aenigma

För ganska många veckor sedan fyndade jag (för fynd är inte en jeansskjorta från BR för 479 spänn när det kommer till second hand) två ganska makalösa klänningar. Den ena är 50-talsdrömmen som sitter som en smäck på min kropp och den andra denna hippeliknande multimönstrade och färgade, hellånga sak.
Den ska kortas upp en hel del eftersom jag då kommer få mer användning för den men innan dess var jag ju såklart tvungen att leka 70-talist med drömmar om fred, kärlek och musik i blodet.

Halsband i håret, oh yes.

Den räcker ned till golvet men kommer bli knäkort när jag sytt om den. Den är dessutom i två lager.
Underkjolen är i lite tjockare tyg och sedan är det ett omlottlager i chiffong över.

Klänning, Lisa Larssons. Halsband och armband, knyckt av Grisen.

Fred ut.

Vi kickar igång den nya bra veckan med godsaker.

För några veckor sedan var jag och Vicky på BR (BR som i Beyond Retro och inte BR-leksaker)
och botaniserade en sväng bland glittriga saker och allt som var paljettprytt.
Jag går lite i tankarna över vad man ska tänkas bära på VRs bloggala om några veckor. I år tänker jag inte lägga så mycket krut på det men naturligtvis tar jag chansen att få klä upp mig ännu lite mer än vad jag gör till vardags. Om every day is dress up day så måste ju en galakväll tas till vara på! Just nu har jag ingen behov alls av att spendera pengar på sånt jag inte behöver så antagligen kommer jag rota i den redan befintliga garderoben. Men ett litet sug efter en smula vintage finns det ju alltid..

Vicky hittade en kleinblå, tunn sak med luftiga ärmar och paljetter i muddarna.

Jag pillade mest på alla rader av fransar och glittergrejer.

Jag letar alltid efter en pärlbroderad kofta på 2hand. Men priserna är hutlösa med tanke på att de alltid är fulla av små hål, cigarettmärken, fläckar och har sjok av lösa pärlor. Tråkigt men sant.

Bättre än godis i mina ögon. Dock inte ätbart godis.

Sannslöst söt rödluvancape att förälska sig i. Ett par flätor på det, en korg på armen och en liten sång att sjunga och man är all set.

Blogawardmaterial om det varit så att jag skulle satsat järnet, oh yes.

Jag har en mindre crush på skapelsen ovan kan jag erkänna. Brokad, blekt guld, lite udda och lagom pampig. Mrrrrrrrrrr.

BR-2hand - som BR-leksaker fast för vuxna.

Jag gillar ju det här med att pynta med mina klänningar. Istället för konst så har jag ett litet mästerverk här och där i form av en skapelse i tyg. Ovanför TVn hänger min handdekorerade tunika från Oman, vid min säng ståtar Pierre Cardinklänningen och på en vägg därimellan vilar en omlottsak i indiskt siden från
Grekland. Det känns hemtrevligt. Fashiönhemtrevligt.

Den gröna sidensjalen har jag köpt på en marknad i Egypten. Frågan är bara var min
likadana, fast turkosa är?

Är det bara jag eller känns det inte som att när man ser på bilderna från premiären av Coco before Chanel, så är det som när Sagan om Ringen och Star Wars kom på bio. Ni vet, de riktigt inbitna fansen som klädde ut sig till orcher, Gandalf, Obi van Kenobi och Darth Vader på premiären. Så känns det, typ.  

pics; stureplan

Om jag fick önska (och önska får man alltid) så skulle jag önska mig följande för en massa dagar ute i höstluften. Jag vill ha 70-tal med etnoinfluenser, grova kängor, roliga halsband som legat och skräpar i någons lådor lite för länge, florstunna ärmar och knytdetaljer med fladdriga snören, mustiga plommonnyanser blandat med rostrött, koboltblå och grovkornig senapsgul. Jag vill vara en gnutta Filippa Berg uppblandat med lite smulor Tavi och några uns Jane för de små detaljerna av guld och extraextra. 
Ja tack?

