Må änglarna sjunga dig till ro


1
Idag var en såndär dag i skidbacken när det värker i hjärtat varenda gång man blickar ut över fjällen och omgivningen. Varje spröd trädgren är täckt av ett flortunnt lager med snö och skuggorna på de mjuka kullarna av vitt är likt tunna penseldrag av akvarell. Himlen är sådär blå som den bara är just här och solen får bergen att glöda varmt i kylan som biter lite i kinderna. Idag var en såndär dag då jag kände mig mer levande än på länge. Och jag var glad för varje minut jag hade.
Så körde jag hem den lilla biten ifrån Åre. Funderade på det jag och Ellen pratat om idag. Tänkte på ikväll när jag ska göra mitt första jobb förtidningen. Kände fjärilarna i magen men på ett bra sätt.
Så plötsligt slog det mig att någonting inte var rätt. Bara en lätt lätt diffus, nästintill abstrakt känsla av något jag inte kunde sätta fingret på. Klockan var strax innan tre och jag bara visste att det var över nu.

Eftermiddagen har rullat på i tystnad under tiden jag och pappa jobbat med vårt eget. Han visst ingenting när jag steg innanför dörren och frågade. Han undrade varför jag så plötsligt ville veta. Veta nu, direkt.
Så vi satte oss att äta middag. Jag tittade ut genom fönstret och ville tänka att det inte var så. Att jag hade fel. Pappa visste ingenting. Så ljöd en smssignal och jag visste, jag bara visste, att nu vet vi snart. På riktigt.

Jag är inte rädd för döden. Den skrämmer mig inte på samma sätt som mycket annat. För det finns värre saker än att dö. Men jag trodde aldrig, jag ville aldrig, någonsin få stå inför insikten att någon som står mig nära skulle ryckas bort innan det var dags på riktigt, av naturliga orsaker.
Det svider i halsen som om jag ätit något jag inte tål. Mina andetag vill inte riktigt nå ned till lungorna och illamåendet sitter som en vass, hård sten i magen.
Min absolut bästa vän ifrån när jag var liten, som jag lekte med konstant, skrattade med och bråkade med, är borta. Han som jag räknade som min bror när vi blev äldre och förstod att vi inte skulle gifta oss med varandra eftersom vi var bästa vänner, sådär som bara barn kan tänka, är borta. Han finns inte mer.
Och även fast mina ögon är torrare än de någonsin varit och jag är glad att han fick vara med sin familj när han efter dessa långa månader fick somna in så smärtar det mig mer än jag någonsin trodde att det kunde göra.
Han är borta. Och det gör så jävla ont. 
Må änglarna sjunga dig till ro, lillebror.
2

Kommentarer
Postat av: Lisette

Beklagar sorgen :(

Postat av: Jelena

Åh Kajsa! Lider verkligen med dig, speciellt eftersom jag vet hur det känns. Det finns inte mycket man kan säga till någon som precis förlorat någon så närstående, men jag vill ändå skriva något, så att du vet att det finns folk som tänker på dig när det är så här jobbigt.
Det bästa rådet jag kan ge dig är att låta det göra ont, var ledsen nu, det är oundvikligt och tillåter man sig inte att känna det man gör kommer det tillbaka senare, än värre. Och det är då det kan sluta göra ont så småningom också. Då kommer allt det fina ni hade tillsammans att överglänsa allt det andra, jobbiga, till slut.

Ta hand om dig gumman!

2008-01-18 @ 17:47:36
URL: http://styleiseternal.blogg.se
Postat av: Nanó

Beklagar. Fina Kajsa. Ta tid på dig att bearbeta sorgen. Jag har själv inte ännu heller fattat att min fina morfar är borta. Jag hoppas du har tid att ta det lugnt och vara med dina nära och kära, nu när det känns svårt.
Jag älskar dig vännen. Tusen pussar och styrkekramar. Jag är så ledsen för din skull. Vet inte riktigt vad annat jag kan säga:(. Jag önskar jag kunde göra något mer.

2008-01-18 @ 17:53:23
URL: http://getnanoismed.blogspot.com
Postat av: Evis

Beklagar sorgen. Det är lika hemskt varje gång; jag förlorade två nästna jämnåriga kusiner förra året och det känns så meningslöst när det rör sig om så unga människor.

