"Vote for Pedro"

Internet har gjort mig och sambo till två ganska osociala varelser. På ett ögonblick gick vi ifrån att umgås varje vaken sekund till att sitta två meter ifrån varandra i två helt egna små dimensioner. Skrämmande
egentligen. Nu ska vi dock efter att ha inmundigat frukost framför Napoleon Dynamite skutta ned till Stadsmissionen via en utställning på Bondegatan och sen ta en räd på färgbutiken. Idag kommer inte bara handendärapojkvännen, han har också med sig en byrå och ett nattduksbord han snickrat ihop till mig. Kärlek vänner, kärlek. <3 

hu2-hamster-wheel
Fick gulligaste bilden skickat till mig på FB av en vän . Oh! Hamsterhjuuuul!
source;
designsponge.

Tänkte bara säga..

..att vi fått vårt trådlösa internet som är brutalt snabbt!


Och att jag blir såhär glad utav det! (japp, så glad att glädjetårarna runnit och mascaran svärtat ned)
Nu skall ni icke få lida mer. Här skall bloggas ihjäl bloggläsare!

so-much-to-do-so-little-time


Sen sist har jag varit på en episk picknick, haft besök, målat stolar, sprungit runt på stan, fått en anselig mängd myggbett, blivit dyngsur när vi försökte kånka hem vårt nyfyndade TV-bänk från Myrorna, varit på obskyr rockklubb och ungefär tre miljoner andra saker.
Nu ska jag knapra lite tårta men eftersom vi beställde hem bredband i förrgår så hoppas jag att vi snart snart snart har ett internet att förlita oss på så jag kan börja blogga igen. Nu delar vi på Grisens lilla modem. Ynk urk.

Tills dess. Den första bilden jag tog i lägenheten. Inte en möbel och mest en stor röra.
 

Små små bitar av allt och inget

Längst ut på min klädstång hänger den här.

I köksfönstret står den här.

På min axel hänger den här ganska ofta.


Och bredvid mig på skrivbordet står en lampa som jag ritat rävar på. I hallen hänger en lampa som vi kämpade djuriskt för att få upp. I badrummet ser det ut som en liten förtrollad skog.

Igår hade vi en episk kväll nere vid vattnet. Picknick på klipporna och känslan av att inte alls vara mitt i en storstad. Kvällsljus över hela kroppen, skrattande vänner vid sin sida och en anka som gärna åt blåbärsbulle.
Livet är magiskt ibland.

Ett stycke lista. Bland annat.

Jag har åkt i en buss omvandlad till en grill till Kungens kurva, kört slalom mellan oändliga barnfamiljer, mätt lite för många soffor, byråer och hyllor, grillats lite till i bussen på väg hem, knatat runt Ringen och handlat och sen lagat pannkakor för första gången i mitt liv. Det har alltså varit en prövandets dag.
Nu ska vi käka glass med strössel och titta på "So you think you can dance". Det är vad energin räcker till.
Nu börjar dock vårt hem lika ett hem mer och mer faktiskt. Det är som ett litet Alice i Underlandet i
lägenhetsformat
! Alla rum har sitt eget tema exempelvis.

Bild; ingen aning.

En liten lista i programpausen.
10 FAVORITER
färg: Turkos
mat: Kikärtssallad med avokado och feta!
band: The Killers.
film: Just nu; Hot Rod!
bok: Kan inte säga en. Kan faktiskt inte det.
sport: Skidåkning, alpin sådan! (oh, vinter..)
årstid: Sommar.
veckodag: Fredag. Eller torsdag. För då är det nääästan helg.
glassmak: Lakrits, polka och bubbelgum.
tid på dygnet: Eh. Vetinte.
- 8 FÖR TILLFÄLLET:
humör: Trött men tillfreds.
smak: Pannkaka och jordgubbssylt.
kläder: Skön klänning med mjuk, lång tyllkjol.
bakgrund: Grisens laptop. Såå.. en bild från en liten by vi besökte i Guadeloupe.
nagellack: Lite mörklila kvar på höger tumme.
tid: 22.25.
omgivning: Mitt och Grisens vardagsrum. (Fast jag sitter i hennes säng som står i ett hörn av rummet)
irritationsobjekt: Att jag vikt ihop benen under mig och nu börjar närma mig kramp.
- 5 HAR DU NÅGONSIN?
dejtat någon av dina bästa vänner: Nej. Eller nja.
brutit mot lagen: Ja jo.
blivit arresterad: Nej.
badat naken: Räknas det när man var barn och ständigt var naken?
varit med på TV: Ja. Men, i små snuttar liksom.
- 3 PERSONER
du kan berätta allt för: Ingen. Sorgligt men sant. Dock är Mikael, Sanna, Mamma och Grisen nära nära.
du tycker om: Men 3? Det är ju försvinnande lite.
du inte gillar: Många fler än vad man skulle kunna tro.
- 2 VAL
kaffe eller te: Te. Alla gånger.
vår eller höst: Oh tricky. Men sommar då.

