Hej då blogg.se, hej hej whatsupsthlm.se!
Efter många långa väntande dagar, fixande och trixande och HTML:ande hit och dit (inte av mig dock, jag stod som en mini-despot i internetsfärsmitten och vifftade med en imaginär pinne och begärde kategorier hit och kommentarsfuktion dit) är det äntligen klart. Det jag väntat på och som jag hintade om i början av veckan.
Nu flyttar aenigmabloggen härifrån till www.whatsupsthlm.se!
Nya adressen är alltså; www.whatsupsthlm.se/aenigma
Roligt som tusan både för att jag arbetar för sajten som skribent, för att det är grymma killar som har den och för att det är en så himla bra sida. Nu är jag pepp som tusan och hoppas ni också är det och följer med mig.
Skulle bli ledsnare än ledsnast (hittepå ord?) om ni inte hakade på. Så länka om era listor och kom med till en ännu bättre aenigmablogg!
DIY-aftonväska
Ni fick sneakpeak på mitt kanske hittills bästa DIY förra veckan och nu får ni se hela kalaset!
Jag ville göra en snygg, personlig liten väska att ha med under fester och roliga tillställningar. En som andas bohemisk extravagans och samtidigt är helt unik. Och då gör man det ju allra bäst själv!
Grävde fram en vit, rektangulär clutch i vit lack från garderoben. Går lika bra med en i skinn men jag gillade kontrasten av vit botten med färg på. Jag valde att återanvända en hög med emaljsmyckesdelar som jag fått för ett par år sedan. En del av bitarna var örhängen, knappar och manschetter men med en avbitartång fixade jag dem lätt så baksidan blev platt och slät. 
Man måste vara noga med att torka av väskan ordentligt så den är fri från damm och smuts när man fäster dekorationerna. Jag tog ett starkt tvåkomponentslim för att vara säker på att det skulle hålla. Eftersom emaljbitarna är gjort av min morfar, daterade på baksidan och ett kärt minne vill jag naturligtvis inte att de ska lossna och försvinna. 
Efter ungefär en halvtimmas limmande och pillande med alla bitar hade jag den här väskan. Lekfull och färglad och helt unik i sitt utförande. På slutet la jag även till ett par, tre stycken berlocker från ett armband med miniatyrtavlor av kända byggnader och resemål runt om i världen. Jag gillar den skarpt!
Blekrosa & spets
Alltså, hur fina är ni? Idag när jag stack ut och sprang i ett helt fantastiskt vårigt Stockholm kände jag mig lätt i hela kroppen. Hur kan man inte känna det när man har alla era makalösa ord i ryggen?
Önskar att jag kunde bjuda in er alla på mitt födelsedagskalas den 30 maj!
Just nu hinner jag inte pyssla så mycket eftersom jag jobbar en massa i maj. Men såhär såg det ut när jag
fixade en av klänningarna till Minidesign av Kajsa-kollektionen. Massor av handvirkad spets!
Du som vann budningen på den här klänningen, skulle du kunna kontakta mig om du läser detta? Jag har
försökt maila men allting bara studdsar tillbaka och jag får felmeddelande.
heads off.
Klänning, H&M. Skärp, Monki. Halsband, H&M. kallt kakel.
Alla som någon gång vaknat med pannan mot ett iskallt handfat mitt i natten med hjärtat som darrar likt en rädd kanin i bröstet, ansiktet som en vit mask i spegeln, håret i kallsvettiga lockar och hud som spänner likt av elektricitet vet hur obeskrivligt det är. Som att varje gång man vaknat upp en natt innan ett prov i skolan och inser att man glömt pluggat, som känslan när man inser att man glömt att stänga av spisen hemma, som alla gånger man haft ett krypande obehag och olust i kroppen multipliceras med 1000 och slår ned likt en blixt från klar himmel. Hur säker man är att man ska dö. Själv, ensam i ett sterilt, kaklat badrum. För att man inte kan andas, för att man inte kan gå, för att man inte kan förmå sig att ens resa på sig.
Jag berättar inte det för folk särskilt ofta för att jag inte står ut med tanken på att förklara någonting där ord ändå inte kan beskriva hur det känns. Men för att jag ändå är okej, helt och hållet vanlig. Hur det är att önska att man skulle kunna få kräkas upp allting som man någonsin ätit tillsammans med hjärta, lungor och allting innitu. För om det är tomt på insidan kan det inte göra så ont. Då är det bara tomt. Det är så ledsamt och sorgligt att krossa människors illusion om en själv. Att det finns en baksida av rosetten, det långa ljusa håret, de höga skratten och små söta skorna.
Att känna sig ful och fel för att man inte är idel helt, vanlig, normal människa.
Woman at work
Det är som att åka till Berlin eller en spännande underjordisk marknad i mellanöstern att komma in där. Eller mest kanske det är som att åka tillbaka till ett härligt 70-tal där musiken ljuder mjukt i ett hörn, folk sitter i nedsuttna och sköna soffor i det lilla caféet längst in under ett plastparasoll, stämningen är trevlig och allt känns alldeles lagom bohemiskt. Svårt att förklara hur fantastiskt det är (som hur roligt det är att det sitter plastdinosaurier i hela taket) så jag tycker att ni ska gå dit en lördag helt enkelt!