2008-01-18 @ 18:17:43
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Linnéa

åh, jag blir så ledsen när jag läser detta. Det finns nog inget värre än att förlora någon närstående för tidigt. Jag vill i alla fall att du ska veta att jag tänker på dig, Kajsa! Massor av kramar ifrån mig. Ta hand om dig!

2008-01-18 @ 18:21:13
URL: http://linneahansson.blogg.se
Postat av: Mia

Sötaste vännen min! Jag är så ledsen!

2008-01-18 @ 19:10:54
Postat av: Maria

Beklagar verkligen :( *cyberkramar*

2008-01-18 @ 19:43:59
URL: http://www.shoppoholic.blogg.se
Postat av: Katarina

Jag är så hemskt lessen för din skull! Det finns inte så mycket jag kan göra, men du ska veta att jag finns här för dig. Styrka

2008-01-18 @ 19:55:13
URL: http://pleur.blogg.se
Postat av: Katarina

*och kramar!

2008-01-18 @ 19:56:08
URL: http://pleur.blogg.se
Postat av: ina

åh beklagar, så jobbigt. så svårt när någon rycks bort, särskilt unga. jag kan inte läcka din sorg. men jag hoppas att du tar dig tid att gråta, prata, slåss, blir av med ilskan på det sättet som fungerar för dig. försök förstå varför, och umgås med människor du älskar. lägg ner det jobbiga i livet för en stund. kämpa inte emot för att vara stark, ibland i livet är vi svaga och det är något jag tror vi behöver ta oss till.

skönt att du hade en sån vacker dag i skidbbacken, njut!

många kramar.

2008-01-18 @ 19:56:16
URL: http://www.winterbarn.blogg.se
Postat av: julia

beklgar verkligen :(
Förstår hur det känns att förlora någon så nära. ingen borde få uppleva det.
jag finns här, jag vet vad du går igenom.
kramar till dig

2008-01-18 @ 20:28:21
URL: http://minileaf.blogg.se
Postat av: Erika

*Kramar om*

2008-01-18 @ 20:50:42
URL: http://morgondimma.blogg.se
Postat av: Victoria

...Och jag vet att inga ord i världen kan få dig att sluta känna detta lidande. En stor, bamsestor kram till dig enda upp till Åre! Jag förlorade min farmor i april och det var outhärdligt. Cancern åt henne inifrån och ut och jag minns när jag höll hennes kalla lilla, lilla hand som låg livlöst på sjukhusbädden. Jag vet ungefär hur det känns, även om varje situation och varje förhållande är unikt. Det får en att tänka, på livet. And soon you'll feel better when you become aware! Medveten om att livet kanske har en fortsättning på en annan plats. Kanske.

2008-01-18 @ 21:05:09
URL: http://svartvitlila.blogg.se
Postat av: sandra,

Ja, usch vad det gör ont att mista någon som alltid funnits där bredvid. Det är svårt och tungt. Men för var dag som går blir det lite lättare. Jag vet :)

2008-01-18 @ 21:39:57
URL: http://tankekarta.blogg.se
Postat av: katrín

Jag beklagar sorgen. Jag kan inte säga att jag vet hur det känns, för det gör jag inte. Men jag fruktar något enormt för den dag, då någon som står mig nära går bort. Var glad över den tid du fick med honom, att var gång du tänker på honom - tänk på något bra och positivt. Jag hoppas att du mår bättre snart, massor av kramar från mig!

2008-01-18 @ 22:00:29
URL: http://katla.tjejsajten.se
Postat av: Linn

men nej! det ska inte behöva bli såhär! och jag som har mått dåligt över att min pappa var med om en liten bilolycka i veckan, även om han klarade sig helskinnad. jag kan inte heller säga att jag förstår hur det känns, för det gör jag inte, inte helt. jag har aldrig varit med om att någon som står mig så nära har gått bort, och jag är verkligen ledsen över att du måste gå igenom något sånt här. jag kan bara säga att det är orättvist. livet är jävligt orättvist ibland. jag är ledsen.