Gyllene buddhas och förkylda grisar


Toapapper har vi mycket av. En hel pyramid faktiskt.
Just nu är jag mitt uppe i kaoset som innebär att ta igen sig efter fyra dagars festival samtidigt som jag försöker skapa ett hem i Stockholmsstaden. Det är fasligt roligt alltihopa. Men jag har dessvärre lite svårt att lägga in mina egna bilder på datorn. Det finns liksom inte tid. För så fort jag har tid över så tja, sover jag.
Men vi börjar komma i ordning, som ni ser har vi toapapper/hushållspapper så det räcker för en garnison.
Är inte det ett tecken på vuxenhet så säg?
Nu ska jag dricka lite Golden Buddha med Grisen som är bortom förkyld och klappa henne på huvudet så
hon orkar åka till IKEA idag. Lilla lilla Gris.

Tillbaka där jag ska vara


Oh. Vad kan jag säga annat än oh?
Jag har haft en av de antagligen absolut mest turbulenta veckorna i mitt liv. Jag har
susat fram och tillbaka över halva vårt land, sovit i många olika sängar (läs nu inte det där på fel sätt), jobbat som ett djur, sett på massor av musik, varit uppe alldeles för sent, och för tidigt, intervjuat så många artister, dansat och snackat lite strunt med Lady Gaga på en artiststinn efterfest, sovit timtals i bilen på väg nedåt landet och ägnat 8 timmar på raken till att flytta mitt liv in i en lägenhet på söder i Stockholmsstaden. Och så jäkla mycket mer.
Fy fan vad roligt det har varit. Så sinnessjukt, utomjordiskt roligt.

Nu sitter jag på vårt parkettgolv och kastar då och då ett öga mot takåsarna i siluett mot en mörk himmel. Funderar på vart vi ska göra av alla flyttkartonger. Sneglar en smula på min nya säng och klädstången som jag efter många svordommar satte ihop. Livet är en karusell och för en gångs skull så låter jag den snurra så fort den bara kan utan att jag vill hoppa av det minsta lilla.

Godnattpuss.

En duva i nacken, en ros på foten, en papegoja i armvecket..

Oj oj, ni undrar vad jag gör, vart jag håller hus och hur jag får tiden att gå när jag åker bil och reser långt.
Stackare, tror kanske att jag försvunnit på vägen mellan söder och norr?
Men nej nej. Ni får svar på alla era frågor här.

Vad jag gör? Vart jag håller hus?
Just nu sitter jag i Mikaels hus utanför Östersund. Har haft hektiska dygn med mellanlandningar i Växjö, Linköping och Stockholm. Varit på rekordkorta turer på IKEA x 2 (utan att jag och herr pojkvän slogs en endaste gång!), ätit mer hamburgare än vad jag gjort på år under två dagar och sen via obygden varit i Åre två dagar, hunnit gå på ett abrupt (men ofarligt och oläskigt) läkarbesök och bokat in ett blixtsnabbt möte som blir något roligt i vinter.
Igår blev det fotografering i ett trapphus för festivalmode i DIY-tappning, peppning av Grisen som packar för Sthlm och spontanbesök på bästa Broken som fick magen att säga knorr av belåtenhet.
Imorgon börjar jobbet med festivalen och Yran kan se sig osäkert i och med min närvaro. Blir dessutom ny blogg under några dagar för tidningen!

Hur får jag tiden att gå när jag åker bil och reser långt?
För det första så är jag van att åka långt och då dör man inte av tristess och ger medpassagerare anfall av mer våldsam sort efter en halvtimmas färd. Sen så har jag utvecklat en rolig förmåga som kallas; jag-somnar-när-helst-hjulen-rullar-mer-än-i-tre-kvart. Fråga Mikael. Enligt mig åkte vi bil skitkort. Inte alls över 100 mil. Sen körde han ju och jag ja, jag sov.

Ingen frågade vad jag gör när jag egentligen borde göra annat så jag ställer den frågan själv, till mig själv.
Jag fick två ark med sånnadära låtsastatueringar för barn av Grisen och tänkte att det var mycket roligare än att rulla in ömtåliga saker i papper. Så en papegoja på armen utvecklades till rosor på foten, en duva i nacken och ungefär 4 stycken till i ett märkligt hillbilly-mönster på armen. Jag ser nu väldigt hardcore ut. Och har blivit fråntagen de resterande.


Jag tvingade naturligtvis på Grisen en också. Kul när hon sen skulle få en spruta av doktorn. Mycket kul.

Nu ska jag slänga på mig min nya och ruskigt råcoola jacka och känna det jämtländska gräset mot mina bara fötter.
Hörs gör vi om jag vet inte vad, men så snart jag kan!

Two flies in one schmäll

Två flugor i en smäll i detta inlägget.
a) Nu blir jag snart hämtad av nedanstående Malin (bilden längst ned och vars fötter visas jämte mina precis nedan) för att tillsammans med Julia åka in till Båstad och äta middag på Hamnkrogen. Bord reserverat till åtta och vi firar min näst sista jobbdag idag och säger farväl eftersom jag åker på lördag. Sorgligt, men fint avslut!
b) Ni som sa "näää?" häromdagen när jag skrev om mina små fötter. Här är bildbeviset.
När vi var och bowlade sist skuttade jag runt i storlek 32 på mina pjucks och de andra i 38:or och 39:or.
Ni ser ju skillnaden själva.

Fina va? Jag vill ha sådana på riktigt och inte bara när man bowlar. Tjusigt som tusan.

jag blev ett måndagsbarn

Det finns bilder jag tar som aldrig kommer upp på bloggen. Kanske för att jag i perioder fotograferar så mycket men inte har tiden att sätta rätt ord till dem i inlägg. Ibland känns det som att jag helt enkelt inte har möjlighet att placera rättvisa meningar till bilderna. Ofta är det en blandning av delar av mitt liv som blir fragment för andra men bitar till helheten för mig. Men sådan är väl en blogg. Fragment för andra, ett pussel för skaparen.

Lite bitar att smaka på.


1. skorna jag planerar ska bli resterande sommarens fotdon. När jag inte behöver enkla, praktiska skor för jobb. De små rutiga gröna jag köpte i Washington DC en glödhet sommardag. 2. En miniatyrväska i mocka som redan använts så den är blekblå på baksidan efter jeansshorts. 3. Facetterade pärlor som jag målat för att fästa på mockaväskan. 4. Västen som gick igenom en omvandling och nu kan göra mig till en indian på ett ögonblick.

Sommarbilder.

Söt-Malin.

Jag älskar att inse att man har hittat en ny vän. Inte bara en bekant, någon som man hejar på och kramar lite snabbt ute. En vän vän. Någon som man kan skicka sms till om obetydliga saker. Poka på facebook utan att människan i fråga tror att man är dum i huvudet. (För ingen pokar väl på Fb på riktigt va?) Ha internskämt med och kalla pucko på ett gulligt sätt.
I somras hittade jag Malin. Eller så hittade hon mig. Jobbar tillsammans gör vi allafall. Och tillsammans har vi ungefär 83 gånger roligare ihop än ensamma.
Puss på Malin!

1. Häromdagen kikade vi på Filippa K och Acneoutleten i Båstad och mös sen runt på stranden. 2. Om det är svårt att hitta skor till mig med storlek 33 så är det ÄNNU svårare att hitta ett hamsterhjul till en hamster i min storlek. Men tänk va, en bit från Pepes så stod där plötsligt ett. Redo för snabba tassar! 3. Pusseli. 

My boy lollipop

Sitter med ett dyngsurt Rapunzellångt hår, morgonrocken som räckte mig ned till fotknölarna när jag var liten men som nu är alldeles lagom, barfotafötter mot ett sandigt sommargolv och pratar med allra käraste Grisen på msn.
Vi planerar vårt kök i lägenheten och har bestämt oss för att ha salt och pepparkar från UO som föreställer två små gubbar som kramas. Kommer bli fint. Vi kramas ju jämt jag och Gris.
Nu måste jag dock slänga på mig en klänning från Zara, sno ihop trasselsuddet på huvudet med en rosett och slänga mig mot jobbet. Ikväll blir det dans dans dans på stranden i Båstad och lek därtill.

