I die for some Fendi DIY.

Jag vet inte om ord är särskilt nödvändiga men för att säga något:
Fendi säljer för drygt 8000 pengamynt en väska som man med sina egna flinka fingrar Fendi-fy genom broderier och some hard work. Jag betvivlar att särskilt många kvinnor med förkärlek för it-väskor kommer att köpa kitet men jag tycker att idén kanske inte är briljant men i alla fall väldigt roligt.
Mitt DIYälskande hjärta klappar extra fort och jag känner att vill ha vill ha vill ha vill haaaaaaa är vad som helst av allt vill ljuda ur min strupe. Pysselsmurfen önskar sig en Fendi helt enkelt.
large product image

large product image
Man får lådan komplett med väska, nålar, fingerborg, trådar i alla kulörer och en beskrivning.
Sen är det bara att börja brodera!


saker som är gott.

Det här är nog enda gången någonsin jag kommer att blogga innan sju på en morgon. Men vad gör man när man vaknar av hicka och inte kan somna om? Man petar på Mikael, låter som en anka som satt i halsen, läser på tandkrämstubens alla språk och resignerar sedan och lägger sig i ett soffhörn för att läsa. Och så gör man ett blogginlägg över saker man brukar äta. Mm.

 

Jag är ingen fena på det här med mat. Frukost hoppar jag i princip alltid över, lunch brukar jag rota fram sporadiskt och på kvällarna så har jag och Piggie sedan vi flyttade till Stockholm i 99 fall av 100 gjort någonting med quinoa och kyckling. Men jag försöker att bättra mig genom att äta mer genomtänkta

bruncher. Så här kan det se ut då. 

Baljor med te, hårdkokta ägg, knäckebröd med mögelost, äppelskivor, russin, tomat, tomatsoppa med tortellini, tranbärsjuice, oliver, fetaostsallad med sockerärtor och scrambled eggs. Inte allt på en och samma dag dock.

Appropå mat så kommunicerar jag och Grisen ofta med lappar. Vi har ganska olika dygnsrytm och hon är på skolan innan jag ens vaknat många dagar. Ofta innehåller lapparna uppmaningar om att just äta. Det är ju inte så lätt att komma ihåg det själv alla gånger.


Fimbulvintern som kom. Men också en dag även gick.



Illustration av mig.

Det är vidunderligt att ta de där första stegen ut på gyllenvarm asfalt, känna solkatterna fastna i ögonfransarna och se knopparna på träden kämpa för sina liv efter en vinter av oändlig väntan.
Peta fast solglasögonen på näsan och märka att man inte kan sluta le utan fånigt vandrar gatorna fram med ständiga vinklar från näsan till munnen. Man tänker att det kanske inte var så farligt ändå. När solen klappar en på kinden och jackans knappar är för många. Då är fimbulvintern långt, långt borta.

I måndags var en av de dagarna. Då strumpbyxornas svarta noppror sög åt sig varje uns av värme och hettade på låren. Då man kisade mot blänken som kastade mönster i vattnet och lukten av mättad jord steg upp från marken, in i huvudet och försvann i det oändliga blå ovanför.
Jag köpte nya solglasögon med rosa skalmar och Wayfaresmodell för att fira att man överlevt ännu ett mörkt tidevarv. Och log fånigt hela vägen hem.


Mustasch-bonanza!

När jag pysslade och knåpade med Minidesign av Kajsa-kollektionen så gjorde jag ju en himlans massa små mustascher både här och där. Här är några av de olika stegen i processen mot att slutligen sätta
de små rackarna på tyget i fråga!

1. Ritar lite olika sorter. Jag är ju förtjust i Poirotvarianten men en käck liten tjock en är inte heller dum.

2. Funderar på vilken som skulle passa bäst broderad.

3. Kommer fram till att den käcka, tjocka nog skulle vara bäst. Blev glad.
(lägg märke till mina huggtänder. När jag var liten var mitt favoritdjur sabeltandad tiger. Andra barn på dagis gillade hundar, katter och kaniner. Jag ville ha en förhistorisk best med sylvassa betar. Jag kanske fick huggtänder efter mjölktänderna som kompensation för att alla sabeltandade tigrar dog ut?)

4. Gjorde en hederlig gammal potatis till tryckredskap. Pillade fram textilfärg.

5. Tryckte mustascher för att ha en mall att gå efter och samtidigt ge en bra, svart grund så att formen blev extra mörk och tät. Broderade sedan för glatta livet. Resultatet av jobbet ser ni
här.


ps. Ni får en bonusmustasch också. ds.


styr kosan mot äventyr

Med tanke på hur världen har konspirerat mot mig hittills idag känns det bra att jag om en stund ska försvinna mot centralen för att hoppa på ett tåg mot Åre. Trots mängder med plusgrader, sol och årets första löparrunda vid vattnet har ungefär allt gått fel. Därför packar jag min lilla väska och styr kosan mot fjällen för några dagars sista slaskskidåkning, fräknar på näsan, Mikaelmys, kalas och jobb varvat med lek med vänner.


Jag ska dricka kall Trocadero, sitta med ansiktet mot den stora gula, bli mätt på anblicken av grön skog/vita fjäll/blå himmel, fika "en liten toast" på Bahnhof och inte bryta ett ben i den sliriga snön. <3


some serious pysseloutfit

När jag pysslar, knåpar, DIY:ar, klipper, syr och klistrar sittandes på golvet har jag nästan alltid på mig min allra mest pyssliga tröja. Just för att den är ett eget DIY-projekt från början.
För er som inte kommer ihåg gjorde jag den i somras under några regniga kvällar. Klippte ur moln ur en bit rosa filttyg och sydde sedan fast dem med små stygn för hand. På baksidan hittar man ett talande hjärta.


Hur enkelt som helst att göra en gammal collegetröja från H&M till en betydligt roligare och mer personlig
sak att dra över huvudet.


Fanny, my man.

Ni vet det här med vänner. Man har dem för olika saker. Vissa berättar man allt för. Vissa är perfekta att dansa benen av sig tillsammans med. Vissa är man de bästa utav team med. Vissa kan man diskutera världens allra djupaste problem, frågor och mysterier med. Jag har en Fanny som jag lärde känna i höstas när vi båda började arbeta för HTC som eventpersonal. Jag trodde hon var en piercad rockerbrud som kedjerökte och hon trodde att jag var en champagnedrickande skitunge med ett ego i storlek med Björn Ranelids.
Vi är himla olika. Hon tycker att jag är oskön för att jag säger saker som "han har inte alla ponnysar i hagen" och jag blir sur när hon inte låter mig köra skåpbilen. Men hon är en av de människor som kan få mig att skratta så att jag håller på att kissa på mig. För hon pratar som Mia och Clara, berättar roliga historier från Karlskoga, är bra på att härma karaktärerna från Nile City, gör omedvetet jävligt roliga miner och är allmänt sådär märkligt härlig. Visst kan hon vara en skitunge hon också, som när hon smular chips i min säng eller hyssjar på mig för att jag tycker att pyttipanna är äckligt, men jag blir jäkligt glad av att jobba med henne.
Nyss gick jag in på hennes blogg och hittade följande text. Då höll jag på att dö lite av skratt igen.