Lördagen den 29 maj, dagen innan mah bufday!, är det vårens sista Basar Under och då står jag och Jessica där igen. Då ska även jag sälja allt det där som jag innan tänkt sälja på tradera. Men hur mycket roligare är det inte att låtsas att man är på en exotisk basar bland härliga människor som dricker kaffe ur små glasburkar?
Jag visade Jessica hur man gör kaninöron allra bäst. (Hur makalös är inte jackan i bakgrunden? Gå in och kika på den på Jessicas second hand och vintageshop på yourcloset.se)
Dinosaurier var det ja.
Jag var i extas, e x t a s, över hur fantastiskt det var. Sprang 38 varv runt och pillade på vackra klänningar från Antik Batik, hippieklänningar, pingvinörhängen och precis allt annat. Kom hem med ett broderat Anthropologielinne som jag ska bo i, i sommar och ett chokerhalsband. För 100 kr totalt. Fynd!
Bästa teamet! Jessica är ju ungefär världens finaste tjej och trots att vi inte känt varandra så himla länge så passar vi som handen i handsken ihop. Vi hade urroligt igår helt enkelt. Båda hade dessutom nyfyndade långklänningar från min favorit-Stadsmissionen.
DIY sneak peak!
I torsdags gjorde jag mitt kanske absolut bästa pyssel någonsin. Är mäkta nöjd med resultatet. Eftersom det inte kommit ut i min DIY-serie i tidningen uppe i norr än får ni bara en liten sneak peak så länge.
put a ring on it
Att jag är en smyckesjunkie är ju inget nytt. Jag känner mig ganska naken utan åtminstone någonting
som klirrar litegrann. Just nu är ringar min grej. Jag kombinerar helst gammalt med nytt, äkta med oäkta och billigt med dyrt. Då blir det så personligt som jag vill ha det.
Den fyrkantiga är från Forever 21 i New York och den andra är arvegods.
Jag älskar mina kassettbandsringar från Tjallamalla men de är en smula sköra eftersom det är papper och
tunnt trä. Den stora i silver med orange sten är från Guess, den lila rosetten från H&M.
Den här emblemet hittade jag i vårt trapphus. Har absolut ingen aning om vad den symboliserar/kommer ifrån (vet någon så hojta till!) men jag gjorde om den till en ring. Gillar hur bred den blir.
Den här fick jag häromdagen av Grisen. Hon tyckte den var ful och ville bara ha den lilla elefantringen som
man köpte denna tillsammans med. Jag diggar den. En liten krimskramsig nyckel!
På måndag händer det roliga grejer här förresten. Riktigt roliga, spännande och nya saker. Barasåattnivet!
Kom till Basar Under vintagemässa på lördag vettja!
Igår tog jag och Jessica en second handrunda på eftermiddagssolen här på söder och smidde planer inför lördagen då det är second hand och vintagemässan Basar Under i bottenplanet på Skrapan! Tycker att ni Stockholmsbor som kanske inte har så mycket planer eller ändå är ute på stan ska ta en vända ned till oss och de andra utställarna där. Jag ska stå med Jessica som precis öppnat sin vintage och second handbutik på nätet, Your Closet, och nu även säljer lite av sitt sortiment på lördag alltså. Kan bli hur trevligt som helst! Kom och ät godis, snacka strunt och kika på fina och handplockade kläder.
Såhär såg jag ut igår knallandes på Bondegatan och pratandes i telefon.
Basar Under är i bottenplanet i Skrapanhuset, Götgatan 78, lördag den 8 maj mellan 11.00 - 18.00
Grisekno-kalas
Min sambo Grisen fyllde 22 år för ett par veckor sedan. Eftersom hon går i skolan och fyller sitt knorriga huvud med massa viktiga saker och är trött när hon kommer hem så bestämde jag och Jannike, vår då nyss hemkomna och på besök hos oss amerikaniserade vän, att ställa till med ett alldeles lagom litet kalas.
Jag länsade Vitabergsparken på blommor och satte i vaser lite överallt i lägenheten.
På favoritaffären handlade jag hattar, ljus och småsaker som man måste ha vid kalas.
Finaste ljusen man kan ha på en tårta. Spelar roll att hon fyllde 22. Man får fira som om man var 8 då också.
Temat på kalaset kan nog helt enkelt vara Grisar kort och gott.
Eftersom hon lyckades ta sönder sin gamla grisnyckelring köpte jag en ny i minipresent. Denna gången
Nalle Puh i grisdräkt. Bäst.
Jannike hade med våra favoritkakor från USA som vi åt mängder av när vi var där. Och allting är bättre
i pyttelitet format såklart! Minioreos och minichips Ahoys. 