2008-01-18 @ 22:34:24
URL: http://blahblahblah.blogg.se
Postat av: Sara

Förstår att det känns jättejobbigt, även om jag inte riktigt kan veta precis hur det känns för dig.
Hoppas att du har allt stöd och alla vänner du behöver, och om det är något jag kan hjälpa till med så säg bara till.
Många kramar till dig Kajsa

2008-01-18 @ 23:13:51
URL: http://www.blissara.webblogg.se
Postat av: Carolina

Hello Sistah! Carolina's back in da blogg! Välkommen till min nyuppstartade blogg. Läs dagens inlägg om roliga timmen på apoteket ;D

2008-01-18 @ 23:25:34
URL: http://melikey.blogg.se
Postat av: Frida

Usch, det är alltid hemskt när någon dör i förtid *kramar om*

2008-01-19 @ 03:06:44
URL: http://www.fridaslillablog.blogspot.com
Postat av: Sica

åh Kajsa, var ledsen jag blir av att läsa ditt fina sorgsna inlägg. Jag vet hur det känns tyvärr. När någon ena stunden är tillsammans med en på samma plats, glädjs över sällskapet och livet och bara timmen senare finns han inte längre. Det är så overkligt, så orättvist och man känner skuld om man inom de närmaste dagarna råkar skratta. Men ditt liv får inte ta slut för att hans gjorde det. Man har all rätt att känna sorg, men du har också rätt till skratt. Det låter som om din vän var sjuk, och om det var så kan hans vara lidande över. Han kommer till en fin plats, och ni kommer att ses igen. När jag förlorade min vän började jag tro starkt på ödet, att allt måste ha en mening. Att han kanske dog istället för någon annan - som hade det svårt på någon annan plats i världen. Jag vill inte tro att något sånt här ska hända en som har hela livet framför sig bara för att. Det måste finnas en anledning. Ödets tankar har hjälpt mig i sorgen. Men man slutar aldrig att glömma och man slutar aldrig att gråta när minnena kommer åter. Ta hand om dig och dom du håller kär. Vi är många som tänker på dig.

2008-01-19 @ 12:19:45
URL: http://sicastyle.blogg.se
Postat av: loathing

jättefina bilder. öde stränder är mysiga. släpa dit en trasig soffa och sitta där med fötterna vid vattenbrynet och dricka bärs.

hoppas du har en bra helg. tjohej!

2008-01-19 @ 12:38:41
URL: http://highwaytoloathing.blogspot.com
Postat av: caroline

åh, jag är så ledsen. Vet verkligen inte vad jag ska skriva för att muntra upp, tror nog inte det finns någonting rätt. Men jag hoppas du tar dig den tid du behöver för detta! Jag skickar massa styrkekramar till dig!

2008-01-19 @ 12:53:52
URL: http://imagine.webblogg.se
Postat av: Mikaela

Jag är hemskt ledsen för din skull. Vet inte riktigt vad jag ska skriva nu. Men jag kommer tänka på dig.

Postat av: Josefin

Jag vet att det knappt finns någonting någon kan säga för att göra saker och ting bättre när en sån sak har hänt. Jag tänkte ändå bara säga att jag lider med dig och tänker på dig, även om jag inte känner dig. Ta den tid du behöver för att bearbeta allt! Kram.

2008-01-19 @ 13:47:59
URL: http://JosefijnE.blogspot.com
Postat av: Simon Björk

Livet är bra orättvist.
En av mina bästa vänner finns inte mer i denna värld, men han kommer alltid finnas med oss på ett eller annat sätt.

Gunilla sa att du skrivit ett fint inlägg på din blogg och jag kan inte annat än hålla med.

"Only the good die young" ...

2008-01-20 @ 18:48:45
Postat av: Anonym

Så himla ont att läsa - jag känner med dig lilla vän...
Och du - Jag är helt säker på att änglarna sjunger för honom.....han var nog en god människa eftersom han hade dig som vän och syster.

Jag skickar dig lite Ljus och Värme och hoppas att det gör livet lättare att leva
Kramar
Maj-Britt

2008-01-26 @ 14:00:06
Postat av: Lina

Jag förstår hur du känner, hoppas du mår lite bättre nu.. även om saknaden alltid kommer att finnas där!

2008-01-27 @ 22:41:05
URL: http://luciouslina.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback