Volivangkant

Har jag nämnt att jag köpt den raraste av lilla rosa klänningar?
På Zaras barnavdelning. Storlek 12 - 13 år.
1
Fållen. Tunn underkjol och sen hålmönstrat i form av blommor och volivangkanter. Så säger vi i vår familj, volivanger.

Allt och ingenting.

Ibland är livet bra och ibland är livet dåligt. Ibland tycks det vara ingenting. Men just idag, för studen, och antagligen egentligen sen ett tag tillbaka men bara små uppehåll för små mitt-i-veckan-lågmälthet har det varit sådär..bra.
Bara bra.
Och för mig känns det underbart. När man inser att man helt enkelt är nöjd med livet och tillvaron.
Visst, allt går inte alls min väg. Hjärtat och hjärnan för just nu en sorts kamp inbördes med prestige som över Superbowlfinalen och att föräldrarna springer runt och skuttar över att de far till ett vackert litet hus på Sicilien imorgon känns sisådär. För jag blir ju hemma. Men å andra sidan så övervägs det av att jag myst med Hanna i två dagar, ätit godaste salladen till lunch, absorberat sol som en tvättsvamp, gjort världens roligaste stylistjobb, känt ljumma vindar i håret och kikat på när isen på Storsjön sakta men säkert smälter. Det är vardaglig lycka. Fast i min värld blir det nog ännu lite mer än bara vardagligt. För just nu är livet harmoniskt på ett sätt jag glömt bort att det kunde vara.
Och imorgon är det sommarfesten och vi ska vara hippiesar. Om tre veckor är vi knallandes på Manhattan. Och framtiden är kanske lite oviss, men vad spelar stenhård kontroll över livet för roll när man är lycklig?
1
Jag vill alltid ha en liten lista på bloggen där det står typ; detta läser jag just nu. Bara det att jag hinner inte uppdatera den innan jag är inne på nästa bok. Eller nästnästa. För jag läser hyskeligt snabbt. Men för någon vecka sen susade jag igenom så spridda böcker som de två ovan och den nedan. Jag gillar dem allihopa. Och nej, Danielle Steel är inte min kopp te. Men det är inte en av hennes tantsnuksromaner. Utan en helt annan historia. Och varför jag berördes så mycket av den spelar ingen roll. Men den gav migg ett och annat att tänka på om migsjälv.
23
Sol i ögonen och färgglada saker är denna veckans måsten. Inte MiuMiuväskor, gladiatorsandaler eller en vippig kjol. Bara sol och färg.
4

Buteljgröna droppar

Jag köpte jättefina droppformade pärlor på Emmaus second hand på Götgatan i Stockholm.
Buteljgröna, tunga och som gjorda för att knåpas ihop till ett par örhängen.
Kanske blir de redan till på torsdag ihopskapade till något hippieinspirerat då sommarfesten, och därmed säsongsavslutningen, i Åre äger rum och det som alltid är maskerad.
1
Men imorgon åker jag till Östersund med Hanngrisen och ska göra ett stylingjobb, eller som en viss herre sa "extreme makeover", för tidningen med min chef där. Kul kul kul som attan! Så hemkommen blir jag på onsdag.

Prinsessor vid havet

Jag hade världens bästa vistelse i Stockholm förra och förrförra veckan.
Knalla runt i solen med halsduken löst knuten runt halsen, söta bloggvänner vid sin sida, kluckande vatten att spegla fötterna i och knallblå himmel. Det var nästan som en liten saga. Nästintill för bra för att vara sann.
Men den var sann. På alla sätt och vis. Och minnesbilden av att vandra söderns höjder fram på kvällen med fåglarna kvittrande eller att kika ut över Stockholm med människor man trivs med, det är för alltid värt att spara i huvudet och hjärtat för kalla höstdagar när nästippen är blek av kyliga vindar.
7
Som en modern tolkning av en Monettavla!
4
Nina,
Popbejben och Melissen när vi studdsade in i varandra på H&M av en slump.
6
Så himla härlig bild!
3
Malmö i sommar. Fika fika fika och second hand kikande.
1
Sen kom min prinsessa precis när de andra skulle iväg hemåt. Världens finaste Aniko.
Det låter kanske märkligt men ärligt talat, hur lite vi egentligen träffats på riktigt så känns det som om jag känt sötnosen i en mindre evighet. Hon är systern jag aldrig haft.
Vet inte hur länge vi satt på det där cafeét på söder men på något vis är det aldrig länge nog. Ser fram emot nästa gång jag får krama på Aniko och prata om precis allt och ingenting. Luv luv luv.
2
Sugarpumpkin hade som vanligt finfina kläder med skorna i kombination med strumpisarna var ju underbara. Liksom, himmelsblå och blank men ändå matt syrenlila! Ohhh

Norrköping is a fine city.

När jag kom till Norrköping i...måndags traskade jag ned på stan i solen för att kika runt lite. Inte shoppa, bara kika.
Men det är ju en svår situation när kombinationen av gott humör + fint väder + konsumtionsstopp adderas ihop med butiker som har en massa fint.
För jag har inte särskilt dålig karaktär. Men när ett bra H&M åtföljs av Monki med spännande utbud och sedan toppas med ett grymt Myrorna börjar ju även den bäste att vackla.
Jag höll mig ifrån att falla dit på ett antal plagg så därför tänkte jag att ni Norrköpingsbor ska skynda er till butikerna. Nu. Och därmed basta! Här är några smakprov:
4
Trompe l´oeil är något av det vackraste jag vet i klädkonst sammanhang. Denna klänningen hänger, eller hängde iaf, på H&Ms Devidedavdelning i storlek 36. Volankanten i nederkant är ju så rar att..jag inte vet vart man ska ta vägen. Nu har jag så många svarta klänningar att jag borde klippa fingrarna av mig. Därför lämnade jag den. Men 100 pix. Gosh. Köp den. Kap kap kap!
3
Jag har aldrig, ALDRIG diggat leopardmönstrat. Men plötsligt har det slagit slint i hjärnan och jag kan inte sluta tänka på att min garderob behöver en liten leopardkofta. Så hittade jag denna. En prasslig liten jacka på H&Mbarn i lagom Nikecopycatanda, fast ännu snyggare. 198 pix om jag inte minns fel?! Råschysst modell och funkar även om man inte är superpetite. Why oh why har jag redan över 30 jackor?
1
Jag har ju skrivit om det förut. Det där om att tiden då jag bar hoodie är ganska så över. Men samtidigt. Det ÄR ju så jäkla skönt. Att bara softa runt i en supermjuk tröja med stor luva att gömma huvudet i och slitna ärmar som luktar minnen. Precis när jag redan är i de tankarna och dessutom funderar över hur fint det är med hoodies med knappar så presenterar Monki denna. Grå, lite udda fickor, tjockt tyg och k.n.a.p.p.a.r.
Jag måste hitta något liknande i USA. Denna blir din för 350 pix.
2
Återigen trompe l´olei. Så jäkla vackert. Men nu är det dessutom på ett grymt spännande plagg. Egentligen tycker jag nog att den är ganska ful. Men fulsnygg. En capeliknande, soft sak med vidd och liksom ärmar insydda.
Perfekt att bara slänga på sig en dag till casual jeans eller mixmatch med galna oversize örhängen och sylvassa heels.
5
Ibland hittar man små ordentliga guldkorn på 2handaffärer. Denna gången när jag var i Norrköping fanns det så mycket att jag ville pipa av glädje. Ända tills jag kom på att spenderarbyxorna var lämnade hemma...
Den fabulösa västen i
detta inlägget är därifrån och hänger, knorr, kvar men även en määängd fantastiska klänningar. Denna var en av de jag provade. Handsydd och ett blekt blommönster. Så otroligt rar. Men.
Trots perfekt passform över kroppen så var den way to tight på överarmarna.
Kanske lika bra det. Nu kan någon annan köpa sötnosen och jag spendera dollarsen i USA.

