Blogaward, dess uppgång, fall och undergång.
Vad jag trodde skulle bli en galet rolig tillställning blev istället ett magplask där jag sällan känt mig så ovälkommen, dåligt bemött och helt enkelt felplacerad. För de försökte göra en bra fest, en fest för oss som brinner för mode på olika inviduella sätt. Men det blev ett trångt ställe med psykadelisk känsla av kylig inställning.
Hög musik, stressande mycket folk på för liten plats, ointresse av de som jobbade att få någon tillhörighet hos alla som var där, omöjligt att prata med folk man vare sig kände eller inte kände och ingenstans att ens sitta ned!
Men det där hade jag väl kunnat ta. Att det inte var ett tillfälle att nätverka, diskutera modebloggandet och allt tillhörande i vår subkulturella värld med människor och lättsamt mingla runt.
Men prisutdelningen av priserna blev en sorts cirkus som aldrig tog slut. De stora bloggarna sattes på pidestal och jag tror att det var ett stort antal flickor som kände sig ganska bortkomna där de stod, finklädda och söta, men enbart i funktion att vara en sorts bukfyllnad och statister för att se de stora elefanterna dansa och kråma sig i strålkastarna.
Jag ser det faktiskt som ett skämt att man tar dit Bingo Rimér att dela ut priset för bästa foto. Snälla Veckorevyn, han är en fotograf för glamourfoto och det innebär inte glammiga bilder. Det innebär bilder på unga, storbröstade, platinablonderade tjejer som retuscheras sannslöst mycket och inte på något sätt är en bra förebild för osäkra unga tjejer, som de flesta av de som var på festen i torsdags var. Bjöd ni dit honom så han skulle kunna hitta nya förmågor i skaran av oss?
Och vad hände egentligen med modebloggandet som skulle stå i fokus. För jag ser inte relevansen i vad "bloggvärldens partyprinsessa" har med vad vi gör att göra. Eller om det, återigen, är en särskilt bra förebildsprofilering att prisa den som kan supa skallen av sig fortast, oftast och bäst på Bern fyra gånger i veckan, vilket det kändes som.
Men glömma bort en kategori som faktiskt var aktuell under kvällen, "mest orginella", blev bortskrattat och hafsigt ihopskrapat såväl prismässigt som gjort. Vissa fick datorer, kameror, resor och presentkort för tusentals kronor. Sandra fick Doveprodukter och inte ens ett diplom.
Vad hände? Det som skulle kunna bli så bra blev det motsatta. Och jag vandrade hem efter två minter på Hells Kitchens efterfest med en skrynklig gratisdrinkbiljett i fickan och Clara vid min sida. Paljettklädda och filosoferande över vad vi varit med om under några plågsamma timmar åt vi pommes på Max.
Detta låter hårt elakt och otacksamt. Det är jag medveten om. Men jag skriver det i syfte att Ebba och hennes team ska förstå att det gick snett. Att det finns rejäla saker att förändra till nästa gång. För man ska inte ge upp. Men såhär var det inte bra, verkligen inte bra.
Krönikan om det hela som jag skrivit, som är i tidningen idag;
Förra gången Veckorevyn anordnade bloggträff var höjdpunkten att sitta någonstans på söder efteråt och prata strunt med tjejerna som jag faktiskt hade någonting gemensamt med.
Denna gången skulle det vara en sorts modebloggvärldens Oscarsgala. Då blev höjdpunkten att faktiskt mest bara få ta sig därifrån.
För när jag traskade iväg till tunnelbanestationen vid Zinkensdamm för att åka och möta upp de vänner jag skulle gå med hade jag en känsla av att detta kunde bli riktigt bra. Massor av duktiga, talangfulla tjejer i ruskigt fina kläder som får chansen att träffas, nätverka och mingla runt med den gemensamma nämnaren att vi alla skulle vara modeintresserade.
Förra gångens känsla av att ha hamnat i högstadiet igen skulle vara borta. Men det enda jag kan säga är att jag är glad att jag inte flög 70 mil enbart för den här festen skull.
Efter att ha börjat med att stå ute i en kö som aldrig rörde sig i 45 minuter var början på kvällen redan dålig. Men att sedan stå tillsammans med Clara och känna oss som fån eftersom vi tydligen inte var tillräckligt intressanta för att ens bli fotograferade av de utplacerade "paparazzifotograferna" var bara starten på något som jag nu ångrar att jag ens gick på.
För jag kände mig inte välkommen. Det var inte 300 modeintresserade tjejer som delade gemensamma intressen på Sturecompagniet den kvällen. Det var 300 tjejer som granskade varandra vasst uppifrån och ned med det osagda "tro inte att du är någonting" hängande i luften.
Det var som en film där allting gick i ultrarapid och vi undrade varför vi ens var där. För bortsett ifrån att ingen som man inte direkt kände sedan innan var intresserad av att vara trevlig så var stämningen mest bara påtagligt märklig. I trängseln av fuskpälsvästar från Gina Tricot var det omöjligt att vila fötterna som var inträngda i sina 10 centimeters klackar. Musiken gjorde att man knappt kunde tala utan att blåsa upp sig till Grodan Boll och skrika den man ville utbyta ett ord med i örat och granskningsnämnden skulle kännas lam i jämfört med vissa blickar man fick under timmarna som förflöt.
Jag önskar verkligen att jag kunde säga att jag hade trevligt. Men det hade jag inte. Det som gjorde det värt att stanna var att få prata med de jag kände som stod ut med att vara kvar trots den bubbla av ytlighet som vi svävade i, och som ingen av oss faktiskt kände att vi stod för.
Det skulle vara lätt att säga att Ebba von Sydow och hennes lilla team gjort ett dåligt jobb. Men det värsta är väl just att de kämpat hårt för att göra ett bra evenemang men som bara inte räckte. Prestigen låg för hög i luften. Prisutdelningsceremonin, med helt irrelevanta kategorier som "bloggvärldens partyprinsessa", blev en utdragen historia där vi tröståt godis i brist på annat.
Inte nog med att man valt att lägga bloggvärldens flickor med personlighet som en bit kartong i kategorin "bloggvärldens kaxigaste", det kändes som ett skämt och hån mot Hanna Fridén som var den enda som hörde hemma där, så glömde man kategorier såväl som personer som var nominerade i andra.
Jag skulle kunna ösa galla och min besvikelse över detta i ett bra tag till. Men det känns mest som att jag skulle låta bitter och sur. Vilket jag ju till viss del förvisso är. Dock kan jag bara säga att kvällen avslutades med att den norrländska delegationen, som ju ändå inte var intressanta nog att fotas en gång för en minnesbild, gick och åt pommes på Max i stället för att dricka vodkadrinkar på Hells Kitchen.
Inte för att vi var tjuriga, tystlåtna norrlänningar utanför att vi var medvetna om att det inte skulle bli bättre än så. Sunt förnuft tror jag det kallas.
Men med dessa vackra flickor vid min sida blev det trevlig. Tack hörrni!
Aniko Clara Sigrid Helen Sandra Alma Nathalie Ida Victoria
svar: jaa, det är ju lite underligt faktiskt.
man är väl fortfarandeliten och oskuldsfull så släkten tycker mer om en, sen när dom ser att man faktiskt inte kommer vara tre år hela livet blir dom besvikna och går vidare
Åh gumman, jag kände precis likadant gällande själva galan. Har inte känns mig sådär oviktig och bortkommen sen... typ högstadiet. Usch. Men, det var jättekul att få träffa dig! Jag hoppas vi kan ses snart igen och, som du sa, kunna prata lite mer normalt :) Kramar
Uff, så trist å lese, og jeg blir ekstra trist når jeg tenker på de som var riktig unge og usikre som måtte holde ut i alt det der. Blir jo motsatt effekt når de arrangerer på det viset også - folk slutter å blogge for at de føler at de ikke passer inn. Og jeg reagerte også på de merkelige kategoriene, pluss nominerte. Jaja. Men fint at du og Clara og andre riktige fine bloggere kunne finne hverandre i mylderet :) Smil og blomster!
Svar: Ja, fantastiskt vacker:) Vad jobbigt att det blev en fest för "eliten", ufh. Men krönikan var superb:)
åh vad jag älskar att du vågar skriva vad du tkr. Så man inte hela tiden läser om hur fantastiskt det hela var. Så jobbigt att det hela tiden ska vara de "stora" bloggarna som är i fokus..
nu är du back in norrland! känns det bra?!
Stora kramar till kajsa
p.s Föressten ska jag mejla dig om en liten illis! d.s
vad bra skrivet kajsa! och vad bra du är som vågar skriva det här! kajsapower liksom! men jag är ju inte förvånad. du är ju en begåvad tjej som jag en gång skrev. :)
Kajsa, du är alldeles, alldeles fantastiskt.
Tack för att du är ärlig och tack för att du bryr dig om mig.
Jag har bara inte kunnat ta de utsträckta händerna.
STORA KRAMAR.
Kan förstå att det blev de stora bloggarna som stod i fokus, som alltid. Och det där med mest originella tycker jag skulle haft det största priset och inte bli bortglömd.
Men det var ju inte bara modebloggare inbjudna?
men åh så trist! kanske var bra att jag inte kom, men jag hade velat varit där och tröstätit godis med dej! tycker det är galet dumt att man glömde bort den enligt mej viktigaste kategorin. skulle vilja köpa en liten rosa kanin till sandra som tröst eller vad man ska säga. hoppas du har det bra däruppe. kramkram
Det låter verkligen jättehemskt! Jag var ju (så klart) inte bjuden, men jag hade antagligen inte gått dit även om jag bott bredvid festen. Jag hade varit en av de som känt sig totalt felplacerad, osynlig och bortglömd. Helt enkelt för man vid ett sådant tilfälle inte räknas om man inte är bland "bloggeliten". Du hade ju några kompisar som du kunde tröstäta godis med i alla fall... men tänk på de tjejerna som åkte dit utan att känna någon sedan innan. Usch, :((
Intressant läsning. Känns trist att att något som skulle kunna vara så bra blir så dåligt.
Förresten, antar att du menar MQ angående min rutiga tröja? :)
Det finns så mycket substans i din text att du inte låter bitter och sur. Jag var inte där, men har hört och läst så många skildringar av den kvällen som liknar din att jag blir lite mörkrädd. Att tjejer har känts sig utsatta, ovälkomna och oerhört granskade. Tråkigt.
WORD! Det var jättebra skrivet och intressant. Klart man skriver subjektivt, men man kan ana stor sanning bakom dina ord och jag tror att det är vanligare än man tror att "vanligt folk" bara är "utfyllnad". Bingo är bongo - förresten
sv; åh tack!:)
usch, högstadiet fick jag nog av på högstadiet.. den där galan verkar inte som någon höjdare!
Jag håller helt med om Bingo. Hur f-n tänkte man när man valde honom? Jag tänkte faktiskt där och då, tur att Annika inte vann, hon är så mycket bättre än att ta emot pris av honom.
Jag är så glad att jag är 29 år. Och antagligen en smula tryggare i mig själv än för säg 10-12 år sen, trots att jag inte alltid tror det eller tänker på det. För jag kände mig inte fullt så bortkommen som många har skrivit. Tror dock att det mest berodde på det fina sällskapet av dig Kajsa och några till.
KRAM
Jomenvisst, Kajsa´n! Precis så var det - även om jag känner mig en bit kluven inför det faktum att Ebba och gänget jobbat häcken av sig med galan. Jag är en mjäk som inte vill såra..någon. Men jag håller med dig om utanförskapet. Och om fotomänniskorna där vid entrén. Och om utdragheten i själva prisceremonin. Bingo får mig att må fysiskt illa och jag blev också väldigt förvånad över att se honom där. Det känns sorgligt att VR:s uppenbara ansträngning gick så fel. När de menade väl. Kram vännen!
Trist att det blev så misslyckat, men bra skrivet och bra att du är ärlig!
håller med tyckte inte det blev en bra tillställning..
Bra skrivet! Själv upplevde jag inte så mycket osäkerhet och tryckt stämning som många andra verkar ha upplevt, även om också jag kunde känna av det en aning. Annars tycktejag mest att bristen på sittplats var det riktigt dåliga! BLÖH!
