjällen för några dagars sista slaskskidåkning, fräknar på näsan, Mikaelmys, kalas och jobb varvat med lek med vänner.


Jag ska dricka kall Trocadero, sitta med ansiktet mot den stora gula, bli mätt på anblicken av grön skog/vita fjäll/blå himmel, fika "en liten toast" på Bahnhof och inte bryta ett ben i den sliriga snön. <3


onsdag idag men det var tisdag igår

Just nu sitter jag på mitt hotellrum i Norrköping. Jag har efter lite snabba puckar, snabba och högst förvirrade puckar, hamnat tillbaka i eventbranschen igen vilket jag tagit en paus ifrån. Innan jul jobbade jag i princip dygnet runt med eventjobb, som det jag gör i dagarna alltså, och detta är kanske bara en liten, fem dagars comeback för tillfället. Men man vet ju aldrig. I vilket fall som helst; jag är i Norrköping till på söndag och har hittills haft mest kaos att reda ut tillsammans med Fanny. Det kommer bli en massa jobb men på kvällarna kanske det kan slinka in ett inlägg eller så här.

Eftersom jag är trött som en gnu och mest vill lägga mig under badrumsmattan och dö en smula så tänker jag tillbaka på gårdagen som var mer eller mindre perfekt.
Vår precis hemkomna, och long lost, vän Jannike följde med mig på promenad runt söder.

Vi hamnade i Vitabergsparken där jag plockade blommor som matchade min kappa. Sen fick Jannike dem.

Har saknat henne massor! Det var Jannike vi hälsade på I Washington DC. Sen vi var där har hon varit hemma i Sverige en minisväng och sedan försvunnit tillbaka till USA, varit ett halvår i Mexico och sen tillbaka till DC!

Det var soligt men mycket vind i håret i parken.

Vi hittade ett Alice i Underlandet-hål att trilla ned i.

Sen lekte vi i lekparken hur länge som helst.

Piggieknorren fyllde 22 år igår så när hon kom hem hade vi bakat en tårta, dekorerat den med massor av ljus och kristyr och minioreos, satt glittriga partyhattar på huvudet och häng massor av ballonger i köket.

Hon blev glad. Fick ingen minigris som hon önskade sig men massa substitut till en riktig så länge. Efter middag med god lax satte vi oss och kollade på bästa 'Hot rod', knaprade tårta, drack vin med sugrör och somnade med hattarna på. Hur bra dag som helst.

Nu ska jag knalla bort till Fanny och peta henne i ögat innan jag ska sova.
Puss på er!

Inte tisdagar med Morrie men en förmiddag med Bea

Hittills har den här veckan varit fantastisk. Jag har haft så himla bra flyt med skrivarjobben, haft mysiga kvällar, pysslat en massa, sytt på mitt Minidesign av Kajsa-projekt, mamma kom och lät mig handla massa mat som jag tycker om, jag drömmer inte lika mycket mardrömmar längre, igår kväll var jag ute med vänner och pratade i timmar och jag är ganska allmänt sådär bara genuint glad.

Igår exempelvis hoppade jag snabbt in i duschen innan Bea kom hem till mig. Jag känner mig alltid som världens sämsta värd när Bea kommer eftersom jag har så lite att bjuda hennes glutenintoleranta mage på. Men kaffe fick hon i alla fall! Sen gick vi iväg till min nya favoritbutik. Den ligger tvärs över gatan från mig och är h.e.l.t fantastisk. Ni ska få mina bilder sen när jag lagt in dem också.

Såhär ser jag ut nästan varje dag när jag går ut. Min cape som jag fick, och avgudar, och randig halsduk.
Undertill hade jag klänning från H&M Trend, brokadjacka från Indiska, halsband köpt i Brasilien och skor, 2hand.

Jag spanar in Beas korg som snabbt fylldes. Hon gillade butik lika mycket som mig!