Vi hittade bästa presenten och slog in den i hajpapper. (det står 'Happy bufday, I give you ME!' vilket
är en intern grej)
Så bakade vi tårta. Det blev lite bråttom eftersom Grisen var på väg hem så jag satte ljusen i form av tvåor på fel håll. Men en kristyrgris blev det med oreoögon på kladdkaka med minimaränger i!
Helst av allt i världen vill Grisen ha en teacup pig. Hon googlar och youtubar dem minst en gång per dag ungefär. Dock finns inga uppfödare i Sverige och våra föräldrar tycker inte att man ska ha en teacup pig i lägenhet. Så tills drömmen blir verklighet fick hon ett substitut. (som äter müsli)
När Piggieknorrisen kom hem sjöng vi 'ja må hon leva', hade hattar på huvudet och lät henne blåsa ut
ljusen. Sen åt vi minikakorna.
I taket hade vi hängt massa ballonger. De hänger fortfarande kvar.
I det stora paketet låg det en spargris. Hon har önskat sig en sen vi flyttade hit i augusti men nu först fann jag och Jannike en bra. Den tycker om att äta enkronor men inte tior och femmor. 
Sen drack vi vin och saft med sugrör, åt lax, kollade på Hot Rod, knaprade tårta och somnade med
hattarna på sned.
Och om mindre än en månad fyller jag lika mycket jag också. Superläskigt och roligt på en och samma gång. Ska nog skriva en önskelista ikväll för imorgon åker mina föräldrar till Qatar och Kuala Lumpur. Måste passa på att önska mig något roligt därifrån.
Lite DIY och 'dagens' är fixad
När jag var hemma i norr förra veckan rotade jag runt lite i mina garderober och byråer efter sånt jag glömt att jag har, en del som ska säljas på tradera och pysselmaterial. Hittade detta turkosa linne som jag köpt för ett par år sedan på second hand. Aldrig använt eftersom tanken var att jag skulle göra något roligt utav det.
Idag kändes klädstången trist och jag var inte alls sugen på att bära min mexikanska kjol så jag gjorde på några minuter slag i saken med linnet istället!
Kom på att den nog skulle kunna bli en skön, småbohemisk kjol att matcha med en grön sidenscarf som en halvturban runt huvudet i sommar med ett slappt linne och ett halsband med turkoser så; fram med saxen och klipp klipp på axelbanden.
Heltäckande strumpbyxor eftersom tyget är meshigt och ganska genomskinligt, guld/bronzigt linne från Filippa K, ringar från Guess och arvegods, ett läderskärp i midjan och jag är redo för dagen klädesmässigt!
inte dagens. men morgondagens.
Imorgon tänker jag att jag nog tar på mig min mexikanska vintagekjol.
Hänger på mig brokadjackan.
Målar läpparna i en korallfärg. Eller något åt aprikoshållet kanske?
Och tar min egengjorda DIY-väska över axeln.
Kanske petar jag fast min mammas gamla glasögon, fast utan glas i, på nästippen också.
Spelar ingen roll att det är so 2008 att ha glasögon som accessoar. Jag gillar dem!
oh, olga
För ett par veckor sedan gick jag in på min nya favorit bland tecknarbloggarna. En alldeles sannslöst duktig tjej som kan konsten att rita både de där snabba, roliga små bilderna och illustrationerna som likt Berlin en gång sjöng i Top Gun 'take my breath away'. Hur glad blev inte jag när jag gick in en dag och hittade nedanstående porträtt ritat av mig! Inte nog med att det är så likt att jag dör, bakgrunden är ju fantastisk och mössen i håret gör mig knäsvag. Med lite tur har jag snart den här att hänga på min vägg hemma. Den ska få
hedersplats. Att konstnären dessutom heter Olga gör ju ingenting sämre. Olga liksom! <3
Jag blir lika glad varje gång jag får ett porträtt, en länk, en bild eller något fint utav er. Sparar alla bilder i datorn, lägger era fina ord på minnet och har era inlägg som sparade favoriter. Så bara för att jag inte lägger upp saker jag får här betyder det inte att jag inte är glad. Tvärtom, det värmer så himla mycket!
all those 'i want'. and all those 'i shouldnt'
Jag är ungefär hur sugen som helst på en second handrunda. Och nu menar jag att jag verkligen är så sugen att jag skulle kunna bita migsjälv i huvudet. Men den här månaden har jag tänkt jobba som ett litet djur. Har massor av arbete, nya grejer på G och mitt sista avslutningsarbete på kursen i mode - kläder kropp kultur.
Tanken är att jag ska jobba som ett litet djur så sommaren kan vara mer ledig (läs; mycket ledig) och då kanske man inte ska springa på second handrundor? Inte bra varken tidsmässigt eller pengamässigt.
Men en liten kanske?
Sist jag trallade runt på Beyond Retro med Nathalie.
Roadtrippin'!
Nu sätter jag mig i bilen tillsammans med min kompis Viktor och roadtrippar ned till Sthlm i solskenet!
Vi hörs ikväll igen. Pouss och honör!