Kajsa, jag är glad att jag fick träffa dig. Du är helt wünderbar! Vi måste ses igen. Synd att du bor långt ut åt helvete. ;P
Fina du - som jag spanade efter dig på festen men missade dig helt!!! :(
Trist att det kändes som det gjorde, tror förväntningarna var väldigt höga och utrymmet alltför lite - både lokalmässigt och känslomässigt.
Jag längtade väldigt mycket efter en skön stol för att kunna vila fötterna och mingelutrymme.
Hej! Usch, vad tråkigt att du känner så. Verkligen. Att de stora bloggarna sattes på piedestal - ja, det är helt enkelt uppenbarligen så det blir när man kör en omröstning. Jag kan inte styra över vilka som vinner.
Tråkigt också att du kände att det var kylig stämning, inte heller det kan jag tyvärr styra över. Har det blivit så, så är det såklart inte kul längre. Och det kommer från en som minns hur det var på skolgården, om man säger så.
Samtidigt, jag tänker inte sticka under stol med att det verkligen är ledsamt att få klagomål på att "priserna inte var tillräckligt fina" osv. DÅ känns det lite som ett otacksamt jobb och jag blir inte ett dugg sugen på att jobba vidare med bloggar och bloggandet. Men jag fösöker istället tänka på alla som faktiskt uppskattade att vi arrangerade detta. Och förstås tänka på att vi ska ha bättre plats nästa år. Eller snarare så ska jag INTE vara snäll och släppa in de där sista som verkligen ville komma, för att jag ville och hoppades att de faktiskt skulle få rum de med. Bästa hälsningar/Ebba von Sydow, Veckorevyn
Starkt Kajsa. Att visa din synvinkel från galan. Kategorierna håller jag helt med dig om att de bara var så fel. "bästa partyprinsessa" och "bloggvärldens kaxigaste". Seriöst. Jag tycker att det är sorligt att någon skulle vilja ha de priset. Jag tappade hakan när jag såg dom kategorierna. Speciellt, när folket bakom hela grejen är emot sjuka ideal och dålig hälsa. Dubbelmoral, någon?
Och ännu mer sorligt är det att ebba själv ser din text som ett påhopp och inte att detta är ett sätt att se vad som kan förbättras till nästa gång. Helt galet att inte alla vinnare fick priser, för det första. Åh. Jag skulle också kunna sitta här och hålla med dig i en evighet. Ja, jag måste faktiskt säga att det känns sorligt att mina "fördomar" om galan var verkliga.
Äsch strunta i Veckorevyn.. de kan få Stockholm tycker jag. Där kan de springa runt och blänga och fajtas på Gina Tricot och hålla klubb för inbördes beundran bäst de vill. Hanna Fridén finns ju där så hon kan stå för det kaxiga, roliga och originella där tycker jag.
Själv är jag liksom du sprungen ur skogen på landet och lever i en annan takt och lyckligtvis med andra intressen. Jag är också en trogen läsare av din blog, Annika Marklund, Hanna Fridén, Underbaraclara, Sandras Nio till Fem och liknande (för att nämna några).
Fortsätt göra det ni gör! Det finns de som älskart'♥
Bra att du satte ner foten mot Veckorevyn, låt dem inte sätta standarden för vad bloggare vill ha och bli.
Jättebra skrivet! Du verkar ha en smart och bra blogg också, mycket mer intressant än de vanliga Gina Tricot-tjafsarna. Älskar att de syftar på Rom i din rubrik också!
Och kom ihåg, bara medelmåttor blir bästsäljare (och applicerat här, bara medelmåttor vinner den stora massans beundran och får bloggpris). Fast iofs, det var väl inte avsaknad av pris du var ledsen över.
Inte för att jag var där, man sitter ju fast långt borta i australien för tusan, och inte för att jag skulle hamnat där av många anledningar, men det var en trevlig läsning skrivet från ett väldigt fötterna-på-jorden-perspektiv. Thankies thankies.
Bra skrivet tjejen! Kul att få läsa en "riktig" redogörelse av kvällen istället för det man läst hittils på andra bloggar. Trist att kvällen blev så misslyckad. Fortsätt skriv! KRAM
läste ditt fina inlägg för några timmar sen och läste kommentarerna nu. VR-ebba verkar ta illa vid all kritik och det är förståligt, men alla dina åsikter delas ju av massor av smarta tjejer därute så de borde verkligen ta till sig det. jag är glad att det finns folk som vill ge bloggarna den uppmärksamhet som en bloggala ger, och hoppas att det fortsätter. övning ger färdighet eller hur. men då måste man ta kritiken konstruktivit. det hoppas jag att VR gör.
Jobbigt att Ebba tar saker personligt. Trodde att hon hade lite mer stake än så. Fortsätt med sanningen! Stora, varma kramar!
Och plötsligt är jag mycket glad att jag inte åkte dit, det var precis så jag trodde att det skulle bli tyvärr.
Jag håller med smartasmia om att det känns lite jobbigt att kritisera VR, för man vet att dom slitit hårt för att få till galan. Men jag tycker att din kritik är konstruktiv, och vet att det är många som håller med dig. Själv tog jag helt sonika av mig skorna för jag hade så ont att jag inte stod ut längre.
hej! jättebra skrivet! vad starkt av dig att säga (skriva) det där, för jag antar att det finns många tjejer som inte vågat skriva sanningen. jag var förvisso inte där. hade jag hypotetiskt sett blivit inbjuden hade jag inte gått - jag hade det jättesvårt under grundskolan och skulle bli uppäten många gånger om av ångest om jag hade gått på någonting så exotiskt. däremot har jag kollat runt på många olika bloggar vars ägare gick på galan. och jag har märkt att många blev behandlade som om de vore någon kategori B (vilket de ABSOLUT inte är!!) Om du är intresserad av det jag observerat kan du ju läsa det, http://hanamiyaka.devote.se/blogs/725231/skillnaden-paa-bloggare-.htm
Sandra som skriver niotillfem är helt klart min favoritbloggare och jag blev genuint ledsen av att läsa att hon blivit så dåligt behandlat (även om hon själv inte skrev någonting negativt om det hela på sin blogg)
hur som haver. Ebba von Sydows svar på ditt inlägg är under all kritik. Stå på dig, tjejen! kramar
Visste inte att du var där, såg dig nog inte tyvärr? Var jättemånga där som jag hade velat träffa men som var omöjliga at hitta i det där blogghavet! :P
Låter inget vidare, förutom det där med MAX. Det lät som ett smart drag. Hoppas din vistelse var bra i övrigt, och jag gillar dig, eller din blogg, jag känner ju inte dig, men jag tror att jag skulle gilla dig :)
Jättebra skrivet! :)
Läste hela, och SHIT, de är nästan så att jag slutar ångra att jag inte blev bjuden. kram på dig! <3
Mycket bra skrivet måste jag säga :)
Mycket bra skrivet. Synd att det inte blev som ni tänkt er.
Oj vad trevligt att snubbla in här. För det du skrev i det här inlägget är något som jag förväntade mig av galan. Är lite glad att jag inte var där nu med andra ord. Jag var skeptisk redan innan.. det kan läsas i det här inlägget: http://revin.blogg.se/2008/october/blogawards-vada-va.html
Kram! /Revin
ja..dina känslor, dina ord, din text kändes ju väldigt likt det jag skrev morgonen efter..vi var många som kände oss tomma efteråt...
Nu ångrar jag mig inte längre att jag inte åkte. Jag var på bloggminglet i våras och redan då var det lite såhär som du beskriver, även om detta verkade många resor värre! Bra skrivet och du verkar knappast vara ensam om att tycka såhär!
Åhh... det var ju tråkigt att du inte hade så kul!
Man kanske kunde ha fördelat priserna lite mera, så att alla vann något till samma värde. Å andra sidan tycker jag att man ska vara tacksam att man vann överhuvudtaget :P
trist att det blev skolgårdsstämning, men det är väl så det blir när man slänger ihop dom mest utseendefixerade modenördarna i hela landet.