Jag ville ha en lampa.

Nästa gång vi är där ska jag handla en massa. Nu blev jag för överväldigad precis som första gången jag var där. Men lite fortunecookies fick jag med mig. Har alltid velat öppna sådana! När jag fyller år och har kallas i maj ska jag ha fortune cookies till alla!

Såhär stod det på min. "nähä?" sa vi.

Sen följde Bea-Snigel med mig till butiken på Bondegatan. Den ligger mellan Tjallamalla och Fifth Avenue Shoe Repair och är fylld med vårblommor just nu och mängder av ha begärliga saker.

Jag sprang och köpte lite lunch. Mariekex. (satt i mig alltihopa själv. 200 gram. Det svällde i magen och jag såg ut att vara gravid. Med ett Mariekex.)

Bea ville ha en karamellklocka. Plast och retro och rosa. Kan det bli bättre?

Nu blev det ju bara bilder på mig. Men här är Bea-Snigel. Världens finaste sådana. Omöjligt att inte älska en unge som springer omkring mellan hyllor och piper av glädje och vevar med små Hello Kittysar!
(alla bilder är från Bea)

detaljverk.

Plötsligt var jag tvungen att åka hem en dag tidigare än beräknat. Från lugn morgon med sol in genom de vita gardinerna, blå himmel i kontrast mot fjällen och milda plusgrader till snabb ihoppackning, bokning av den enda tågbiljett som fanns inom de närmaste dagarna och ned till tågstationen.
En sista lunch med han som jag älskar mest. En första lunch utomhus för våren.
Ansiktet mot solen, fräknar på näsan och ihopflätade fingrar.

7 timmar senare är jag tillbaka i ett milt, brusigt Stockholm och jag längtar med varje cell efter att lukta
på hans hoodies luva, ligga bredvid och bo ihop igen. Men snart så. Snart.
Imorgon ska jag fota en massa, på möte, fixa med mitt Minidesign av Kajsa och fota mera.


vad man kan göra en söndag innan påsk

Ja, jag gör sånt här. När jag och Mikael inte planerar in en miljon resor vi ska göra över hela världen, äter
asiatisk mat och somnar framför The Holiday så gör jag mig egenkomponerade favoritefterrätt.

Man tar vaniljglass.

Går till en godisaffär som har klassiska mintpluttar och PEZ och köper det.

(ps. Pillar helst ut PEZen ur förpackningarna ds.)

Sen tar man ut veckans aggressioner på allt. Bryt sönder, krossa och hacka.

Strö över vaniljglassen och blanda ihop.
Knastrigt, knaprigt och märkligt gott!


another day off

Jag har fortfarande paus idag. Som jag skrev i föregående inlägg.
För solen skiner, snön smälter på Stockholms gator och jag ska ta en promenad till city
för att lämna lite papper i mina föräldrars lägenhet. Sen ska jag planera en vecka som kan bli fullproppad. Och i slutet av densamma vecka åker jag nog hem till norr en sväng. Det behövs på något sätt. Gnisslet av skidor mot torr snö, blå himmel, eftermiddagar nere i Åre by och sova bredvid mitt livs kärlek.

Imorgon kör vi nog igång som vanligt här.



Så länge tycker jag att ni ska kolla in mina traderaauktioner
här.
Fina fina saker till billiga billiga pengar.Klicka för att visa Megabild!


a day off


Jag ska vara ärlig. Det känns lite omotiverande att blogga när det är så lite kommentarer.
Jag vet inte riktigt varför. Ni är ju så många. Och jag försöker läsa alla som besöker mig och lämnar adress. Kanske är det en svacka just nu. Kanske längtar folk till våren och läser inte bloggar.
Så idag tar jag en day off. Lämnar datorn stängd och går ut för att möta upp Kristin innan vi tar en rejäl second hand och loppisrunda på söder. Fikar och umgås. Kanske gör jag detsamma imorgon också.
Vi får se. Så kan jag spara inläggen jag lagt ned mycket tid på tills ni är tillbaka.  

Puss och kram
bilden är en bit av en illustration jag gjort


En liten helgöversyn

Råkade trilla över bilderna från The weeks of DashafestenBerns i torsdags och insåg
återigen att det där med att bli bra på mingelbilder inte är min grej. I-N-T-E.
Men orka bry sig om det! Jag hade vansinnigt kul med Cissi, sötnosen bredvid, och Fanny, som ylade att hon inte skulle vara med och sen mumlade något om Paradise Hoteldeltagare och grav ångest.

Har mer bilder från torsdagen på min egen kamera men tänkte bara inflika att det var ryskt tema och att jag körde all in. Liksom, får man chansen att klä sig som det man inspireras mest utav (rysk folklore och etno), då är det bara att lägga i femmans växel. Så mer bilder kommer.
Nu ska jag peta han som jag är så vansinnigt, sinnessjukt, galet, hjärtskärande kär i, i ögat.
(vi har alla våra sätt att uttrycka förälskelse)

Justja! Igår fick jag och Mikael besök i lägenheten av min ena bror.
Shit pommes vad jag saknar mina bröder ibland. Då är det fint när i alla fall en av dem kommer förbi, ligger på golvet så jag kan trampa lite på honom och sen följer med ut en sväng. Vi trallade iväg, mötte upp vänner och hängde sedan på Vampire lounge eller något sånt. Bror berättade om sin skidresa i Iran som han var på ungefär samtidigt som jag var i Brasilien och nu vill jag bara vara ett vitt streck på himlen igen!


a wolf in sheeps clothes


Lite tråkig bloggning just nu men det är ju så mycket, roligt!, att göra och så lite tid! Förstår mig inte på storbloggare som hinner blogga, twittra, facebookstatusuppdatera, fotografera, recensera och msnblogga samtidigt som de rusar från pressvisningar, modevisningar, lunchmöten och fester.
Jag hinner fasen knappt kissa.
Första dagen på Galleri So i Kungsträdgården var fantastiskt kul och jag är bara på mellanlandning hemma hos mamma och pappa för lite middag och champagne. Och klädombyte. Nu ska jag susa ned längs Drottninggatan (älska att deras lägenhet ligger i princip  Sergelstorg), möta upp lite vänner och sen fest fest kalas.
Jag lär somna på en toalett. Men det kan det vara värt.

Justja! "Vi", Ida och hennes märke Ida Pyk, gick vidare bland de fem av tolv designers i Moderådets Rookiestävling! Hurra på det och jävligt mycket grattis till Ida som gjort en sjuk habegärlig kollektion.


snart är jag ett vitt streck på himlen

För ett par timmar sedan drog jag upp luvan på min duffel fast jag vet att den halkar ned lika fort. Min kalla hand trasslar in fingrarna i Mikaels och vi tittar på den röda cirkeln som ska slå om till grönt. Med försiktiga steg halkar vi över gatan. Jag drar upp luvan igen. Vinden letar sig in genom lager av ull och bomull.

Om ungefär 15 timmar sitter jag i en taxi, i en becksvart stad på väg mot ett plygplan som med två mellanlandningar tar mig bort. Till tvärtomlandet mot Sverige.
Jag packar solskyddsfaktor, shorts och klänningar. Händerna vill hela tiden vika ihop tjocka tröjor och stickade koftor. Ifallatt. Men imorgon flyger jag mot tropikerna, mot sol som får axlarna att glöda, handen att skugga ögonen och kroppen att bli varm innifrån och ut, utifrån och in.
Jag älskar Sverige, men jag älskar också att vara ett vitt streck på himlen som försvinner i fjärran.