"kajsa tycker att jag har en lite för bra kontakt med min manliga sida. detta har jag fått påpekat för mig varje gång jag försöker prata bilar, kolla på ljudanläggningar, dricka öl, eller kolla på tevi med handen i tajtsen under de här dagarna. jag vill påpeka att kajsa har en fläta som går ner till rumpan, konstant kjol/klänning - gärna i blommiga mönster, samt pyttesmå händer och fötter.  jag vill alltså få fram att hon i sin tur kanske har lite för överdriven kontakt med sin feminina sida. för att på något sätt försvara mig i denna fråga. stött? jag? nä."


såhär kan det gå när inte tuschpennekorken är på

Just nu är tidsbristen ganska brutal när det kommer till att hinna blogga och besvara kommentarer. Kom hem dödstrött från Norrköping sent sent igår. Avslutade två timmars brummande med skåpbilen med att sitta på tunnelbanan med en växt under armen. Idag jobbar jag hemma och tar igen 5 dagars frånvaro, försöker planera in en tågresa hem till Åre imorgon och samtidigt modifiera tiden så att jag hinner med att fixa skolarbete, jobb, projekt och annat under tiden jag är i norr. Förhoppningsvis kommer dessutom en ganska stor förändring ske här. Hur det ska hinnas med har jag dock ingen aning om.

Innan jag springer iväg och blir bjuden på middag av min mamma tänkte jag dock visa hur det kan se ut när jag ritar. Det är ju olika tillgångavägssätt för olika tekniker men såhär kan det alltså se ut.

1. Jag skissar ganska mycket. Drar snabba streck till en början och är ganska slarvig. Mest för att få en form att utgå ifrån. Massa streck blir det då.

2. Efter ett tag är figurerna formade i stora drag och då fortsätter jag mer noga.

3. Jag kan skissa ganska mycket detaljer men låter alltid händer vara oritade.

4. När jag är nöjd med grundskissen och känner att jag vet hur jag vill ha det byter jag blyertspennan mot en svart, mellansmal tuschpenna. Ritar konturer på ganska mycket av bilden.

5. Sen börjar jag pilla med detaljer. Lägger till små streck, tecknar håret och gör mindre skuggor.

6. Till sist lägger jag skuggor, tecknar händerna och fixar de sista små grejerna. Döljer skavanker eller rätter till sånt som i mina ögon är fel.

Nu råkar jag förvisso inte alls gilla den här bildens slutresultat men det är ett exempel på hur jag går till väga när jag ritar snabbt i alla fall!


un maked up

Jag sminkar mig ganska lite. Mest mascara, ifyllning av ögonbrynen och så uppljusning under ögonen. Ibland lite concealer om det behövs. Men jag gör det till 99 % för min egen skull och jag har inga som helst problem att traska iväg till jobbet i butiken exempelvis och arbeta en hel dag osminkad.
Då kan jag se ut såhär.


Sjömanströja, mammas gamla. Kofta, Grisens. Örhängen, present. Klocka, Item.

Nu ska jag knalla över till Fannys hotellrum, bättre på mitt ganska obefintliga smink och sen trallar vi igenom ett soligt Norrköping till kalaset/banketten/festen/grejen vi ska på. Tjo!


"poser smoscher"

Har läst era kommentarer på föregående inlägget och har absolut tagit till mig allt. Jag kommer inte lägga upp resterande Minidesign av Kajsa-kollektionen ändå dock. Kanske kommer det andra grejer som är till salu eller så tipsar jag bara om saker jag DIY:ar i framtiden, det får vi se.
Men nu lägger vi inte massa mer energi på det där!

Imorgon är vi bjudna på en bankett och stor fest här i Norrköping tillsammans med alla andra som vi arbetar med på mässan. Vi hade ingen aning om att det skulle bli kalas så väskan ekar ganska rejält tom på fina kläder. Eller kläder som överhuvudtaget passar på andra tillfällen än jobb och hänga på hotellet. Tittar jag bland förra veckans klädslar hade jag valt något som det på bilderna nedan. Bekvämt och färgglatt.
Möjligen skulle jag inte posa lika mycket. Eller kanske. Jag gör nästan alltid miner när det skall fotas.
Något brutalt mycket miner.


Klänning, Gina. Kavaj, second hand. Halsband, köpt i en liten affär i skåne.


Synd men sant

Såhär är det. Jag kommer inte att lägga ut resten av Minidesign av Kajsa-kollektionen på bloggen. Jag säger inte det här för att jag är bitter eller tjurig nu men eftersom det budats så himla lite och 'dåligt' på plaggen så känner jag att det inte är värt att lägga upp mer. Jag säljer det på annat håll, privat istället.
Känns jättetråkigt eftersom jag gjorde kollektionen, pysslade med den och DIY:ade så länge eftersom ni bett om det. Men kanske gillade ni inte det ni såg eller så var ni helt enkelt inte tillräckligt intresserade ändå.
I vilket fall som helst så blev det bara tre plagg varav det första är haffat och de två sista är kvar med ett bud på klänningen. Inga hard feelings eller så. Ville bara meddela er.


Nu ska jag hoppa ned till hotellets dörr och släppa in
Julia så ska vi bara hänga lite här och prata strunt! <3


onsdag idag men det var tisdag igår

Just nu sitter jag på mitt hotellrum i Norrköping. Jag har efter lite snabba puckar, snabba och högst förvirrade puckar, hamnat tillbaka i eventbranschen igen vilket jag tagit en paus ifrån. Innan jul jobbade jag i princip dygnet runt med eventjobb, som det jag gör i dagarna alltså, och detta är kanske bara en liten, fem dagars comeback för tillfället. Men man vet ju aldrig. I vilket fall som helst; jag är i Norrköping till på söndag och har hittills haft mest kaos att reda ut tillsammans med Fanny. Det kommer bli en massa jobb men på kvällarna kanske det kan slinka in ett inlägg eller så här.

Eftersom jag är trött som en gnu och mest vill lägga mig under badrumsmattan och dö en smula så tänker jag tillbaka på gårdagen som var mer eller mindre perfekt.
Vår precis hemkomna, och long lost, vän Jannike följde med mig på promenad runt söder.

Vi hamnade i Vitabergsparken där jag plockade blommor som matchade min kappa. Sen fick Jannike dem.

Har saknat henne massor! Det var Jannike vi hälsade på I Washington DC. Sen vi var där har hon varit hemma i Sverige en minisväng och sedan försvunnit tillbaka till USA, varit ett halvår i Mexico och sen tillbaka till DC!

Det var soligt men mycket vind i håret i parken.

Vi hittade ett Alice i Underlandet-hål att trilla ned i.

Sen lekte vi i lekparken hur länge som helst.

Piggieknorren fyllde 22 år igår så när hon kom hem hade vi bakat en tårta, dekorerat den med massor av ljus och kristyr och minioreos, satt glittriga partyhattar på huvudet och häng massor av ballonger i köket.

Hon blev glad. Fick ingen minigris som hon önskade sig men massa substitut till en riktig så länge. Efter middag med god lax satte vi oss och kollade på bästa 'Hot rod', knaprade tårta, drack vin med sugrör och somnade med hattarna på. Hur bra dag som helst.

Nu ska jag knalla bort till Fanny och peta henne i ögat innan jag ska sova.
Puss på er!

Hermés-merize me

Jag gör aldrig särskilt mycket saker med mitt hår. Frisyrskapande är helt enkelt inte min grej.
Men i höstas trillade jag över den här bilden, vilket jag misstänker är en lite äldre reklambild för Hermés, och kände att det är ungefär exakt någonting i stil med vad jag skulle kunna göra.

Hur enkelt som helst. Nyp fast en sidenscarf där du börjar din fläta. Fäst den bara med ett par hårnålar. Sen är det bara att börja fläta! Använd sidenscarfen som den tredje hårslingan helt enkelt. Jag låter nästan alltid sidenscarfen hänga fritt (men då är det oftast en kortare scarf) i slutet eller så snurrar jag den runt änden och gör en liten knut. Vid fästet uppe i nacken är det bara att lossa hårnålarna och sedan lägga den lilla flärpen runt flätans rot som en snodd.


Minidesign av Kajsa - del II (& III)

Här kommer de två andra plaggen i min Minidesign av Kajsa-kollektionen! Det funkade sisådär med budandet på bloggen men å andra sidan vet jag inte om det är lättare att göra det via mail så, vi försöker en gång till här. Båda plaggen börjar på 100 kr och sen är det bara för er att buda loss. Har ni frågor, eller absolut vill lägga ett bud via mail, så putta iväg det till petite_aenigma@hotmail.com

Kollektionen är inspirerad av Alice i Underlandet och jag har gjort min egen tolkning och satt min egna personliga prägel på ett antal klänningar, kjolar och linnen. Alla plagg är second hand eftersom jag ville jobba med recykel design, och även allt material jag använt när jag sytt, pysslat, DIY:at och knåpat om är inhandlat på second hand. Tanken var att göra något fint och nytt av något som var fint och använt från början!
Varför köpa sprillans nytt som sitter på varannan tjej i skolan eller på jobbet när man kan få något unikt och personligt som ingen annan i världen har? Det var min tanke.

Det var många som tyckte om förra klänningen men trodde att den kanske skulle vara lite kort och liten i storleken men båda dessa plaggen är lite större, och längre i modellen!

Den här klänningen är en supermjuk, stickad sak med hellånga ärmar. Jag använde mig utav samma handvirkade spets som till förra klänningen och återanvände en lite nyare spetsapplikation. Båda har färgats med te för hand så färgerna samstämmer. Storleken är 36 men den passar lika bra på en 34 eller en 38 beroende på hur man vill att den ska sitta. (Jag är en 36:a men var en 34:a när jag köpte den)    


Om The mad hatter hade varit tjej så hade hon nog definitivt haft en kjol som denna. Superfin mönstrad kjol som passar en storlek 40 likväl som en 34. Antingen har man den nere på höften eller så snör man åt den med ett skärp högre upp i midjan och får en fin paperbag waist-effekt!

Helt handbroderade applikationer i olika färger gjort med tråd inköpt second hand. På framsidan hittar man nedanstående och på baksidan kikar den stressade lilla kaninen upp från nedre kanten. Redo att springa vidare till nästa kafferep.

Inga av skärpen eller accessoarerna i bilderna ingår.

Nu kör vi! Buda loss vettja.


Pyssel pour moi

När jag var på min lilla guldgruva Återvinnarna för ett par veckor sedan och köpte material till kollektionen hittade jag en hel låda full med handbroderade näsdukar, sjalar och virkade dukar. Alla kostade fem kronor styck så jag haffade en bunt och kunde inte låta bli att lämna en vit miniatyrduk som var extra fin. Tänkte att den skulle komma till någon sorts nytta och nu vet jag precis vad den ska få återskapas som!
Har pysslat så himla mycket till andra på senaste tiden så nu ska jag göra ett linne för alla bohemiska sommardagar nere i Europa till mig själv.

Linnet är från H&M Trend innan och jag tänker mig att jag ska sy fast spetsapplikationen på något bra sätt så den sitter ungefär som på bilden. Nu har jag bara lagt ut den ena på den andra men ungefär såhär kommer det att bli tillslut tror jag. Alternativt fäster jag om axelbanden så de sitter mer strategiskt.
Jeansshorts till det och en solhatt och det kan inte blir bättre!


Saker man ritar när man pratar i telefon och sånt



Mest blir det fåglar, små farbröder, blommor och textrader som fastnat på hjärnan.

Ikväll tittar jag och Mikael på the Aviator, pratar lägenheter i Stockholm och äter glass. Imorgon åker han igen och jag känner mig ledsen i magen. Men veckan som kommer är fullproppad med största sannolikhet så då glömmer man förhoppningsvis ledsenheten. Och imorgon kommer nästkommande plagg i Minidesign av Kajsa-kollektionen läggas upp här. Redo att hitta nya hem!
Söndagspuss


Studentbakelsetips

När jag skulle ta studenten, för 3 år sedan blir det i vår, var jag i London i april och köpte min klänning för dagen D. Eftersom jag visste att jag skulle åka till Oman bara veckan efter och bli mer eller mindre knallbrun så ville jag ha en klänning utan ärmar. På en tur till klassiska staden Bath hittade jag en liten butik fylld med söta klänningar och i ett hörn hängde den Calvin Klein som fick följa med mig hem. Volymrik kjol, tight liv och axelbandslös med rosett i ryggen. Just då kändes en klänning som flörtade med 50-talet alldeles rätt men om jag skulle välja om idag skulle jag tveklöst ta den lilla Chanel-aktiga drömmen vi har i butiken nu!


Helplisserad med en skir underkjol som sitter lite tightare och knäppning med en knapp i nacken. Den svarta rosetten i halsen är pricken över i:et i mina ögon och längst ned är kanten liksom marängfluffig i små vågor.
Funkar lika bra som den är, rak, eller med ett skärp i midjan.

Ett litet studentklänningstips för er som har er stora, fina dag om någon månad.
(Klänningen kommer från ett märke som heter Tofu, som jag aldrig sett i Sverige innan.)


anledningar att älska sitt/sina jobb

Sitter på jobbet i butiken i detta just nu och pillar med ett ickefungerande Spotify. I bakgrunden brummar en värmefläkt och på bordet står det blommor som luktar gott. Blev nyss fasligt irriterad på att jag inte fick igång musiken. Kändes som att halva dagen blev förstörd. Sitta här ensam utan musik! Så insåg jag att jag, som ganska ofta, förstorar upp de minsta och mest obetydliga saker. Jag behöver inte ens tänka efter för att komma på att jag har det så jäkla bra jobbmässigt eftersom det är arbeten som passar just mig perfekt.

Som i förrgår. Satt hemma och skrev massa artiklar och texter. Knåpade med information, researchade och knattrade på tangentbordet. Efter en avokado på knäckebrödslunch kände huvudet att det behövde luft så jag gick ut och gick och satt i solen i 1 ½ - 2 timma. Ingen som säger när jag behöver gå tillbaka hem och fortsätta. Det ligger på mig att ha saker och ting klart i tid. Vill jag gå ut och sitta vid vattnet och dingla med benen får jag göra det. Så såg jag ut såhär som på bilderna nedan.


Eller som igår. När jag skulle arbeta i butiken. Började klockan ett så jag tar en långsam förmiddag. Städar hemma och äter sen frukost med Bea som kommer förbi. Vi knatar sedan till butiken, öppnar, pysslar runt och pratar de första lugna timmarna på dagen. När Bea-Snigeln måste iväg sätter jag mig vid datorn och skriver lite mer jobbgrejer och betar av mailen. Så ser jag ut såhär:

Och som idag. Mikael kom igårkväll och imorse åkte han iväg tidigt på möte. Lagom till han är tillbaka är jag vaken och då kan vi äta lunch tillsammans. Sen knallar jag iväg till butiken, tar en sväng via Muffinsfabriken och köper en fredagstreat till mig själv, öppnar den, sätter mig och kollar mail, hjälper kunder och knaprar på min muffin och dricker lite påskmust med sugrör.

Justja, just nu ligger första plagget i Minidesign av Kajsa på 170 kr. Ska vi säga att ni har till på er ikväll att buda? Sen på måndag lägger jag upp nästa två plagg tror jag. En till klänning och en kjol. Så komsi komsi igen, buda på så blir jag peppad att göra mer sådana här saker! Kanske lite accessoarer också eller varför inte fler tavelserier med mustascher, hattar och flugor?!


on the way to Woodstock

När jag jobbar i butiken så passar jag på att klä upp mig lite extra. Känns som ett utmärkt tillfälle att svepa runt i mina favoritplagg eftersom det är andra människor än bara Grisen och personalen på ICA som ser mig! Förra veckan premiärinvigde jag min hanbroderade blus tillsammans med en cirkelkjol och grönt mockaskärp.


Jag har nästan aldrig håret utslaget. Det blir ofta ett moln av ljusa hårslingor runt mitt huvudet mer än ett vackert liggande svall som svänger på ryggen. Däremot gillar jag att sova med flätor och sedan kamma håret lätt på morgonen. Så ser det ut såhär.

Kjol, Indiska. Blus, Stadsmissionen. Skärp, mammas gamla. Väska, mammas gamla. Armband, Indiska.

Och glöm nu inte första
plagget i Minidesign av Kajsa. Har gjort kollektionen eftersom ni så
önskade så den är helt och hållet skapad för er!


Minidesign av Kajsa - del I

Oh oh, om ni visste hur galet mycket jag längtat efter att få börja visa er min Minidesign av Kajsa-kollektion! Jag tänkte så att jag lägger upp ett plagg i taget och så.. ja, hur vill ni göra? Lägga bud här i bloggen eller maila dem kanske? Jag tänker mig i alla fall att man kan börja på 100 kr och så får ni sedan buda loss. petite_aenigma@hotmail.com

Kollektionen är inspirerad av Alice i Underlandet och jag har gjort min egen tolkning och satt min egna personliga prägel på ett antal klänningar, kjolar och linnen. Alla plagg är second hand eftersom jag ville jobba med recykel design, och även allt material jag använt när jag sytt, pysslat, DIY:at och knåpat om är inhandlat på second hand. Tanken var att göra något fint och nytt av något som var fint och använt från början!
Varför köpa sprillans nytt som sitter på varannan tjej i skolan eller på jobbet när man kan få något unikt och personligt som ingen annan i världen har? Det var min tanke. 

Den här klänningen är en puderrosa liten skapelse med otroligt puffiga ärmar från början som fick nytt liv med hjälp av handvirkade spetsar och broderier. Den är storlek 34/36 och ganska kort men går lika bra att användas som tunika över ett par jeansshorts exempelvis.

Färgen är perfekt för i vår och den är superfin med andra mjuka pasteller.
Rosetten är fastsatt med ett par stygn och kan enkelt avlägsnas om man inte vill önskar den.

Den svarta mustaschen är handtryckt med svart textilfärg och har sedan fått broderistygn runt omkring. Den andra mustaschen är broderad helt och hållet och all tråd är inköpt second hand. Den handvirkade spetskanten är fastsydd för hand och inköpt på Emmaus. Jag har även använt densamma spets i andra delar av kollektionen.

Så vad säger ni? Någon som är intresserad av det första plagget i Minidesign av Kajsa-kollektionen?


Jagfyllerår30maj

Då önskar jag mig en sån här, tack.

Onsdagsloving.


Seasons are changing. (and so are wardrobes)

Om min garderob hade varit en människa hade den, förutom att vara en väldigt färgglad, spretig och lekfull människa, skrikigt högt utav glädje när vårdagarna är såsom de är nu. Idag slängde jag på mig en blommig favorit, vita sneakers, en långärmad tröja från Brasilien, min brokadjacka och en halsduk så satte jag de röda Wesclurarna på huvudet och begav mig ut. Inget frysande, inga vantar, inga uppdragna axlar. Bara solen i ansiktet och speglingarna av mina ben i vattenytan.
Jag älskar vintern då man kan se ut som en rysk prinsessa med långa, tjocka, varma kjolar som sveper runt benen och pälskrage runt halsen. På något sätt saknar jag det redan. Men dagar som dessa är bättre än all Red Bull i världen för en 14 åring, kaffe för en trött dagispappa och Acne för svenska bloggerskor.

Nu kan jag tänka mig det här i några månader. Klänning, sandaler, väskan över axeln och en tunn kofta istället för jacka. Just den här konstellationen kommer dessutom återförenas på måndag. Inte i Washington DC den här gången utan precis här i Stockholm. Då kommer vår Jannike hem. Efterlängtad som få.


ps. Jag peppar nog genom att ha på mig den randiga klänningen från Forever 21 redan imorgon. (klänningen som egentligen är ett nattlinne men det insåg vi inte förrän långt senare. Skitsamma dock.) ds.


ponies and birrrds.

Just nu har jag jobb upp över öronen samtidigt som jag mest av allt vill avsluta min Minidesign av Kajsa-kollektion. Igår gjorde jag klart massa illustrationsprover som sedan skickades iväg till en grej som ännu är hemlig och oklar, träffade vackraste Nathalie, skrev så fingrarna glödde, pratade med min bästa vän som är i München och började planera in en resa dit istället för London, skrev lite till och somnade sedan med nål, tråd och en klänning i famnen. Idag fortsätter det i samma veva men ikväll tänker jag ta ett glas av någonting gott (läs: läsk) i solen med min Kristin. Vad gör ni idag?

Hittade dessa bilder jag ritade precis efter Brasilienresan. Vet inte om ni sett dem. Tror inte det.

Klänning med Hess-inspirerat tryck.

Vicktor & Rolf and some ponies.

Såhär-vill-jag-se-ut-i-sommar-tack.


Färg på fossingarna.

Istället för att ha bara svarta strumpbyxor nedstuckna i alla mina skor med öppen tå som på bilden nedan så drar jag på mig ett par färgglada korta strumpor över. Så blir det mycket roligare att glo ned på fötterna under tiden man väntar på grön gubbe vid alla korsningar!

Blå.

Rosa.

Grön.

Bara ett litet tips sådär.


in love with the golden one

Jag är ju på alla sätt mer en 70-talstjej än 60-talsflicka. Jag känner mig inte riktigt bekväm i plagg som andas Twiggy. Man behöver ju på intet sätt ha den supersmala, raka pojkkroppen för att passa i raka klänningar som andas the swinging sixties men jag funkar inte i det. Jag tenderar dock att bli stormförtjust i filmer både från 60-talet och sådana som ska utspela sig i den tidsperioden. Det är det jag gillar så himla mycket med mode och kläder. Att jag kan vara som en väntandes på bussen till Woodstock med flätor i håret, stor hatt och svepande kjolar men samtidigt ta små delar ur helt andra stilar, blanda och göra till mitt eget!

Det är bland annat därför jag till stor del gillar JaneSea of Shoes. Hon är en sort kamelont mellan super high fashion, vintage, second hand och American Apparel och lyckas vara allt från lyxig bohem till elegant Breakfast at Tiffanys Audrey och en snygg bag lady. Det är så jag ser på min garderob. Att den kan göra mig till vem jag vill. Är jag ena dagen i Sienna Millermood med vibbar av M-K/Ashley Olsen  kan jag vara det men det hindrar mig inte för att nästa vara en 50-talsflicka med röd mun och vidd i kjolen så man kan svepa in hela världen.

Häromdagen zappade jag lite snabbt förbi ett program med en intervju utav Goldie Hawn. Jag har sett henne i en hel del filmer som alltid varit utav densamma lättsmälta sort. Skrattat lite på rätt ställen och inte lagt så mycket på minnet efteråt. Anledningen att jag fastnade i programmet var att man fick se sekvenser ur några av hennes första filmer. Jag blev helt förtrollad. Inte bara utav de charmiga miljöerna och den där typiska sockersöta och glada 60-talskänslan som jag brukar bli utan mest av hennes skådespeleri, helt otroliga ansikte och kläderna/accessoarerna! Efter en massa googlande har jag gjort en lista på filmer som jag måste se som hon gjorde under 60-70-talet nu. Ska försöka få tag i
'Cactus Flower' som man fick se mest utav och som på fullaste allvar fick mig att tänka att ett par utsvängda, Missonimönstrade byxor kunde vara snyggt.
Rowan & Martin's Laugh-InLaughin Goldie HawnGoldie HawnGoldie Hawn 03Goldie Hawn
På ett sätt är det fullt förståligt att jag förälskar mig i henne när mycket av kläderna har sådant som jag gillar. Plisserade ärmar, fina mönster, roliga skärningar (vill genast leta på 2hand efter en klänning som ser ut upptill såsom de två översta bilderna), knäppa accessoarer osv. Hur kan man dessutom inte vilja ha en kort, blond och galet lekfull frisyr efter denna miniorgie i sådana?

Annars är jag ju, som så många andra, ganska förtjust i Edie Sedgewick. 'The Factory' gav definitivt mersmak och även om jag inte är ett OP-fan så diggar jag de små svart/vitmönstrade klänningarna, ögonmaken och de fantastiska smyckena.


bohemian rhapsody.


Appropå 70-tal så var jag inne på min absoluta favoritsecond hand affär på väg hem från jobbet i butiken, idag. Den senaste tiden har den varit en guldgruva utan dess like. Nu var det mycket folk och trångt, varmt och stökigt men plötsligt såg jag en mörkblå ärm med broderier. Drog fram lite till och insåg att jag nog hade något smått magiskt i handen. En sån där klänningen som bara skrek "Kajsa, låt mig följa med dig hem. Sedan lever vi lyckliga tillsammans och lyssnar på 'Mamas and the Papas' California dreamin i alla våra
dagar
". Butiken stängde och jag behöver inga fler klänningar. Men imorgon kanske jag måste gå förbi och prova den i alla fall. Den var ju något alldeles utöver det vanliga ..


då. och nu.

Såhär såg jag ut för ungefär, exakt två år sedan. Då bodde jag hemma, jobbade bara med journalistik, åkte skidor, hade ingen Mikael, spelade ganska mycket 8-bitars Nintendo med Grisen och peppade inför att åka till New York. Samma flicka men otroligt mycket har hänt därimellan. Däremot tyckte jag om 70-tal redan
då. Fast kanske lite mer stereotypiskt.
54
Jeansen har jag haft sen jag gick i sjuan. Sjunde klass. När man är 14. Sist jag prövade dem, i höstas, kunde jag fortfarande ha dem. Inte för att jag är lika liten utan för att de då var typ baggy. Nu vet jag inte om de sitter som för två år sedan men jag gillar dem fortfarande. Lite högre midja och precis lagom utställda ben.
32
Jeans, H&Mbarn. Body, Gina Tricot. Kofta, present.
Halsband, Rokit 2hand, London. Skärp, mammas gamla. 
1
Kan tilläggas att jag har kvar alla plaggen. Jag handlar inte för en säsong. Ska man konsumera ska man konsumera för annat än bara dagsbehovet. Punkt.


Q&A part III


Elin
1. vad jobbar du med?(jag tänker journalist, men är inte säker..)
Jag jobbar egentligen med massa olika saker samtidigt. Lite klurigt att förstå men jag trivs som fisken i vattnet eftersom jag får göra vad jag älskar och samtidigt rå över min egen tid! Men jag arbetar som journalist och skriver för både tidning, men inte lika mycket längre, och en sajt. Sedan jobbar jag som illustratör för både privatpersoner och företag, har en egen DIY-serie för en tidning, arbetar lite i sötaste butiken här på söder då och då (så jag får träffa människor någon gång) och bloggar. I stora drag. Ja just ja! Så pluggar jag en kurs i mode via Umeå universitet på distans också.
2. hur länge har du bott i stockholm och varför flyttade du hit?
Jag har bott i Stockholm sedan ungefär exakt första augusti 2009. Ett av de bästa besluten jag tagit även om jag flyttade ifrån min fina pojkvän och la 70 mil emellan oss. Anledningen var att jag ville göra någonting nytt, pröva om jag kunde vara vuxen, testa mina vingar i stora staden och framförallt utmana mig själv till att ta risker och våga tro på mig själv i branscher som inte alltid är vare sig de snällaste eller lättaste.
3. hur gammal är du?
Som sagt, 21 på mitt 22. Fyller den 30 maj och då ska jag ha kalas och gråta hur mycket jag vill eftersom it will be my party and I cry if I want to.
4. kan inte du göra ett inlägg med dina favorit-ställen i stockholm, shopping, caféer, barer etc. (jag har precis flyttat tillbaka hit efter fem år, så känner mig lite vilsen)...
Ska absolut göra en guide! Har precis hittat lite nya favoriter i både café som butikväg så en guide kommer!

Kiwikross
1. Jag vill gärna veta var du köpt ditt block som du brukar rita dina illustrationer i, det ser ut att vara ett väldigt härligt papper:)
Jag har himla fina föräldrar som tycker att kreativitet ska bejakas så pappor och pennor har de alltid köpt till mig så jag ska kunna rita och måla så det yr. Det jag använder för mina illustrationer som hamnar på bloggen oftast är ett medeltjockt papper med lite struktur i som inte är kritvitt. Inte akvarellpapper, vilket jag ibland använder, utan lite smidigare men ändå med fin yta som inte gör att tuschet rinner ut.

Hehl
1. Hur kan du vara så himla söt och go mot alla hela tiden?
Saken är den att jag är ju inte alltid söt och go. Tro inte det. Då känner jag att jag lurat er. Jag har massor av humör som ganska ofta sätter mig i onödiga situationer. När jag blir riktigt arg kan jag bli fruktansvärt kall och hänsynslös men framförallt träffsäkert elak. Jag arbetar på det och det är inget jag är stolt över. Så jag är inte snäll alltid. Särskilt inte emot de jag älskar mest. De får ta mycket av min frustration, besvikelse, ångest, oro, irritation och argsinthet som pyr strax under ytan ofta. Men jag försöker leva efter devisen att behandla andra såsom de behandlar mig. Det är rättvist.
2. Blir du inte trött av att besöka alla bloggare som besöker din blogg? Och samtidigt ha tid att, som sagt, vara underbart rar och skriva sockersöta kommentarer. Jag förstår inte. Hur hinner du allt?
 Det är inte en envägskommunikation med en att ha en blogg i mina ögon. Jag tycker att det är ganska vidrigt med stora bloggare som blir arga när kommentarerna är "för få" när de själva aldrig kommenterar hos andra. Jag kan ibland känna mig matt när responsen är liten just för att jag alltid besöker en blogg som ger ett avtryck hos mig. Men inte för att jag tycker att ni MÅSTE det. För att jag vill känna av er närvaro. Om jag blev trött på att hålla i bloggen så skulle jag nog behöva sluta. För den dagen jag inte pallar med att läsa hos andra och säga "hej hej" hos mina bloggvänner är det ingen mening med att stanna i vår sfär.
Och jag tycker inte att jag hinner med hälften av det jag skulle vilja ärligt talat.