Its gonna take a superman to sweap me of my feet

En av de där dagarna förrförra veckan då jag var i skåne. Osminkad och traskandes runt i trädgården iförd gummistövlar. Himlen som på dessa bilder är grå blev sen lika blå som rutorna på min klänning från Indiska.
Då sparkade jag av stövlarna, drog av strumpisarna och gick runt barfota i ankelhögt, grönt gräs och fick fräknar på nosen.
432
Knotiga äppelträd kan ju vara något av det finaste som finns. Och spretiga vinrankor.
Gummistövlar, present. Din Sko. Strumpisar, Åhléns. Smårandig body, Gina Tricot. Rutig klänning, Indiska.
1

all these things that i´ve done. in the sun.

Jag är en superdålig bloggerska just nu. Jag vet.
Men på samma gång som jag har litet dåligt samvete för att jag inte uppdaterar, besvarar en endaste söt kommentar eller kollar in rara bloggerskors små hemvisten så känner jag också att man ska ta till vara på annat i livet när livet över lag känns väldigt bra.
För att sitta på en sliten bänk med ryggen mot en solvarm vägg, med en pepsi i handen, sol som värmer något magiskt samtidigt som man faktiskt kollar på snötäckta fjäll i fjärran och har en kompis vid sin sida som man delar ett par hörlurar med fin musik med. Ja, då borde man göra just det och inte sitta inne och blogga.
För livet är fint.
Nu ska jag nog brumma in till Åre och krama ihjäl de säsongarvänner som åker  hem. För vintern är snart slut i byn och sommaren tar strax vid. Och ibland tror jag att det är den finaste perioden av alla här i Åredalen. När solen får snön att smälta och rinna i små bäckar på gatorna. Asfalten är varm och man kan sitta och räkna googlesbrännorna på apberget. När skutan avtecknar sig sylvass mot en knallblå himmel.
Då har jag svårt att tänka på MiuMiuväskor, korkade saker som Blondinbella häver ur sig och McQueens vinterkollektion på style.com.
1
Nu ska jag ut i solen och få mer fräknar och solbrända armar. Kanske ta en glass eller en cola på Max? Jag vet inte. Jag ska bara njuta. Gör det ni också.
(Och nää, detta är absolut inget tack och hej på något vis. Jag ville bara förklara varför jag uppdaterar slarvigt och sällan. Snart ska jag mosa era söta skallar fulla med små pipande, skrivna, skrik över att jag strax åker till USA. Ohiiii)

like my second skin

Jag har länge länge letat. Och nu hittade jag den.
Världens finaste lilla 2hand kavaj.
Polkarandig, med tygbeklädda knappar, perfekt längd och passform, rött sidenfoder och fint slag.
34521
Myrorna på Hornsgatan en solig torsdag för 60 pix.
Kommer ursprungligen från H&M Trend. Kanske inte just H&M jag brukar handla second hand men spillerill när den är så perfekt. Jag älskar den. Och vill aldrig ta av den.

Im holding on for a hero

J - Look like a gangsta!
K - Okidoki!
Här är resultatet. Se och njut. 

 Klännka, Indiska. Hoodie, brors. Köpt i USA.

Anikolove utmanade mig. Och vad gör man inte för sina vänner?

A is for age: Snart 20. Och det skrämmer mig. Så-in-i-helvete.
B is for booze of choice: Ärligt talat, champagne.
C is for career: Så många val. Jag är barn av generation Y. Eller X? Jag kommer inte ihåg. Det låter mest som kromosomer i mina öron. Men alltså. Jag vill jobba på ett kreativt sätt. Design, skriva, illustrera, skapa.
D is for your dad's name: Min familj är min. Och då är det irrelevant. Men jag kallar honom Papi. :)
E is for essential items to bring to a party: Dancingshoes!
F is for favourite song at the moment: Five for Fighting - Superman
G is for favourite game: Jag dålig förlorare. Brutalt dålig. Men volleyboll är ju rasande kul.
H is for home town: Jag är kluven. Som ett äpple. Norr eller söder? Söder eller norr?
I is for instruments you play: Ehe. Jag är månne kreativ. Men INTE musikalisk.
J is for jam or jelly you like: Jag tycker inte om sylt. Men okej.. jordgubb då.
K is for kids: Jag alternerar mellan att vara rädd och livrädd för barn. Men kanske ett litet. Som man kan ha i en sele? (OBS; skämt!)
L is for living arrangements: Just nu i mitt flickrum i norr. Snart i mitt rosa sommarrum i söder.
M is for mother's name: Min familj är min familj. Återigen. Men jag kallar henne Mamsell.
N is for name of your crush: Oh. Jag har smygcrushar på massa fina människor ju. Mihi
O is for overnight hospital stays: Hrm. Det är en bra bit över 3 veckor. Alltså.. 23 någonting.
P is for phobias: Att bli sjuk. Sjuk igen. Mer sjuk.  
Q is for quotes you like: Nam et ipsa scienta potestas est. Kunskap är makt. Omöjligt är skymda möjligheter.
R is for relationship that lasted the longest: Jag säger som Aniko, yet to come.
S is for sexiest living creature: Haha. Nog för att jag är personlig. Men så personlig? icke sa nicke.
T is for time you go to bed: Allt mellan 22.00  och aldrig.
U is for underwear: Med söta och roliga mönster. Typ.. ugglor!
V is for vegetables you love: Avokado. jumjum.
W is for weekend plans: Lekalekaleeeka.
X is for x-rays you've had: En tror jag. Fast då var det en ordentlig en. Magnetröntgen på huvudet, nacken och ryggen.
Y is for yummy food you make: Ehehehehehe! Sallad. (gud vad patetiskt)
Z is for zodiac sign: Tvilling. Jag är tydligen så mycket som både flörtig och kreativ, hänsynslös och social, hämnadslysten och nyfiken, beräknande och otålig. Hej och hå.
Å är för åt dem som du vill skicka listan vidare till: Alla. alla alla alla.
Ä är för älsklingstrend: Att vara den man själv vill vara.
Ö är för en önskan just nu: En är ju ingenting. Jag tar fyra. 1. Att resan till USA bli fierce. 2. Att säsongsavslutningen i Åre blir sådär perfekt som jag vill. 3. Att sommaren blir magisk. 4. Att saker kan klarna. Så jag inte är så förvirrad.