Mammas baddräkt från tiden i Israel på 70-talet och benhalsband från New York.


bluebird

Idag tittade jag ut genom fönstret här hemma i Åre och såg oceaner av blå himmel ovanför krispigt vita fjäll.
I ungefär 2 sekunder tittade jag på datorn, sen var valet gjort.
Jag är hemma i norr, i mitt Åre, vid foten av skutan i några dagar till. Jobbet kan jag göra en annan dag.
När världen inte är som tagen ur ett glossig resemagasin och skidåkningen är episk.
Nästa vecka kan jag trängas i kön på ICA Ringen, vänta på grön gubbe för att gå över Götgatan och ständigt höra ljudet av staden vart jag än är, vilken tid det än är på dygnet. Nästa vecka. 


H&M Ringen


2009

Förra året gjorde jag en kreativitetsöverskådning på 2008. I år gör vi samma sak. Vad jag gjort, mest pysselmässigt men också lite resmässigt och rolighetsmässigt.
Mest kommer nog 2009 vara året då jag var så himla lycklig över så himla mycket. Och Mikael hade till stor del att göra med all den lyckan. Vi tar ett halvår i taget.

Januari


Jag ritade en hel massa. Pysslade med min DIY-serie för tidningen. Åkte skidor. Dansade benen av mig på Bygget varenda tisdag men gärna oftare. Jag fotograferade en hel del. Jag och Mikael ändrade våra Facebookrelations-statusar. Jag hade knallrosa läppar och massa smycken och nästan alltid en lång fläta.

Februari
Kittyradio by you.
Galet fullproppad månad. En så sjukt lycklig månad. Jag åkte skidor ungefär hela tiden, solen sken och det var iskallt. Åt middagar på Källarvägen och fortsatte sedan till Bygget där vi dansade tills lamporna tändes och vakterna fick peta ut oss. Gjorde mer DIY till serien, bland annat en nitad väst och ett chunky halsband. Skrev artiklar och reportage åt bland annat Papper och Chic. Lyssnade på musik ur min lilla Hello Kittyradio. Ritade, bakade cupcakes med budskapet 'equal rights for every bear' och inspirerades av bohemer.

Mars

Jag ritade. Var hos Mikael i hans hus en hel del. Plåtade grymma Moneybrother på hans tillika lika grymma spelning. Missade Krunegårds spelning för att bilen krånglade i 20 minusgrader. Gjorde beställningsjobb. Bokade en resa till Guadeloupe med Grisen. Hade en älg i trädgården. Bar mitt favorithalsband ungefär varje dag (det är borta sen i somras och jag vill gråta ihjäl mig över min materielle förlust)

April

Jag skrev en massa krönikor, artiklar och reportage. Intervjuade världens bästa skidåkare och plåtade hans tävlingar i Åre och avslutningsfest. Hade massor av kalas med nya och gamla vänner. Mest på Källvägen men också hemma hos mig. Ritade flickor med fräknar. Nitade ett par tygskor. Fikade i solen. Bosatte mig i mammas gamla randiga ulltröja med knappar på axeln. Åkte till Västindien.

Maj

Hade ett par magiska veckor på Guadeloupe. Bodde i en bungalow ovanför havet, drack kall cola, gick på äventyr i djungeln, fotograferade ungefär en miljard djur och skrattade nästan hela tiden. Ritade en massa illustrationer. Njöt av den sista varma, vackra tiden i Åre innan jag åkte till Skåne. Mellanlandade lite i Norrköping där jag hade picknick med fina vänner. Sen firade jag min födelsedag i den tidiga sommarsolen med att blåsa såpbubblor, bada i poolen och visa Mikael världens vackraste plats.

Juni


Jag fick äntligen träffa min allra käraste bästa vän. Vi fotograferade en massa och sprang omkring på de blekgröna fälten. Jag köpte lite fina saker såsom ett armband och en Jackie Kennedykappa. Pussade ihjäl Mikael och åkte till Torekov typ alla kvällar för att äta glass och kasta sten i havet. Pysslade ihop ett spetshalsband till DIY-serien och fixade till en tröja med moln och en väst med fransar av bara farten. Badade i poolen efter 'sommarjobbet', sov med öppen balkongdörr och fick se resultatet av mina medverkan i en bok om svenska illustratörer.