Sopnedkast
1. Vilken är den finaste platsen du besökt?
Oh, en sån där krånglig fråga igen. Men vårt hus i skåne är min oas. Min plats att andas och bara vara på. vare sig jag ligger i poolen, sitter i en stol och läser, klipper gräset som alltid är alldeles för långt under äppelträden eller leker med hundarna i nedre delen av trädgården är jag lycklig. I andra länder så kanske.. vår hemliga lilla strand på Guadeloupe. Eller från alptoppen Aguille du Midi där man ser tre länder mötas.
2. Om du fick välja ett enda klädesplagg att ha på dig resten av livet, vilket skulle det bli?
Just nu vill jag överhuvudtaget inte ta av mig den här presenten:

Men i sommar blir den varm under stekande sudeuropeisk sol så den här då:


Lovely bones.

Mycket av bilder från Vogue och andra glossiga magasin eller net-a-porterplagg får man inte se här. Visst intresserar high fashionmode mig men det känns inte som min grej att slänga upp kläder för hundratusentals kronor här. Men ibland får man göra undantag. Som när Koreanska Vogue gör ett reportage som detta.
Med en fäblesse för morbida och udda smycken och dessutom sådant i oversizeskala kan jag inte låta bli att jubla långt innifrån mitt fashionnerdy heart. Dock hittar jag inte info vem smyckena gjorts utav. Synd. Jag vill dyrka marken människan går på en stund. 

Image and video hosting by TinyPic

Image and video hosting by TinyPic
Bröstkorgen. Alltså. Bröstkorgen!
Image and video hosting by TinyPicImage and video hosting by TinyPic

Inte tisdagar med Morrie men en förmiddag med Bea

Hittills har den här veckan varit fantastisk. Jag har haft så himla bra flyt med skrivarjobben, haft mysiga kvällar, pysslat en massa, sytt på mitt Minidesign av Kajsa-projekt, mamma kom och lät mig handla massa mat som jag tycker om, jag drömmer inte lika mycket mardrömmar längre, igår kväll var jag ute med vänner och pratade i timmar och jag är ganska allmänt sådär bara genuint glad.

Igår exempelvis hoppade jag snabbt in i duschen innan Bea kom hem till mig. Jag känner mig alltid som världens sämsta värd när Bea kommer eftersom jag har så lite att bjuda hennes glutenintoleranta mage på. Men kaffe fick hon i alla fall! Sen gick vi iväg till min nya favoritbutik. Den ligger tvärs över gatan från mig och är h.e.l.t fantastisk. Ni ska få mina bilder sen när jag lagt in dem också.

Såhär ser jag ut nästan varje dag när jag går ut. Min cape som jag fick, och avgudar, och randig halsduk.
Undertill hade jag klänning från H&M Trend, brokadjacka från Indiska, halsband köpt i Brasilien och skor, 2hand.

Jag spanar in Beas korg som snabbt fylldes. Hon gillade butik lika mycket som mig!


Jag ville ha en lampa.

Nästa gång vi är där ska jag handla en massa. Nu blev jag för överväldigad precis som första gången jag var där. Men lite fortunecookies fick jag med mig. Har alltid velat öppna sådana! När jag fyller år och har kallas i maj ska jag ha fortune cookies till alla!

Såhär stod det på min. "nähä?" sa vi.

Sen följde Bea-Snigel med mig till butiken på Bondegatan. Den ligger mellan Tjallamalla och Fifth Avenue Shoe Repair och är fylld med vårblommor just nu och mängder av ha begärliga saker.

Jag sprang och köpte lite lunch. Mariekex. (satt i mig alltihopa själv. 200 gram. Det svällde i magen och jag såg ut att vara gravid. Med ett Mariekex.)

Bea ville ha en karamellklocka. Plast och retro och rosa. Kan det bli bättre?

Nu blev det ju bara bilder på mig. Men här är Bea-Snigel. Världens finaste sådana. Omöjligt att inte älska en unge som springer omkring mellan hyllor och piper av glädje och vevar med små Hello Kittysar!
(alla bilder är från Bea)

Q&A part II


Elinani
1. Hur gammal är du?
Jag är 21 men fyller, skrämmande, 22 om ungefär två månader den 30 maj!
2. Hur har du spenderat ditt liv efter studenten?
Jag fick under sista året på gymnasiet tack vare bloggen den fantastiska möjligheten att börja skriva för en tidning. Så när alla velade över vad de skulle göra alternativt åkte till Asien för att hitta sig själva så hade jag redan jobbat som skribent ett tag och utökade sedan det med flera tidningar och mängder av olika jobbuppdrag. Sen kombinerade jag det med att resa, åka skidor, vara lycklig (och stundtals olycklig) och upptäcka att skrivandet och den kreativa sidan av jobbet är det bästa jag vet.
3. Vilket land du har varit i har bjudit på den bästa upplevelsen? Oh. Jag har haft så makalösa reseupplevelser så många gånger att alla är värda att nämna. Men Oman var båda gångerna en utomjordisk resa eftersom människorna, kulturen och landskapet tillsammans blev något som liknar magi. USA med New York och DC var den bästa kompisresan både för att jag åkte med en av mina bästa vänner till en av våra bästa vänner och att vi under alla dessa dagar fick nya vänner som gjorde veckorna till oförglömliga. Mina två resor till Västindien/ Karibien var helt makalösa på två helt olika sätt. Två olika öar, två helt olika resor och två miljoner olika minnen. Men skidresor till Chamonix och Sell am Zee med familjen är också tryggt bevarade i hjärtat. Och naturligtvis första ordentliga resan med Mikael till Brasilien. Ja, listan tar inte slut än på länge.
4. Vilka är dina tips till någon som önskade att dom kunde resa iväg lika ofta som du till lika roliga länder? Ibland när jag läser riktigt kända bloggar blir jag förbluffad över hur de har råd med allt. Naturligtvis tjänar de antagligen fyra gånger så mycket som jag men å andra sidan verkar de spendera 10 gånger så mycket också. Jag är sparsam och ekonomisk av mig. Visst shoppar jag ibland men nästan alltid second hand och jag är bra på att göra fynd. Men det jag nog gör mest, och bäst, är att jag prioriterar. Att resa är för mig viktigare än mängder av svarta, alla lika "perfekta" ankelboots med 12 cms klack från Topshop och utemiddagar. Visst vill jag ibland inte laga middag hemma och känner att en onsdag kräver champagne. Och då går jag ut och äter och köper champagne att dricka med sugrör. Men för det mesta så tänker jag på hur jag spenderar noga och påminner mig om att 10 plagg kan vara en flygbiljett till en plats jag aldrig varit på.
5. Vilka är dina favoritaffärer?
Second hand blir mer och mer mitt H&M, Monki och Weekday. Bäst gillar jag Myrorna, Stadsmissionen och Humana där priserna fortfarande är rimliga. Annars tycker jag om butiker med en rolig mängd märken och en blandning av skor, accessoarer och olika sorters kläder. Som Tjallamalla exempelvis.
6. Vilken är din favoritfärg?
Turkos!
7. Vilka är dina kvinnliga förebilder?
Kliché men alla gånger; min mamma. Den kvinnan har gjort så mycket för mig att ord inte räcker till för att
täcka min tacksamhet. Klokaste människan jag känner, alla gånger.