Satelliter och boredom

För en vecka sen lite ungefär så tutade vi nedåt landet med bilen. Eller vi och vi.
Jag sov mest hela tiden faktiskt.
I min ficka låg lappen som jag och Hannagrisen fann under vindrutetorkaren på bilen mitt i natten när vi var på väg hem från Takidaspelningen på Bygget. Alldeles vansinnigt söt och konstig är den.
3
I onsdags när vi kom fram så gick jag raka vägen, nästan, till PUB för en av de där evighetslånga fikadejterna som bara jag och
Carmen kan utöva. Och appropå Carmen. En dag måste jag berätta den så himlans rara historien om hur och när vi träffades. Vår vänskap är nästan lite sådär sannslöst gullig tycker jag!
Efter att ha blivit utputtade på gatan av kinkigt cafébiträde så åkte vi till Slussen och knallade sedan vid söderns höjder och alla fantastiska hus hem till zinkensdamm där jag bodde. Ser redan fram emot nästa gång det blir evighetsfika med Carmabelle. 
2
Den här kan man hitta någonstans i närheten av Bellmansgatan.
Kan man inte nästan se hur en gänglig pojke med svart, för lång lugg stått och karvat in texten omsorgsfullt med sin nyckel i väntan på någon en sommarkväll?
1

Om hur en dag blir episk.

Jag älskar Stockholm och har alltid älskat Stockholm.
Så enkelt är det.
Men nu när jag sitter hemkommen igen på mitt rum och kollar ut över snön som smält dramatiskt under veckan jag varit borta så inser jag hur lyckligt lottad man faktiskt kan vara. Inte bara för att Stockholm är en av världens finaste huvudstäder. Men för att det finns så fantastiska människor som kan göra vissa ögonblick i ens liv faktiskt helt episka bara genom att vara, existera och finnas.

Ska snart lägga in alla mina hundratals bilder från denna underbara vecka men först bjuder jag på några som knycktes brutalt från fina
Popbejbens blogg. För en solig torsdag på Götgatans H&M hördes ett litet förvånat "Men..hej!" från den Malmöitiska donnan och det blev starten på en helt fantastisk dag.
Klicka för att stänga bilden

Hur fantastiskt underbart är det inte med människor som man tycker om från första sekunden? Popbejben tycker jag ju om via bloggen sen en ganska lång tid tillbaka men öronmätande Nina och Melissa gick verkligen inte av för hackor de heller!
Klicka för att stänga bilden
Det började med en kvarts snackande på H&M för att sen trallas vidare till...
Klicka för att stänga bilden
Monki, Weekday och så Emmaus. För varför släppa taget om de fina flickorna när man väl träffat dem sådär plötsligt? Nina haffade klänningen som enbart kan beskrivas med ord som; råhäftig och väldigt Tina Turner-ish.
Klicka för att stänga bilden
Sötaste Melissa och gossen som slöt upp med oss efter ett tag, Tobias.
Klicka för att stänga bilden
Nina kan nog klassas som en av de mest fascinerande människor jag träffat. Sådär spontan, supetrevlig, social, supergullig, tokigt rolig och fräsig som svenskar sällan, sällan är. (Eller hur var det nu, det där med "alla" svenskar?) :) Världens sämsta frukostätare, läs; Kajsa, proppade i sig pommes vid Slussen och allt mellan himmel och jord diskuterades.
Klicka för att stänga bilden
Kan en dag avslutas bättre än i goda vänners lag, på en brygga vid vattnet, med solen i ögonen och "jag är en vampyr" i öronen? Nej, jag tror knappast det.
Klicka för att stänga bilden

Tack finaste prinsessorna! (och prinsen) för en helt galet vacker dag. Episk är måhända ett stort ord. Men det var banne mig en episk dag! Med Stockholm som kuliss blev det något av det roligaste på länge.

Grönt på backen och blått på himlen

Jag är i Norrköping nu. Det var ungefär allt jag ville säga för tillfället.
Och att jag har sommarjobb. Längtar tillbaka till skåne, att ha grönt gräs mellan tårna, ha en hund med varm päls i knät och leka med Sanna. Jag åker till Stockholm imorgon och spenderar typ fyra timmar där. Sen åker jag hem till norr. Man kan gå i fin liten second handkavaj och ingen jacka utan att frysa idag.
Jag har haft en sån där vecka som är så fin att jag får lite ont i magen. På ett bra sätt.
Nu ska jag gå till Myrorna i solen.
1

Norr eller söder. Spelar det någon roll?

En av de där kvällarna då jag var så lycklig över mitt liv i norr. En kväll och natt i Åre med rosévin blandat med fanta, Guitar hero, öl i ögat, svordommar på torget, hasande i mördarbacken och bara allmän lycka.
 En taxifärd som egentligen var förjäklig men där man kunde trycka ansiktet mot den kalla rutan och kika upp på Åreskutan som avtecknar sig mörk och stor mot en stjärntäckt himmel.
Det är fint. Mitt liv i norr.

Och så kommer jag söderöver. Och inser att jag nog tycker att Stockholm är en av de vackraste städerna på jorden. Att jag förälskar mig i söder och hur lätt som helst kan tänka mig att bo i en liten lägenhet med utsikt över takåsar och vatten. Det vore fint att vandra Götgatan fram på söndagmornar för att ta en fika och strosa hem i natten genom höjderna och mellan de gamla husen och höra på fåglarna som kvittrar som om hjärtat ska sprängas.
Och skåne.
Där mitt hjärta är. Så som det skulle stå i vilken klyscha till bok som helst. Men som är så sant. I skåne, där mitt hjärta börjar picka i bröstet som om det skulle gå sönder när jag ser Hallandsåsen dyka upp i en glipa jämte tallarna. Där bästa vännen väntar på en busshållplats. Där havet är lika vackert som alltid. Där den hemliga trädgården är precis lika varm i solen som alltid annars. 
Jag har ett fint liv i både söder och norr. Måste man välja? 