Så. Det var mitt  första halvår under 2009. Och nu när jag ser tillbaka, hur mycket ett axplock och hur mycket detta enbart är bra saker, så inser jag hur otroligt lyckligt lottad jag är. Familj, vänner, frihet, möjlighet att röra mig mellan det bästa från vintern och det bästa utav sommaren, resor, dans och arbete som jag älskar.
Jag har all anledning att vara lycklig och ingen, om så enbart liten isåfall, att klaga.
Imorgon tar vi juli till december.




Jullov

Egentligen tänkte jag blogga på som vanligt under julhelgen. Men när jag väl är här, göds som en spädgris med mammas mat, traskar runt i snön i mina nya vintriga gummistövlar och åker skidor så inser jag att jag inte vill öppna datorn på några dagar. Jag ska vara ledig från jobb och från blogg, mail, facebook och dylikt.
Det är jullov. Och jag vill andas varje sekund av fjälluft, ta till vara på varje chans jag har att traska runt i skidunderställ och ägna massor av timmar åt skidåkning, lek med vänner och vad som faller mig in.
Snart är jag tillbaka i Stockholm och mitt vanliga liv där men tills dess är jag här.

Eller tja, jag är i Stockholm ett tag innan jag och handendärapojkvännen åker till sydamerika i ett par veckor. Vi bokade flyg till Brasilien idag. Det kommer bli magiskt tror jag.

homecoming

Idag åker jag och miss Piggie hem.
Jag vaknade av att hon satt på golvet och grymtade över att hennes strumpbyxor var försvunna.
Nu packar vi, väl medvetna om att min fader förvarnat oss om att det inte finns mycket plats i bilen. Och det som inte får plats, det får inte åka med. Risken att vi får gå nakna i två veckor är alltså överhängande.

Vi lyssnar på en dygnslång playlist på Spotify, tinar kyckling som ska bli vår sista måltid här under 2009, tittar ut på det fina vädret som ligger tryggt över Stockholm. Konstaterar att vi ska åka hem. Vara Åre-bor igen. Åka skidor, fika på Bahnhof i timtal, tisdagsdansa på Bygget, äta middag på Broken, trilla i backen på väg ned till ICA, förbanna turisterna i liftkön, skratta så vi nästan kissar på oss åt att miss Piggie fastnar under en rot när vi åker off pist vid Sadelliften, kisa mot skutan och undra varför vi någonsin lämnade att bo i hennes skugga.
Vi är Stockholmsbor nu. Men för ett par veckor ska vi vara norrboende igen.

Det är fint att känna sig hemma på två platser.

Jag och Fanny på Vitamin Waterfesten i veckan. Det ska bli många liknande kvällar när jag är tillbaka i Stockholmsstaden. Men tills dess ska vi ha klassiska Byggetkvällar i Åre.


Just nu längtar jag efter

att få sova tätt intill.

fotografera vackra saker.

en handfull mod och tro på mig själv.

en handled full med dyrt och billigt, enkelt och extravagant i smyckesväg.

dagar i backen som följs utav långa fikastunder och som toppas med timtals av dansande timmar.


Jag tänker uppfylla allt inom en snar framtid, som en julklapp och present till migsjälv.


stockholm goes natural disasters movie

Jag trodde aldrig att jag skulle bjuda på kassa mobilbilder på min blogg men när Stockholm förvandlats till något taget ur en naturkatastrofsfilm så var jag tvungen att visa. Folk skrek på fullaste allvar när jag för en liten stund sedan knatade upp från tunnelbanan och snöröksmoln välde ned och täckte oss alla i ett damm av is och vitt. Jag var den enda som drog ned pälsmössan lite längre över öronen och hoppade ut i decimetrarna med ett leende. Lite snö dödar inte. Det gör nog däremot vädergnäll.