Stormsvala
Vilken av dina DIY:ade saker är du mest nöjd med?
Faktum är att jag är ganska nöjd med en hel del. Men denna kappa kanske?

Annars gillar jag enkelheten i
denna. Hur lätt detta var. Detta tog tiiid men blev så fint. Jag har fått så mycket beröm för denna. Och dessa är jag sjukt stolt över! 


idioti utav en industri

Jag har på senare dagar (läs: den senaste månaden) börjat kolla så smått på Top Model. Antagligen sist i världen och så vidare. Anledningen att jag kollar mestadels är att jag diggar Tyra Banks. Kanske är hennes sätt att vara en produkt, ett skådespel och helt fake. Men på något sätt vill jag tro att det är äkta. Att det är sprudlande energi, oinövade skämt och en härligt lättsam attityd på riktigt. Saken är den att jag tittat på de gamla säsongerna som visas på eftermiddagarna. Det passar bra som en sen lunchpaus då jag kan äta och ta ett break från mitt skrivande. Jag gillar att Tyra Banks känns som en stark kvinna. En person med skinn på näsan som står för vad hon är. Uppenbarligen är hon ju inte bara en snygg nickedocka, en marionett, man satt in, eftersom hon är producent bakom programmet också. Jag älskar det faktum att hon efter modellkarriären har mer former än någonsin och är vackrare än någonsin. Och verkar stolt över det.
Så råkade jag slå på trean häromkvällen när de visade det nyaste programmet. Det tog mig, på fullaste allvar, flera sekunder att förstå att kvinnan i svarta högmidjade byxor och en kort magtröja var densamma Tyra. Hela kroppen tycktes nedbantad, ansiktet avsmalnat och hälften av alla kurvor borta.

I andras ögon kanske det bara är en petitess. Något som man inte ens lagt märke till. Ännu en i raden av kändisar som gett vika för idealen efter att ha stolt sagt att de är nöjda med sin existerade rumpa. Och det är det för mig med. Men på något sätt så fann jag Tyra Banks som en av de där kvinnorna jag tänkte högt om. En förebild att inspireras utav eftersom hon var en kvinna med stil, makt, skönhet och en kropp att dö för trots att den inte var närheten av size zero. Jag blev på riktigt ledsen häromkvällen. Ledsen, besviken och arg. Jag vet ju inte om det är ett medvetet val, en fas i livet eller helt enkelt en stundande comeback för hennes skull som gäller. Men jag kände mig så jävla blåst. Om inte Tyra Banks kan vara storlek 38 och nöjd med det, vem fan kan det då?

Jag har alltid haft en kropp som speglar att jag större delen av mitt liv tränat mycket och rört på mig. När jag var yngre googlade jag på om man kunde förminska eller karva bort bitar av höftbenen. Jag tyckte att jag var det bredaste som gått i ett par skor. Ju äldre jag blir ju mer förlikad är jag med min kropp. Den är inte perfekt men den kan åka skidor en hel dag, traska uppför ett fjäll, promenera över hela New York och bära tunga grejer. Magen är inte platt och min rumpa känns ibland som en andra liten person. Men midjan är smal på det sättet att vippiga kjolar passar perfekt och Mikael tycker att jag är finast i världen i tighta jeans. Jag mår bättre när jag tänker på det. Men å andra sidan, ska jag varje gång jag tittar på mig själv i spegeln behöva övertyga mig själv om att jag är fin som jag är? Fast jag inte är size zero eller ens i närheten.  Att tänka på sig själv som fin men alltid lägga in ett "fast" i meningen. Är det på riktigt? Är det såsom det ska vara, borde vara i en sund värld?


sneak a peak

Jag vet inte riktigt hur många timmar jag suttit idag men det är en hel del. Jag har klippt, ritat, sytt, nålat, måttat, funderat, gjort en mall, skrurit en form i potatis, sprättat, broderat och knåpat.
Pyssel-pysslingen är i sitt esse.
Med lite nyinhandlade grejer från second handbutiken runt hörnet har jag fått ännu mer material att använda så än är jag inte riktigt klar men jäklar vad bra det kommer att bli! Nu lägger jag sista handen vid en kjol jag döpt till 'The mad hatter'. Alice i Underlandet var inspirationskällan till min lilla kollektion, ja. oh!


Ett hjärta här, en spetskrage där, ett par kaninöron i kanten...


little miss i-dont-wanna-sleep-i-just-wanna-be-creative

Jag är inne i ett av de mest kreativa perioderna jag någonsin haft i mitt liv. Tror jag.
Kan inte sova på nätterna för att huvudet spinner av idéer, tankar, funderingar och grejer jag måste skriva upp, utveckla och genomföra. Helt otrolig känsla förutom den lilla petitessen att jag inte sover någonting. Och att det spritter i benen. Och att jag nu ser ut som en puffig panda runt ögonen.

Nu ska jag fortsätta pilla med min Minidesign av Kajsa som bara utvecklas till ett större, bättre och finare projekt hela tiden. Ni kommer få en hel liten miniatyrkollektion här på bloggen. Och allt blir till salu!
(Tänk Alice i Underlandet, mängder av söta kragar, små mustascher och kanske en och annan pytteliten cykel. Och allting är recykel! Bra för miljön, bra för den medvetna människan. <3)

Illustration jag ritade för några veckor sedan. Av någon anledning tänker jag på
Ruejas när jag ser den såhär i efterhand. Ska bli så jäkla fint att träffa henne en dag när vi båda är lediga. Ih!


Q&A part I

Okej, jag kan erkänna att jag är yttepyttelite tjurig på att inte fler skrev lite om sig själva. För jag vet ju hur många ni är. Och jag är nyfiken på er! Vilka är ni, vad heter ni, hur gamla är ni, var kommer ni ifrån, vilken favoritgrönsak har ni? Ni som skrev i förra inlägget; gosh vad jag skrattat åt hur roliga ni är. Och söta. Ni andra, nåja, jag gillar er en massa fast ni är blyga. Puss! <3

Här kommer i alla fall första delen i era frågor och svar.

Requiem Pour Un Con
1. om du fick välja precis vilket jobb i hela världen, vilket skulle det vara?

Stridspilot. Jag har velat bli det sen jag var yttepytteliten. Och att flyga flygsimulator för ett stridsflygplan på min pappas jobb på flygplatsen för ett par år sedan gjorde längtan etter värre. Men annars vill jag jobba inom mode/media med tidningsjobb eller kreativitet. Fast lite utav mitt drömjobb har jag ju faktiskt nu!
2. hur träffades du och mikael?
Det ska nog få ett eget inlägg senare. Men via vänner till oss båda. Roligt är dock att jag första gången jag träffade Mikael och hans kompisgäng efteråt yttrade "jag ser ingen anledning till varför jag skulle någonsin skulle vilja träffa de här människorna igen. De är inte utav intresse för mig." Eh.

Alfapet
1. Vem är din största kändiscrush?
På den manliga sidan kan jag dö lite för Heath Ledger. Och Johnny Depp. Förstås. På den kvinnliga sidan tycker jag att Sophie Ellis Bextor och Leigh Lezark är ungefär det vackraste någonsin.
2. Vilken är världens genom tiderna bästa skiva?
Oh. Shit. Sånt kan jag inte svara på. Men en riktigt bra är definitivt The Killers - Sams town.
3. Om ditt liv skulle vara en film, vem skulle spela huvudrollen?
Jag har fått höra så himla många gånger att jag är lik Reese Whiterspoon så kanske den söta donnan? Men annars skulle jag lugnt välja

Cutethoughts
1. En sak jag inte får ihop är vart dina föräldrar bor, de har en sthlm lägnehet och ett hus i Åre, veckopendelare?
Såhär; mina föräldrar kommer ifrån skåne men jag är född och uppvuxen i norr, precis utanför Åre. Min mamma jobbar i Stockholm och bor under veckorna i hennes och pappas lägenhet där, under tiden min pappa jobbar i Norrköping under veckorna och bor i vår lägenhet där. De reser mycket i jobbet båda två och susar runt en himla massa. På helgerna åker de antingen hem till huset i norr för att åka skidor eller ner till huset i skåne där vi alltid spenderar somrarna. Så ja, det blir pendling överallt och lite till ungefär!
2. Den frågan kanske inte handlade så mycket om dig så jag hittar på en till, vad läste du på gymnasiet? Jag läste estet med inriktning design. Hur fantastisk linje som helst och man fick utlopp för all kreativitet inom varenda tänkbart område. Vi ritade, målade, studerade konst, skapade i lera, designade glass, gjorde reklam, gjorde isskulpturer, ritade hus, gjorde modeller av våra drömhus, tecknade människor, gjorde film, fipplade med massor av datorprogram, pysslade med glas och massa mer.


En magisk purt til en anan värd
1. Varför tror du att du är så kreativ?
Jag får den frågan ganska ofta och jag vet lika lite varje gång vad jag ska svara. För mig är det som en aldrig sinande ström innifrån. Ibland är flödet så starkt att jag inte kan göra någonting för att ideérna nästintill kräver mig för att de är så många. Ibland känns ingenting rätt. Men det finns alltid tankar om saker som skulle kunna göras, projekt som ligger på lut och ideér som väntar på att få utlopp. Men det kommer från någonstans innifrån dit jag inte hittar men vet att det finns.
2. Har du några bra tips till någon som vill bli illustratör?
Att göra sin grej, rita för att man tycker att det är kul och ha en egen stil. Sedan är det bara att rita rita rita och lägga upp det på bloggen vilket är ett förträffligt forum!


Kajsa heter jag. Vet heter du?

Som ett första inlägg i serien där jag svarar på era frågor från förra veckan tänkte jag göra ett mindre inlägg med lite sånt där ditt och datt för att berätta mer om mig. Kan inte ni svara på en, några eller alla frågor sedan så jag får veta lite mer om er, ni som läser? Min nyfikenhet över vilka alla ni hundratals, tusentals som läser är men som inte kommenterar kan hålla mig fundersam i en smärre evighet. På ett bra sätt!
Så; spill the beans vettja!

Jag använder ofta uttrycket: "Of coursie little horsie". Vilket jag själv myntat tror jag?


Någon gång vill jag bo i ett land där:
avokado är billigt så jag kan äta det obegränsat. (obegränsat = i antagligen ohälsosamt stor mängd)

På second hand kollar jag mest efter: Klänningar. Och mönster som är roliga, udda och annorlunda.


I mitt kylskåp finns alltid:
fetaost, creme fraiche, kikärtor och quinoa.


Jag är bra på:
att pyssla, vara långsint och att roa mig under långflygningar.


Jag är dålig på:
att stiga upp tidigt, borsta mitt hår regelbundet (vilket behövs!!) och ta kritik.

Ett land jag alltid velat åka till: Israel. Var på väg dit med min familj för en långresa eftersom min mamma bott där men så blev det krig. Igen.


Jag handlar mat på:
ICA. ICA for president.


Om jag hade ett husdjur skulle det heta:
något antagligen absurt mastodontiskt.


Jag samlar på:
episka ögonblick, flygplatser och märkliga saker utan syfte men som jag inte kan leva utan.

Min något udda favoritsysselsättning är: att operera bort stickor ur folks händer!

Jag är 21 år gammal och bor i en 1 ½ på söder i Stockholm tillsammans med min samboGris.

Alla bilder är från en roadtrip jag gjorde med min mamma och ena bror från norr till Skåne via Stockholm och Norrköping för två (?) år sedan på våren. Träffade min Ida, vandrade på söders höjder och gick i gummistövlar i trädgården. 


Sommarplaner

I sommar kommer jag och Mikael att packa in en säng i hans nya skåpbil, peta in surfingbrädorna, ladda med musik och solskyddsfaktor och sen styra kosan ned mot Europa. I en månad, eller så länge vi har lust egentligen, kör vi längs med franska kusten, stannar i spanska små byar och äter fantastisk mat i Portugal. Med början i skåne och sikte på Portugals sydkust har vi inga andra måsten än att bara njuta av
sommaren. Vi stannar för att surfa där vågorna ser bra ut, stannar för att sova där utsikten är som vackrast och stannar för att kika runt där nyfiken tar överhand.
Jag har inte sett fram emot en semester så här mycket på jag vet inte hur länge!
På vägen tillbaka till Sverige åker vi nog via franska alperna, vandrar, kollar efter Edelweiss, springer på gröna kullar som i Sound of Music och äter ost.

Någon campartyp är jag verkligen inte men en 120 säng att sova i, havet och himlen som vy och inga måsten i världen tror jag väger upp. Oh yes.

Så här kommer jag att se ut ungefär varenda dag misstänker jag.
Klänning från Karolin/second hand. Sidenscarf, second hand. Strumpor, H&M. Träskor, Moheda.


detaljverk.

Plötsligt var jag tvungen att åka hem en dag tidigare än beräknat. Från lugn morgon med sol in genom de vita gardinerna, blå himmel i kontrast mot fjällen och milda plusgrader till snabb ihoppackning, bokning av den enda tågbiljett som fanns inom de närmaste dagarna och ned till tågstationen.
En sista lunch med han som jag älskar mest. En första lunch utomhus för våren.
Ansiktet mot solen, fräknar på näsan och ihopflätade fingrar.

7 timmar senare är jag tillbaka i ett milt, brusigt Stockholm och jag längtar med varje cell efter att lukta
på hans hoodies luva, ligga bredvid och bo ihop igen. Men snart så. Snart.
Imorgon ska jag fota en massa, på möte, fixa med mitt Minidesign av Kajsa och fota mera.


taken by trees

Pic. Me by Ina Nederdal.

För tillfället sitter jag i en stuga långt bort från allt vad storstadsliv heter. Vi är sex personer, alla iklädda mörkblå underställ, två hundar och en himla massa mat. Snö upp till fönstrena utanför, en varm kamin, två kanaler på TVn och massa garn att försöka sticka märkliga saker med. Jag älskar Stockholm men ibland är det så jävla skönt att glo på en frusen sjö, mil efter mil av granskog som aldrig tar slut och sova tre gånger om dygnet.

Nu ska jag klia Chiuauan Elvis på magen och be Mikael hämta mer påskmust till mig.