Men än åker jag inte hem. Nu bara tänker jag innan jag ska gå och lägga mig i mitt rosa rum på ovanvåningen i vårt korsvirkeshus här i skåne. Imorgon ska jag njuta av att vara här. Vart jag ska vara sen, med mitt liv, återstår att se.

all i want, all i need, is to make you breath

Nu drar jag på en veckas minisemester och tillika roadtrippande ned till Stockholm och sen vidare till mitt älskade skåne. Mycket roligt skall göras och lite bloggande lär hinnas med.
Men jag återkommer så snart jag kan igen. Och får ni abstinens så kika runt på de där gamla inläggen när jag var ung och naiv. Eller något åt det hållet.
Ni som jag bestämt att jag ska träffa i Sthlm, ni har mitt nummer, så slå en pling vettja!
1
Dessa illustrationer kommer nog att ligga på vissa små fashionnerdpinglornas dörrmatta imorgon. Eller dvs idag. Är det någon annan som känner att en illustration signad Kajsa känns lockande så putta iväg en kommentar eller ett mail till;
petite_aenigma@hotmail.com
Nu ska jag själv putta iväg ett mail till min chef med recensionen av Takida och en bild från plåtningen av deras spelning. Klockan är 01. 56 och jag har ärligt talat ont i trumhinnorna efter att ha stått vid scenkanten. Dont do that at home kids.

Just black.

Svart är en av mina favoritfärger. Det erkänner jag villigt. För på något vis är det ändå lite så att inte mycket kan gå fel om man är iklädd svart. Eller snarare; man kan kanske inte vara så fel om man är iklädd svart?
Men jag tycker att det är tråkigt med den svenska mentaliteten och designen som ganska ofta är genomgående minimalistik ren och just svart. Visst kan Filippa K, Acne och Rodebjer någon gång addera in lite kakifärgade chinos, en slapp vit tischa och en ljusblå skjorta. Men svart är väldigt vi, svart är väldigt svenskt.

För i min värld är det i mång och mycket människor som vill gå på säkra kort som klär sig nästintill helt i svart. Alltså ganska fega människor. För det är som sagt en säker färg.
Men det kan bli rätt så rätt också. För svart behöver inte bara vara becksvart mörker, det kan nyanseras och genom kontraster bli lika sprakande som en facetterad färgkarta.

Blankt och matt. Slätt och plisserat. Siden och läder. Adderar form och volym till något som skulle kunna bli siluetten av Morran men som nu blir elegant. (Pjucksen är ju förvisso Louboutinröda på undersidan.)

De svarta favoritplaggen blir lätt gråblå efter förmånga tvättar. Men vad gör det egentligen? Hårt och rockigt tillsammans med mjukt och romantiskt. Kjolen med de påsydda sidenrosorna (?) är fantastisk!

Jag är svag för epokblandning och det dramatiska, nästintill artistiska uttryckssättet i kläder. Kan på ett ögonblick bli för mycket men hålls det på rätt sida så blir det just så rätt. Dam möter Jackie Onassis möter svårmodig fransk konstnärinna. Då spelar det ingen roll att allt är svart. För HON innehåller och är färgen.

Lite som bild två. Dubbla budskap i en samsynkroniserande enhet där kontrasterna läggs mot och på varandra för en effekt som, kanske är planerad men antagligen lika gärna inte, blir rockpunkig men ändå stilfullt enkel. 

Som en futuristisk dröm med den där japanska känslan som antingen är fullkomligt galen eller har en geishalik, sober skönhet. Här är det både och i en sorts modern, alltså inte serien V futurism tänkande, tappning av funktion, stil och detaljkänsla i ett.

Hårfager.

Hippiechic or whatever?
Det började med att jag tog på mig den randiga bodyn från Gina för första gången. Sen eskalerade det och jag slutade såhär. Lite hippie eller helt enkelt bara vad jag inbillar mig är hippie.
5
"Aha!"- sa hon och kastade upp armarna.
Jeans, de där som jag haft sen jag gick i sjuan. (!) Body, Gina Tricot. Tunnt, grönt lackskärp, mamsells gamla.
Äppelgrön lite kofta, present. Halsband med vinge, Rokit - London.

4

Detaljstudie; "avkapad torso".
Uppifrån och ned.
3
Varför inte ha spetsband runt pannan? Tokfint tycker jag!
2
Jag gillar att känna mig lite som en karamell. Godisfärgad, randig och käck sådär.
1
Vill någon studera min mage? Varsegod. Fast det är ju mer skärpet jag ville visa.

Preppy me, lovely you

image159
Jag var jäkligt preppy häromdagen. En liten pastelldröm i Lacoste och Burberry. Och så Wilmahunden. Som alltid är lika glad att se en. Eller. Rättning; som alltid är lika glad när man kliar henne på magen. Då förvandlas hon till en lealös makaron och ligger som en varm gosig klump i ens knä. 
Imorgon ska jag recensera och plåta Takida på Bygget. "Curly Sue" live. Ohh vad bra det kan bli.  

two in one

Gårdagen blev ett kaos utan dess like. Och jag tänker inte ens återberätta det. För då blir jag bara förbannad igen.
Men säg såhär; kombinationen av mycket folk, en jävligt dålig festarrangör, kallt väder, sjukt dryga Stockholmare (ja, det VAR Stockholmare), allmän dumhet, krass taxiverksamhet och en massa andra faktorer + mitt fruktansvärt lättantändliga humör är ingen hejdundrande kombo på annat sätt än raseriutbrott.
Jag har sällan svurit så mycket i hela mitt liv. Eller rakt ut sagt till idiotiska människor exakt vad jag tycker.
Som Hanna sa; "det är nog bara en tidsfråga innan du råkar ut för stryk för att du inte kan hålla tyst"
Och ja, det är nog så sant.
Men saker och ting blir vad man gör det till och hem kom vi i alla fall. Tillslut.

Detta är dock lite undanglömda pics från modevisningen jag fotade för ett bra tag sen. Behind the scenes på Hotell Tott och massa peeps.
1
Schyssta sneakers på några pojkar, Red Devil tror jag, och de där skossingarna från Hope som får allas flickor, typ, att tindra. I bakgrunden syns dessutom Puccis samarbete med Rossignol i jackform.
2
Igår träffade jag i alla fall sötaste Eva innan helvetet bröt lös. Alltid lika trevligt att knalla in på Kaktus och språka. Om två veckor blir det fika eller lunch. Det ser jag verkligen fram emot efter denna katastrofkväll. Hippiedonnan i handbroderad blus är Ullis.
3
Ullis hade under de råsnygga 70-tals jeansen från Vila, Hannas och mina sucktobjekt till skor. Platåheels i blekturkost läder. Och Eva hade naturligtvis till den grungeinspirerade klänningen, från Rodebjer?, riktiga Doc Martens. Snyggt som attan.  