Korsningen Götgatan/Ringvägen.

Lycklig, rödkindad gnagare.

Nu ligger jag i min säng och värmer upp stela fingrar. Kvällen har tillbringats i sällskap med jobbkollega och tillika vän Fanny på Glacéaus vitamin water fest på Grev Turegatan. Alla balla barn + vi var där, musiken var grym, dansarna var grymmare, vattnet smakade som saft och en av världens, enligt mig, vackraste
kvinnor spelade plattor och traskade omkring med Moneybrother och Howlin' Pelle.  
Fin kväll, ja.


Kiss-i-kopp


Det som skulle bli en lugn, skön och mysig dag på stan med Bästis-Gris och fika blev istället en en tur till Cityakuten och sen vidare till vårdcentralen i Ringen. Urinvägsinfektion är diagnosen och nu knaprar jag pencillin två gånger om dagen. Så himla tråkigt att springa till läkaren en lördag.
Men nu ska vi laga lax, samla ihop bilder vi ska framkalla och sen titta på Hot Rod! Lördagen är inte
förlorad helt och hållet än.

Jag tycker en smula synd om mig eftersom jag kissar blod så jag sucktar lite extra efter vackra plagg idag.


Det här är att komma hem

Människor frågar mig var och varannan dag "Trivs du i Stockholm? Känns det hemma än?". Och varje gång kan jag svara ja utan att tveka. För jag trivs så himla bra här. Asfalten under mina fötter känns trygg. Kvarteren runt vår gata är tillhör mig. Jag är hemma här.
Men det ligger någonting i att man inte kan ta norr ur norrlänningen. För när bilen rullar in i bland oceaner av skog och asfalten istället susar lätt under däcken händer någonting innuti kroppen.
Att komma hem här är att komma hem. Att andas på riktigt.
Sjön nere i dalen, himlen ovanför huvudet och fjällen därimellan.

Jag trivs så otroligt bra i Stockholm och jag vill bo här många månader till. Men hemma kommer alltid
vara i norr. På något sätt är det helt enkelt hemma.

Susande däck.

En liten hund som vill åka bil i ens knä med huvudet instucket under armen.

Väder som skiftar snabbare än ett okynnigt humör.

Timmar av bad och bastu på Holiday.

Evighetslånga middagar där man är mätt men äter mer bara för att det är gott och man har tid.

Samtal om allt och inget och en hund som nosar på smulor.

Molninbäddade fjäll.

Längtan till skiddagar.

Skutan som får hjärtat, kroppen, sinnet och varje millimeter att känna sig hemma.
Trygg och hemma på ett sätt inga höga hus och breda gator kan.


the times they are a changing

Idag kändes det som att saker och ting släppte. Jag vill inte säga att det jobbiga är över. Hösten är mitt helvete och har alltid varit. Men det var en annan schwung i mina steg när jag gick till planet som skulle ta mig hem till Stockholm. Jag hade ett leende som krökte mungiporna lite mest hela tiden under hela dagen. När flyget var i princip tomt men jag naturligtvis hamnade inklämd emellan två rejäla personer som lämnade mig noll millimeter att röra mig behöll jag irritationen och satt lugn. Jag tror vinden har vänt, som Petter skulle sagt.

Nu är jag hemma för första gången på över en vecka och lägenheten är ett smärre kaos. Men jag är
glad i magen. Och jag hoppas att det fortsätter att pirra.
Nu vill jag mest bara måla och vara kreativ tills fingrarna trillar av. Imorgon blir det dock två
möten om kommande eventjobb och sen en hiskeligt spännande grej imorgon eftermiddag. Kreativiteten
får vänta tills nästa lediga stund.


Tidigare inlägg