Ni får en liten video så länge. På mig och han som jag är sådär väldigt kär i. Vi sitter på tåget från Köpenhamn och jag snor hans klubba. Väldigt typiskt Kajsa. Puss på er, nu är det bråttom!

ps. Han vann på att få sin klubba snodd. Min röda var mycket godare än hans gröna. ds.

Kvällsljus på flaska.



Sommarfönster.
Andra ord känns överflödiga.

i dont know what to do, cause i rather be with you



Jag har aldrig varit en människa som gråter. Det ligger inte riktigt för mig.
Och jag gråter särskilt inte över människor. Men ikväll när vi satt på tågstationen och jag skrapade med fötterna mot asfalten som ännu var varm efter dagens sol så gick det inte. Det rullade salt ned för kinderna och det kändes som att den veckan han varit hos mig var en dag eller två. Inte åtta. Hur det kan göra så ont så ont att vara så kär så kär.
Att bli lämnad igen. Inte för ett långt tag. Några veckor.
Men några veckor utan att vakna med hans solbruna arm inlindad i min, ett par blåa ögon som kikar över kuddkanten när vi tittar på film, någon som kramar mig när jag ligger och sprattlar i poolen. Några veckor till utan att den där känslan av att vara alldeles hel. För det är så han får mig att känna mig. Hel.

Imorgon tar vi nya tag. Men tills dess är jag liten, ömtålig, med äggskalshjärta och salta kinder.

Ni vet hur det är

man får hem den man älskar. En vecka tidigare än beräknat.
Solen skiner från en idelt blå himmel, sommaren är kommen och tiden tycks mest räcka till
att ligga inrullad i ett blåvitrutigt täcka och vifta med tårna i solen som faller in genom den öppna
balkongdörren.
Tiden tycks mest räcka till för att pussas, äta glass, kika på solnedgången från en sten i havet och
dricka bubblig läsk med sugrör.
Men ikväll vänner, ikväll.

Blogginlägg E - Elements of journalism

Journalistik är för de flesta någonting som vi alla benämner olika. Det är yrke som genom vad det är blir facetterat i hur många sidor som helst, och som vi alltså kan tolka på hur många sätt som helst. 
   Förr var den sortens journalistik som vi fick igenom tidningarna den som vi förlitade oss allra mest på. Journalister hade rollen som budbärare av nyheter, viktiga händelser och information och blev källan till människors vetskap.
Lite senare i, grovt draget, modern tid blev (det vi idag kallar) gammelmedier också böcker, film, TV och radio.
Förr fanns det de kanalerna för nyheterna, de enkeltiktade, och vi fick i nyhetsväg vad som gavs till oss. Idag är kanalerna oändliga, folk kan världen över hålla uppsikt på varandra och vad som händer och man kan själv isätta sig rollen som ett media för att förmedla nyheter. Men kan vi förlita oss på dagens media såsom vi gjorde förr?
"Journalistiken värdesätts mest om den är oberoende, pålitlig, korrekt, begriplig och fristående" talar Bill Kovach och Tom Rosenstiel, författarna till The Elements of journalism, om och vilket naturligtvis låter högst troligt.
Människor vill genom sina medier höra sanningen och en pålitlig och säker sådan.

Gammelmedierna som de kallas är det man började kalla "dåtidens" media, fastän den fortfarande finns naturligtvis, runt 1990 när begreppet "ny media" uppenbarade sig i och med intågandet av fler sätt att nå ut till människor med journalistiken, och de olika formerna av journalistik. 
Den sociala median i sin tur skapar en motpol till den gamla då man genom den nya, sociala "varianten" kan få direkta svar till sina frågor, starta en diskussion och ta upp ämnen på en gång. På DNs hemsida kunde man innan EUvalet läsa Sofia Mirjamsdotters artikel om den sociala median i sig och samtidigt se resultatet av hur människor genom internet kan göra sin röst hörda och direkt ge respons. Det är den nya medians starka grund.
I och med Mirjamsdotters
artikel kan man som intresserad av ämnet direkt läsa de 23 kommentarerna och 22 bloggarna som skrivit utifrån artikeln! Någonting som inte var möjligt förr i och med gammelmedierna.