Tjohoo!

Nu ska jag till Åre för fika och presentletande med Hanna.
Sen blir det inflyttningsfest hos Sofie och därefter antingen Bygget eller Burtonfest.
Här skall sviras banne mig! (jag skrev svira inte svina, bara så ni vet. mycket stor skillnad!)
1
Tjohoo!

Miljötänk.-.

Ni vet den där kjolen jag köpte på 2hand i Stockholm?
Den såg till för ett par dagar sedan ut såhär som på bilden nedan. Väldigt vacker och med jäkligt härligt mönster.  Liksom, aztek möter hippie och knuffas ihop med en indian typ?
Aj lajk it. Men pytteytte för lång för inte så långa mig.
3
Så jag klippte brutalt av den nedersta mönsterbiten och sydde upp kanten fint och nästan rakt. Piffpuff hade jag en perfekt kjol för sommaren i Sverige och utomlands!
Lika fin som något från H&M men billigare och galet mycket bättre för miljön.
2
Men vad gör man då med den fina långa snutten som blir över? Jo man tar och knyter världens enklaste och kanske snyggaste urbana turban. Lite african etno runt skallen är tydligen perfekt för mitt långa hår och jag har hittat ett utlimat sätt att fästa upp håret lite lätt men med edge. Prova prova!
(Vill ni ha beskrivning på hur man gör? Tror ni klarar det men annars får ni skrika.)
1

Eskimobarn.

Lite smycken som jag använder mycket just nu. Ioförsig är armbanden från Oman ganska eviga favoriter.
Men ändå. Nu kombineras de bra med min fina fina japanska karp från Glitter. Hur fascinerande är det inte med den rörliga kroppen och de spräckliga blå nyanserna?
21
Annars är jag än så länge klädd såhär idag. Min bror kom hem med massor av sköna hoodies från USA och även om jag lämnat den ganska så hiphop-ish, streetstilen bakom mig så förstår jag verkligen vad som var så skönt med just den stilen så fort jag tar på en hoodie som denna. Det är bekvämt långt beyond mycket annat i min garderob nu. Så en vit, sidenfodrad dunhoodie från Billabong är vad som min kropp springer runt i idag.
Med pälskant.

heartbeats.

Vad passar inte bättre än en liten illustration på kvällskvisten?
Ritad av mig, som vanligt, alltså.
1

teatralisk.

Vi vet ju redan att jag diggar det asiatiska och särskilt då Japan.
Eller. Jag är ju oerhört fascinerad av
Geishor.
Så gårdagens klädsel blev en modern tappning kan man väl säga.
Och det kan därmed nu konstateras att det går utmärkt att ha på sig en superglittrig liten paljettkjol på en onsdag. Piffar ju bara upp när hela världen är en fimbulvinter istället för vår, som det borde vara.
Och det är både väldigt användbart och, enligt mig i alla fall, oerhört fint att göra en liten enklare version utav Donna Karans obiinspirerade bälte.
5
4321
Svarta strumpisar x 2, Åhléns. Paljettkjol, H&M. Vitt linne, köpt i Oman.
Lila/vit/svart tunika, present av Jelena! Sidenskärp med fastbroderade pärlor, JC.
Lila bladformat örhänge, Glitter.


Nu ska jag fortsätta rita illustrationerna till Fashionnerdpinglorna!

Details.

Tänkte bara tipsa om en liten grej.
Just nu använder jag mig av spetsband som accessoar till allt möjligt. Just detta fick jag runt ett litet paket och det får nu inneha rollen som allt ifrån hårband till halsband, häng det runt halsen och knyt en lös rosett bara en bit ned lite lätt hängande, som armband och ihophållare av scarfar.
Väldigt enkelt men väldans sött.
1

Pumpkin.

Min dörr pryds av denna lilla lapp. För ibland är det sant som attan.
Just nu är jag dock mest glad för att min äldsta broder är hemma. Min gullesnutt. Sitter i en av hans hoodisar och myser. Ska nog gå och hoppa lite på hans mage tror jag.
21
Jag har känslan av att min garderob snart kommer att vara fyllas på med ännu fler av dessa plagg. Dvs de där bodysarna. För shit pommesfrites vad bekvämt det är och shit pommesfrites, igen, vad praktiskt det är när man är lite högre midja på en kjol eller så. Den randiga som alla har och en klarblå trängs nu med den svarta. Dock känns en i korall och kanske en grön sådär smålockande.

Jag fattar allt och ingenting

Mitt rum är ett flickrum. Ena dagen hatar jag det. Jag ser bara alla mina rosetter från hopptävlingar från den där tiden då det enda som betydde något var mina ponnysar. Men andra dagar så älskar jag det. För rummet utstrålar nog mig i så mycket. Både från när jag var yngre och nu. Det är ett rum som växt med mig.
Mellan prisrosetterna och små ritade hjärtan på ramar ligger år efter år med ELLE och Vogue. På fönsterbrädet står en burk med snäckor och stenar från olika stränder jag varit på. I en tilltrasslad hög ligger min kamerautrustning och massor av illustrationer och fotografier från vintern som gått. Rummet är liksom jag.

Jag förstörde mina snäckskalsörhängen. Först det ena och sen det andra. Men jag ska laga dem. För de är isblå och passar så fint ihop med mina nya bodysar som jag fick skickat till mig av rara
Vicky.
Och appropå byta ut sitt öga mot något annat. Mästaren på det kommer ju till Åre i helgen för att susa runt i snön. Kanske blir det en fika. Det skall smsas om med sötnosen!
   Nu ska jag sätta mig i bilen och brumma in till Östersund i snöfallet som aldrig aldrig aldrig slutar. Men vet ni vad? Det gör ingenting. För jag ska hämta upp en av mina älskade storebröder. Som jag inte sett på 4 månader eftersom han varit i USA och åkt skidor. Jag längtar efter att krama honom!
2
Jag var ute i lördags och jag var ute igår. Men jag vill ut nu nu nu igen. Vad har det tagit åt mig? Förhoppningsvis blir det inflyttningsfest och efterföljande Bygget eller Burtonfest på lördag. Pepp jaoo!