Allt är från ebay och hittat när jag surfade omkring planlöst (fast alltså inte alls planlöst eftersom jag ju letade efter någonting exaktsomdethär). Ett par små docs i storlek 34-35 vore en liten liten dröm. Jag behöver vinterpjucks att lita på.

Vissa plagg anser jag passar till nästintill allt i min garderob. Andra må tyckte det motsatta men jag vidhåller vid faktumet att så inte är. I födelsedagspresent fick jag av handendära bland annat en flanellskjorta. För sådan har man som jämtlänning (vare sig man vill eller inte) tydligen. Och sen den där dagen i slutet av maj har den suttit på min kropp fler gånger än vad jag kan orkar räkna. Att jag inte insett flanellskjortans storhet innan är ett mysterium men nu är jag glad att vi är förenade. I en rutig, mjuk symbios.

Jag kombinerar den med jeans och t-shirt, utanpå korta klänningar, uppknuten i midjan á la 90-tal, med fransväst utanpå, under en hoodie så bara kragen syns, med upprullade ärmar för "we can do it"-looken, till svepande kjolar och öppna kavajer. Den är ett universiellt plagg i min garderob.
Men den är man lika gärna grunge som lantlig, uppklädd som bekväm, Rei som Westwood.


Klänning, H&M. Skjorta, present. Armband, köpt i Tunisien och på Guadeloupe. Halsband med renhorn, H&Mherr. Brosch med benknotor, H&Mherr.

Att jag är hejdlöst förtjust i smycken är ju ingen hemlighet. Men det finns ju smycken och smycken. Förr låg ett kloarmband från Pamela Love på önskelistan men efter att ha hittat denna tjejs konst i miniformat är jag totalförälskad. Sagolika kopior av djur som ringlar, hoppar, snurrar sig och vrider dig runt dina armar, fingrar och hals. Åh. En bläckfisk i silver eller kanske en dubbelring med lejon?
Hennes etsyshop hittar du här.

Kaniner som springer i ring runt din handled kanske? Tyvärr är priserna inte de mest humana. Annars
hade jag nog haft vartenda djur i en karusellfärd runt kroppen.

Nu ska jag dra på mig andra kläder, hoppa in i bilen för att dra in till Broken och äta middag och sedan hänga lite på Dahlboms. Som back in the old days.

Fick en inbjudan i mailinkorgen häromdagen till årets VR Blogawards. Gjorde mig otroligt förvånad eftersom jag efter förra året skrev följande och var allt annat än glad över att jag åkt 70 mil för ett kalas som fick mig att må kasst. Men likväl som jag är förvånad över min inbjudan så är jag också glad att jag fick den. För jag vill tro att folk kan ta åt sig av kritik och försöka göra saker bättre. Jag fick en inbjudan i år också och jag tänker ta chansen att ge dem en chans till. För tredje gången gilt heter det faktiskt.

Under tiden jag spinner vidare på vad jag skulle kunna tänkas ha på mig i år kan vi kolla på vad jag bar förra året. Vi körde på MiuMiu-ish med cirkusvibbar och en gnutta cirkusfirektör.

Dålig bild men klänningen var makalös. Ett e-bayfynd som bästa Anna såklart nosat upp. Galen vidd i kjolen, tjocka lager av siden, supertight midja som satt som en smäck och harlekinmönstrade paljetter i mängder över bröstpartiet. Strumpbyxorna hade söm på baksidan av benen och på fötterna hade jag vinröda maryjanes i lack med en dödande 10 cms klack utan platå.

Massor av lockar uppsatta i en knut med fjäderhårband insnurrat.

Lånade det tokhärliga halsbandet från Dior av Anna. Less is more var inte temat så det funkade ju utmärkt med pärlor, kedja, strass och sammetsrosett i ett.

Det stod mellan tre kuvertväskor. Tillslut blev det min brokadclutch i mitten från en vintagestore i London.