Att jämföra dåtidens media med dagens är svårt på så sätt att man idag använder sig av teknik för att nå den mesta av den nya median. I The Elements of journalism talar man om att det viktiga är att man i första hand ser till medborgarnas intressen, eftersom det är dem journalistiken är till för.  Genom följande regler, eller oskrivna lagar snarare, så ska journalisten arbeta för att göra just det:

  • Journalistens första förpliktelse är mot sanningen.
  • Journalistens första lojalitet är till medborgarna.
  • Journalistens disciplin är verifiering.
  • Journalisten måste hålla sig fristående från dem som ska bevakas.
  • Journalisten måste agera självständig bevakare av makten.
  • Journalisten måste ge ett forum för öppen kritik och kompromiss.
  • Journalisten måste sträva efter att göra det viktiga intressant, och relevant.
  • Journalisten måste hålla nyheterna överblickbara och proportionerliga.
  • Journalisten måste tillåtas följa sitt personliga samvete.

    + tillagd efter nyutgivningen av boken 2007:

  • Medborgare har också en skyldighet och ansvar när det gäller nyheter

  • Skillnaden på dagens media och media förr är ju just det att man idag genom alla nya kanaler att föra ut inofmration och möjligheten för den enskilda människan att uttrycka sig på internet, bloggar hemsidor twitter osv, gör att nyheterna/informationen lättare förvrids och misstolkas. Dessutom ser exempelvis tidningar idag inte ut såsom de gjorde förr. Kovach och Rosenstiel menar ju att journalisten ska vara en oberoende källa till just nyheter och information och använda sig utav sin styrka som just den källan på ett ansvarsfullt och ärligt sätt, utan påverkan från yttre faktorer.
    Just tidningar är ett bra exempel på att man idag i den median lättare kan påverkas eftersom man ofta ägs av företag och koncerner där annonsörer har makten att påverka nyhetsflödet och tidningens vinkling på det man skriver.
    Motsägelsefullt? Ja!


    ajlajkjo!

    Ni är så söta. Säger snälla saker, skriver gulliga kommentarer och uppmuntrar.
    Så jag tänker såhär, ni får lite måndagspresenter av mig. Ett litet meddelande;
    En supersöt filmsnutt jag filmade utifrån ett barnprogram på TV. En filmsnutt med
    en gullig liten spindel. (Inte äcklig spindel, utan söt!): Och ha på ljudet ganska högt så ni hör!
     
    Och sen får ni både en puss och en vinkning här:
     

    Midsumermurderer

    Jag tycker inte alls om midsommar. Grejen är ju att jag inte tycker om typiska traditionella dagar överhuvudtaget.
    Känns antingen krystat eller alldeles för överladdat. Så jag bojkottar fest och nubbe, sill och små grodorna.
    Istället tar jag mig en näve jordgubbar..

    direkt från trädgårdslandet..

    och hunden under armen och firar en fin fredag med film.


    Ha en fantastisk midsommar ni som firar den. Vart ni än är, med vem ni än är och vad ni än gör.
    Och njut av den korta, ljusa natten.

    xo, Kajsa

    Hjärnfabriken på högvarv


    De absolut sista uppgifterna för kursen i journalistik, som jag läst i vår på distans, har strulat en massa då jag inte kommit åt det internetbaserade nätverkat vi jobbar utrifrån. Har suttit ikväll och knåpat med de två sista blogginläggen vi ska göra. Nu går mina ögon i kors och det kliar lite i stressbollen i magen då jag insåg ikväll att jag har så mycket jobb vid sidan av arbetet på cafeét. Har en hel hög med illustrationsjobb (förlåt ni som får vänta!) som ska göras, mail som ska skickas, skribentjobb som ska skrivas och massa annat. Men nu måste jag stänga hjärnfabriken.
    Lägger mig i sängen och läser ovanstående bok och tittar på "Kiss kiss bang bang" sen.
    Först ska jag bara skicka iväg ett sista viktigt mail. Ow.

    Saturdaynight aint always a night of fever

    Lördagskvällar kan ägnas åt mycket. Jag tillbringade den vid havet.


    Det är något alldeles speciellt med de ljusa, svenska sommarkvällarna. Hur himlen tonar ut i blått och sen sakta sväljs av mörka skyar. Jag älskar det. Svensk sommar må kunna vara ganska kass men de där ljusa kvällarna när allt är stilla klår allt. Och regn är ju bra det med, då växer grödorna och vi får fina jordgubbar.

    Tidigare inlägg Nyare inlägg