Klubbland eller; jag går inte isär när jag är med dig

Igår var vi ute och dansade. Mina lackpumps med snörning och jag.
Var svart från topp till tå när jag skulle sätta mig i bilen för att hämta upp Hanna och sen åka upp till Glasberget i Åre till Sofie och hennes nya fina lägenhet. Petade fast en röd sidenrosett jämte hårknuten, hängde armbanden från Oman om handleden och den japanska karpen om halsen så vägde det upp brist på färg.

Trevlig överraskning att sedan anlända till Bygget och se en Håkan Hellström stå på scen!
Ruskigt bra spelning av vår favoritsjöman och smått falsksjungande trubadur med alla mina gamla favoriter och en del nytt. Han är kanske inte en av mina favoriter inom svensk musik men alltså, mannen har karisma och kan ju få en publik att arbeta sig upp i en episk extas. Tror aldrig jag varit med om att en artist har stannat kvar så länge på scen och spelat extralåt efter extralåt. Magiskt.
1

Han tog väl oss till kärleken.

Hela världen är så underbar

Så här såg jag ut sist jag var ute. I lördags. Fast med de finaste lockade håret jag haft,
accessoarer, skor och smink.
Men klänningen är faktiskt en såndär som inte kommer till sin rätt på bild. Har bara använt den en gång, under en middag i varma Oman innan jul men nu kändes den så himla perfekt. Tunnt läderskärp med runda små silvernitar fick bli kontrast och lite formgivande då den är väldigt vid.

Nu har jag just dragit på mig ungefär gårdagens ballerina goes blackklädsel, som jag fick så många fina kommentarer om, tack!, och ska brumma in till Åre för Singstar och roligheter hos Sofie. Sen blir det Bygget och dansa benen av oss. Jag är så pepp så pepp. Precis vad jag behöver idag!
Ha en fin kväll, det ska jag ha!
12
Puss!

Playing with scissors

Titt som tätt rotar jag runt bland alla mina gömmor där det för det mesta befinner sig oändliga mängder med papper. Papper med text. Papper med skisser. Papper med krussiduller. Papper med illustrationer. Papper med pyssel. Papper med mindmaps. Papper med scrapbooking. Helt enkelt papper från mitt liv.
Mitt ganska kreativa liv. (Självbiografititel?)

Så hittade jag denna. Ett stort papper som var tänkt att bli en present till en kompis. Jag klippte, klistrade, letade, pysslade, tejpade, skrev och ritade liksom en affisch som skulle vara med saker som är typiskt min kompis. Den är säkert fyra år gammal. Inte klar och hundörad i kanterna. Men den är ett fint minne. Och då har jag svårt att kasta den. Det är alla de där små detaljerna som får mig att le idag som då.
21
Nää. Hon varken är eller var särskilt religiös alls förutom den där konfimationen i åttan. Men kärleken till skidåkning och snö lockade väl fram bilden ur huvudet hos mig att göra en snöherre i himlen. Eller något sånt. Rar är han ju i vilket fall som helst.

Hjärtat väljer blint.

Man gör ett inlägg. Som försvinner. Ni vet hur det brukar vara.
Precis lika irriterande och frustrerande varje gång. Så istället för att njuta av återupptäckta Filip & Fredrik när de visar upp det USA jag snart åker till så sitter jag här och svär. Dumma dumma.

Men den här kjolen köpte jag under blixtvistelsen i Stockholm för några veckor sedan. Alldeles ovanligt fin och ett sånt där perfekt plagg som bara kan köpas 2hand. Mönstrad såsom jag gillar det, väldigt mjuk och justerbar så man kan ha den på höften eller i midjan. Imorgon ska den kortas en yttepyttebit för perfekt längd. Sen ska den få hänga med över atlanten och svaja runt mina knän i en vårig mångmiljonstad.
Morfar fick vara med på ett hörn. Jag hann långt ifrån träffa honom så därför är det väl inte mer än rättvist att han får vara med här? Som ett substitut för en liten del av åren jag hade kunnat ha en morfar.
1

Du vet att jag vill bli din.

Från det att jag vaknade till nu, har det snöat.
Vi pratar inte ett stilla snöfall av den där rara sorten heller. Utan dumpandes av decimeter efter decimeter. Jag har varit paralyserad hela dagen. Suttit och jobbat men ständigt blivit dragen att titta ut på det vita.
I ren protest ikläder jag mig alltså rena ballerinautstyrseln. Ballerina goes black.
Nu ska jag ut och skotta. Yessssss.
Nämnde jag att jag ska ut och skotta, OCH att det är april?
66143
Jag har inga
killerlegs som Aniko men hey, alla kan inte vara långa gracila varelser. Någon måste ju vara liten och lite mer bollformad också. Den lotten hamnade på mig!
Svarta lackpumps med snörning, Skopunkten. Svarta strumpisar, Åhléns. Puffkjol, H&M. 
Världens bästa body, Gina Tricot.
 
25
När jag inte stirrar glosögt på snön, för msnkonversation med mina favoritchilenare som befinner sig ack så långt borta, dricker cola zero, skickar jobbmail och talar viktigheter i telefon så lyssnar jag oavbrutet på Markus Krunegårds fantastiska; jag är en vampyr. Så jäkla bra. Jag har till och med nästan kommit över och förlikat mig med att det måhända finns vampyrer (inte mycket skrämmer mig, men vampyrer är inte att leka med för fan!) i och med denna låt. Tur att man får lyssna hur många gånger man vill. För den har gått på repeat idag. Och i min ensamhet sjunger jag om fulhet i 60 watts ljus, hur hela världens är så underbar och du vet att jag vill bli din.

Så gör jag serier med piruetter i hela vår korridor.

Men sötnos, din kärlek kan de aldrig plocka ned

En av de där lata dagarna.


Lyssna på musik. Från hat till kärlek. Vissa låtar ska man hata innan man älskar dem helt enkelt.

När man idrottar behöver man inte vara fashionabel. Någonstans. Men man får ha söta långkalsonger. Rosa exempelvis med dödskallar.

De dagarna då solen skiner och ljuset faller in i mjuka geometriska former på golvet flyttar jag min laptop till min favoritdel av huset. Lilla rutiga soffan bland tavlor som är många gånger äldre än vad jag är.

Kan inte och lär aldrig kunna laga mat. Men en sallad kan jag svepa ihop. Väldigt god!
Jag tvingar på er "receptet" lite kvickt;
Sallad, röd paprika.
Gurka. Pasta.
Tärnad fetaost. Kikärtor.
Avokado.


Man behöver inte heller borsta håret eller sminka sig bara för att man läser Vogue och ELLE.

Ibland på eftermiddagarna eller sent på nätterna går det rara små filmer på 1- och/eller 2:an. Jag ser gärna asiatisk film med mystifierade geishor, skirt gröna träd och samurajer med svarta ögon, från 70-talet.

The Joss awards

Jag är trött. Alldeles för trött för att skriva massa saker. Särskilt som jag just skrivit en artikel om just det som jag lägger upp bilder om. Men snabb recap. Igår var de avslutningen på den elva dagar långa supersession med skidåkning, fotografering och filmning i Åre. Jon Olssons egna småbombastiska tävling.
Jag måste påminna mig själv om att nästa gång jag har fest så ska jag bli inflygen i helikopter, filmas så att alla ser min entre på storbildsskärm och ha smoking på mig. Jepp jepp.
Men det var roligt. Hela arenan inne på hotellet Holiday Club var fyllt till bredden med fler googlesbrännor än vi sett totalt i våra liv och även om jag alltid säger att "har man sett en skidfilm så har man sett alla" så var det grym kvalité på vissa av dem. Lite lyteskomik blandat med jävligt vass skidåkning, råsnygga foton och djävulskt bra filming i världens vackraste dalgång.
5
Konfrancierer var någon svensk standupkomiker och snubbe vid namn Luke. Luke var snygg. Det var allt jag hade att säga om det.
4
Simon Dumont i en ihopsatt fotoserie i hoppet som jag fotade Jon vid förra veckan. Det i Stendalen. Kolla ljuset liksom, och fjällen i bakgrunden.
3
Den lilla röda pricken är kabinen på väg upp mot toppen, den litr större röda pricken är galen unge som susar runt i luften en massa varv på skidor och ändå landar utan att slå ihjäl sig. Vid 1000 metersliften.
2
En bild ur vinnaren Sammy Carlsons film, tagen från helikopter ned på hoppet längst upp på skutan.
1
Jag vet att jag sagt att modebloggvärlden är klubben för inbördes beundran. Men här har vi nog den absoluta klubben för inbördes beundran. Helt galet.
Efterfesten på Bygget var om möjligen ännu mer galen än det mesta jag stött på i festväg. Stureplan.se tre år, släng dig i en vägg så att säga. Fast ja, Elin Kling var ju både på den festen och på Bygget igår. Hur det nu kommer sig.

Nu funderar jag på att äta frukost.

Varsågod;

Jag ger er först fem otroligt onödiga, väldigt modebloggiga egobilder på mig, och min nya väldigt i lyckorus impulsinhandlade Burtonkeps med blommor på.

och sen eftersom jag är så snäll så ger jag ännu en bild på denna herre som ja, faktiskt, är ganska schnygg ändå.
Jon Olsson från fotografering i förra veckan med honom i Åre.
7
Och allt detta ger jag er bara för att jag just nu är sådär sinnessjukt glad och lycklig med livet. Åkte skidor, fikade på 720, pratade med människor jag tycker om och bara hade det bra. Hittade mitt lönekuvert och hejsan hoppsan, inte bara sparar vi 2000 pix eftersom vi får bo hos folk i Washington, jag fick alltså oväntade pengar som jag glömt bort. En Red Bull i magen senare rullade jag och C ned på byn för att hämta ut biljetterna till fest och prisutdelning för JOSStävlingarna. Då är de slut. Biljetten som skulle vara undanlagd till mig finns inte heller.
Kanske såg jag helt förtvivlad ut för plötsligt uppenbarade sig en väldigt söt pojke som jobbar med tävlingarna och gav mig inte en utan två. Söt pojke gav Kajsa biljetter. Tänk er Björn Gustavssonsöt fast med skidkläder och inte lika mesgullig. Aow.
Imorgon ska bli killerbra!

I will show you love

Jag ska förklara min numera aldrig sinande kärlek till Gucci en annan dag mer utförligt. Men jag ger er ett litet smakprov på det som får mig att förstå vad jag verkligen tycker om med mode.
Den outgrundliga och ibland så hejdlöst vackra kreativiteten som skapar mer än bara plagg i dess rudimentära form. Men vi tar det som sagt en annan dag. Nu ska jag susa in till Åre för att åka skidor med Någon.

Kom förresten på en sak. Hela bloggvärlden har ylat om SATCs filmen som, om datumet inte är ändrat, har premiär i Sverige på min födelsedag. Men vet ni vad, jag som finner noll intresse i Carrie Bradshaws Mr Bigkärlek och skofascination befinner mig i USA dessförinnan. Kanske borde jag gå och se den på någon bombastisk visning på Broadway då?

sötnosar

Vissa bloggar/e är så söta att jag vill käka upp dem.
Och jag har ju inte hymlat med att jag är en egoistisk person, men trots det så finns det ju inget roligare nästan att få pusha för att en annan människa är sådär förbaskat rar att man nog skulle få hål i tänderna om man uppfyllde profetsian ovan. (dvs. åt upp dem)
Vissa tjatar jag ständigt och jämt om hur jag är alldeles förälskad i deras bloggar och andra mindre sällan. Men de på min länklista är alltid lika nära mig till hjärtat skulle jag nog vilja säga.
Dock så trillar jag en del dagar in på mina favoritbloggar och blir alldeles varm i magen vid insikten om att de ger mig något som jag för allt i världen inte vill vara utan. Fantastiska människor bakom fantastiska bloggar.
Idag tvingar jag er, om ni inte redan läser dem, att kika beundra läsa och kära ner er i tre av mina absoluta älsklingar!

262838-1381262838-1373gaudi262838-1334
Linnea,
å denna lilla flicka som bloggar om precis nästan allt det där jag önskar att jag ofta bloggade om men som aldrig prioriteras. Sånt där sött gulligt rart fint klokt roligt blandat med mode shopping kärlek resor hemmakvällsmys syskon livet i allmänhet skola och sånt. Jag älskar att gå in på Linneas blogg och inte veta om det ska vara söta bilder och en notis om när hon och Karl varit på en tur vid havet, en shoppingvända med en syster eller tips på de mest bedårande smyckena från en liten artyfartysida.
image1119image1109
Bea
det är när jag ser Beas bilder som jag fattar vad det innebär att älska att fotografera. För jag tycker verkligen om att fota, det är en sån där liten minipassion hos mig sen jag började blogga och det får en verkligen att känna sig... konstnärlig på ett helt annat sätt än bara genom måleri. Men Bea tar det till den där nivån över bara det-är-kul-att-leka-amatör-fotograf. Och jag beundrar människor som är sådär inne i vad de vill göra, som älskar känslan av något och blir frustrerad om de inte får utöva sin hobby. Blandat med hennes egna underbara fotografier är det korta men knivskarpt koncista rader ur Lilla Snigels liv. Inte alltid perfekt men befriande ärligt.
Nanó
är inte bara en människa som jag tror att jag skulle kunna ha otroligt givande konversationer med utan också ha så jäkla trevligt med under en 2handshoppingtur. Och det är viktigt för mig, att ens kompisar inte alltid bara delar ens modeintresse (faktiskt så är det då av mina vänner som är riktigt klädintresserade, och det är skönt!) utan också har andra facetteringar som person. Bloggen har en blandning av allt som gör en modeblogg intressant i mina ögon men har det gigantiska pluset att det rymmer så mycket mer än bara mode ur den vanliga mainstream synvinkeln. Och inputtat här och där migränanfall, baconchipscravings och Nanófunderingar som gör det snäppet ännu finare, sötare, underbarare.

Läs och njut, som jag gör!
Och nä, det är ingen uppmaning, det är ett måste.

You are my sweetest downfall

På gatan där jag bor så rinner det massor av små små bäckar med smält snö i isrännor. Det är ett av de finaste tecknen jag vet på att det är vår. Att man inte kan gå till brevlådan utan att bli dyngsur i något annat än gummistövlar. Och det är just då jag bara vill gå i mina små rutiga tygskor med slitna snören och blekta färger.
Det är vår och jag vill snöra på mig de finaste skorna jag någonsin haft. Som trillar sönder i mina händer men som är mig lika kära som den där dagen i Halmstad för två år sedn när jag köpte dem för 20 kr på Myrorna.
De är de ultimata vårskorna. Och nu vill ja ha dem på fötterna.
lillasko

Yellow taxicab

6 veckor drygt. 18 maj. Då kommer jag och Hannagrisen få användning för dessa saker mer än att bara bläddra och pricka in på kartan där vi bor och kolla sevärdheter på glossiga bilder. Då ska vi stå på Upper East Side. Då ska vi ha de gula taxibilarna så nära att vi kan ta på dem på Time Square.
21
Nu ska ju inte Rockyalbumet med till USA. Men två bra saker ligger på varandra i denna bild. Det gör mig ju bara ännu gladare.

kreativitetskrig.

Hotspot hade en tävling tillsammans med Wardrobe Stockholm där man kunde vinna finfina klänningar om man motiverade på ett kreativt sätt varför man skulle vinna en av dem. 
Jag ritade fingrarna av mig en kväll, hej och hå så blir det om man är ute i senan tid, men fick se mig klådd av någon som vädjade till patos. Jag blev lite sur. (läs; mycket)
Ville ju ha en ekologisk klänning från Edun med maskrosboll på.
1
Här är bidraget. Jag vädjade inte till patos. Snarare kanske..logos? Ja, för vilken flicka vill inte ha en supersöt, ekologisk klänning på sig när hon tar sina första steg på Manhattans gator? Det är logik mina vänner.


all my life, watching america

Tvingade hit älsklingen aka Hannagrisen från västeröver att komma till mig igår. Förhållningsordrarna var; köp godis. Och det gjorde hon. Så vi ägnade kvällen åt te, tjockistendenser, House och diverse konversationer om hur känslomässigt handikappade vi är.
Precis som det ska vara alltså.
Idag sitter vi i min nyinredda datorhörna, lyssnar på musik, diskuterar värdsliga ting och planerar resan till USA som infaller om dryga 6 veckor. Hur hände det? 6 veckor är ingenting.
543
Vi kan väl bara bortse ifrån faktumet att jag mosar ned ansiktet och därmed tvingar fram en gullig liten dubbelhaka? Har jag hört talas om något som heter beskära bild för mitt eget välbefinnande?
21
Leggings, present. Klänning, H&Mbarn. Flätat läderskärp, 2hand. Cashmeresjal, köpt i Oman. Armband; två nedersta, Salalah airport. Indiska. Två översta, India. Handsydd väska, köpt på marknad i Oman. 

Less is more. Or more is less?

I perioder tycker jag om att ha ringar. Men det går i enorma vågor. För vanligen så är jag flickan som ständigt har minst ett armband eller halsband. Helst båda.
Nu pryder dock mina fingrar en salig blandning av nytt och gammalt, äkta och oäkta och framförallt färgglatt.
Här kan vi snacka om att kunna kasta solkatter i ögonen på folk!
1
Ring med stooor blå sten, egenknåpad. Silverring med blå ädelsten, present utvald på Antikmässa i Helsingborg. Ring med gul, mångfacetterad sten i plast, egenknåpad. Och så ringen med infattad lila sten från Lindex. 

melanzana.

En av de där dagarna då magen är alldeles putande, ögonen känns svullna, strumpbyxorna går sönder (och man därmed får för sig att ens lår har nått oanade proportioner i omfång), håret är långt ifrån guldigt utan mer blekgrått och det enda som fastnar på kameran är en varelse som inte överensstämmer med bilden man har i huvudet.
Så var det för ett par dagar sen.
Tur at jag då för mitt självförtroendes skull tog på mig det tightaste garderoben har att erbjuda, AmericanApparellfodral, som avslöjar minsta bulle man ätit sen man var 4 år och sen klänningen som förvisso är sportigt skön men om man vid otur får höfter som en barnaföderska inne på bebis 12 utav.
Yeeeeeeeeeees...
31
Men istället för att fokusera på faktumet att strumpbyxorna är skyskrapsmönstrade av maskor och håret antagit en besynnerlig askfärgad ton under den där förbaskade fredagen det var bilderna tog så tänker vi på följande;
1. Det var flera dagar sedan. Idag är vi en nyponros!
2. Checka in benmusklerna som avtecknar sig knivskarpt (?) under det tunna svarta.
3. Det är hot stuff att vara blek nu. Och blek är ju vad dessa bilder borde döpas till. (Sen att jag numera har en fräknefamilj på nosen/kindbenen och att flickorna på 720 piper om googlesbränna på mig tar jag avstånd ifrån)

Cerise/lila fodralklänning, AA. (present på VRs bloggträff) Svart klänning med fickor, H&M. Handvävt skärp med fåglar och små monster, Guatemala.
2

Blogg.se, I wanna eat your head

Jag hatar att bli arg över saker som jag ändå inte kan påverka. Men när blogg.se beter sig alldeles ovanligt galet stört och man bara möts av en blank sida vid inloggning blir Kajsas ögon inte röda av ilska. De blir svarta.
Så mycket inspiration har gått till spillo och så många förkylda timmar har ägnats åt att stirra i taket och äta apelsin. Rubba inte mina cirklar säger jag bara. Igen.
1
Vid ilska rekomendefras att kolla på sånt här. Galna strumpisar i kombination med ketchupröda mockapumps från länge länge sen. Alldeles förträffligt fräsigt. Från Annas garderob naturligtvis.