inside out.

Vi har gäster. Jag gömmer mig på vinden.
Förvisso satte Elsa the puppy klorna i mig imorse och gav mig en krigsskada värd namnet men jag släpar nog ut henne på en promenad i den ljuva sommarkvällen. Är för trött för att föra konversationer med släktingar just nu. Just ikväll.
Dessutom är jag ju som sagt nästan lite allvarligt skadad.

Inatt när jag inte kunde sova så vände jag på mig (väl beprövat knep om ni inte kan sova, prova att vända hela kalaset)
så att jag hade huvudet i fotändan. Och eftersom jag den senaste veckan haft fönstret öppet dygnet runt så låg jag nu med ljummen nattvind i ansiktet och kikade på en matt mörkblå himmel med små stjärnor.
Som att somna till en saga.

Ny liten grej/lista från Frankie!
My favourite things by Kajsa
Person to call är nog Grisen. Fast Mattias får mig ioförsig alltid att skratta hejdlöst i telefon. Time to be alone väldigt ofta faktiskt. Jag har stort behov att få vara ifred. Märkligt egentligen då jag har stort bekräftelsebehov också.
Drink when im out får nog bli champagne. I princip den enda alkohol jag dricker. Möjligen en lagom söt drink med söta små pinnar och grejer. Moment in time nu!  Storys to tell har jag en hel del. Men favoriten just nu är när Sam, hunden på jobbet, satte i sig en hel fågel. Och spridda delar från min och Grisens resa till USA. Material item I can´t live without är svårt. För när det kommer till kritan är inget livsnödvändigt. Men utan kameran känner jag mig lite smånaken. Person who I admire.. ack vad tricky. Men människor som skapar saker av värde för så otroligt många andra. Comfort food coca cola? Movie Junooch en hel del andra. Night out with friends när man utan stress fixar runt hemma hos någon och sen drar till ett ställe där man kan dansa benen av sig, skratta, prata och har nära till kall cola och kryddiga pommes sen.
Book that you must read Vindens skugga!

andromeda.

Titta på Family Guy och Scrubs. Lyssna på tågen som trummar förbi i sommarkvällen. Läsa på favoriterna i bloggsfären. Dricka lite champagne och festis med vattenmelonsmak. Skriva en krönika. Reflextera över hösten. Pyssla med de nyinköpta pärlorna. Bläddra i Frankie.

Det gör jag ikväll. Illustrationen är ritad av mig, som vanligt.
Enkel men en av mina absoluta favoriter.

Konsumtion i landet av överflöd, del 8

Galet skrynkligt fodral som när det är mer slätt är desto mer galet snyggt!
Inköpt på Forever 21 i New York, eller Washington?, för den facila summan av 19 dollar. Vilket inte ens är
120 kronor. Det ni!
Med tanke på hur less jag är, och har länge varit, på Gina/AA/whatevers kroppsstrumpetighta fodral i tokgrälla färger så kändes denna befriande annorlunda. Askgrå, axelbandslös, litet skärp i midjan och grov kedja i ryggen som kontrast.
Vad finns det att inte gilla med den?


Blir tokfin med chunky halsband i rostiga färger och leoheelsen.

Nu ska jag skriva en krönika!

trampdyna.

Förutom alla ponnysar, och en och annan häst, genom åren så har jag aldrig haft djur. Om man inte räknar fiskarna som dog och brutalt fick spolas ned i toaletten. Men de räknas som sagt inte.
På somrarna har jag dock alltid haft mina hundar. Tillhör egentligen min mammas syster och hennes man, men jag har alltid tänkt på dem som mina.  Vi har växt upp tillsammans, lekt tillsammans, slagits tillsammans och härjat runt kvarteren tillsammans.

Gaston och jag väger lika mycket och kampen brukar vara ganska jämn. Han har dock längre tunga att smacka till en med i ansiktet. Supergosigt.

Småttingarna. Honeybeesen. Odjuren. Julia och Elsa.

Min lugnaste sötnos. Med Gremlingsöronen. Tycker om att ligga på stentrappan och bli kliad bakom öronen och ger en pussar som tack. Blir ganska ofta trött på Elsa the Puppy och Gaston som trampar på henne. Då ser hon ut såhär.


Klänning, MQ. Väska, Urban Outfitters i Washington. Halsband, egenknåpat med second handfynds pärla.
Rosett i håret, Glitter. Solglasögon, Forever 21 New York.
 

frankieboy.

Jag har en ny kärlek. Han heter Frankie.




1. De finaste omslagen. 2. De mest intressanta artiklarna. 3. Roligaste små personliga anekdoterna.
4. Massa fint pyssel och knåp, tips från kända och okända designers och fantastiska kläder.

Fick låna en hel hög från de kreativa systrarna och nu kan jag inte sluta bläddra. Magasinet är australiensiskt och innehåller precis allt det som jag gillar. Otroligt bra blandning mellan seriöst och oseriöst, pyssel och design, illustration och inspiration.

I varje tidning har man en kort intervju med någon mer eller mindre känd person som själv får fylla i sina svar på några frågor. Perfekt att sno till bloggen och modifiera till sitt eget bruk!
I´m most passionate about saker jag älskar. Som att vara kreativ! Life is good when det är precis som det är nu. Solen skiner, jag badar när jag vill, har mina vänner nära och är lycklig. I have always believed in migsjälv. På ett eller annat sätt. My mother always said drick vatten! (jag är ständigt uttorkad) The last time I laughed var tio minuter sen då hunden Elsa ålade runt på mage och pep. The one thing that pisses me of är betydligt mer än en! Men att inte få som jag vill ligger högt.. Right now I feel varm, glad och lite hungrig.

Konsumtion i landet av överflöd, del 7

Evighetslistan fortsätter.
I Chinatown var det lika grillande hett som det är i skåne just nu. Fast då var det maj, nu är det snart augusti.
Men i ett av de hundratals små butikerna bland alla myllrande människor hittades väskan som helt enkelt inte kunde lämnas i New York utan att vara i mitt ägo. Prutades med lite skandinaviska lockar och puppy eyes ned till 15 dollar.
Gigantisk, i mjukt läder och knallturkos.

Nu ska jag bada i poolens lika knallturkos vatten.

fina flurpar!

Jag älskar människor som är sådär underbart kreativa. Där man ser spår lite överallt i hemmet efter knåpande med saker på alltifrån möbler till tyger, de egna kläderna och små detaljer på saker.
På middag hemma hos vänner till familjen var sötaste systrarna Sara och Sofia med och som alltid kan man hitta rara pysslade ting lite här och där.
Jag blev helt begeistrad i Saras egenhändigt fixade tröja med färgglada sidenflärpar runt halsringningen.
Lekfull och lite harlekinaktigt miu miusöt.


Det kliar som attan i fingrarna att få pyssla nu!

freckles.

Har promenerat runt bland kvarteren nedanför järnvägen där jag bor på sommaren.
Gått med Elsa i det höga gräset på ängarna, sett henne traska runt och lukta på stolpar, kikat på svalorna som är bara små små svarta siluetter på den blekblå himlen och känt de sista sneda solstrålarna över ansiktet.
Det är fint med svensk sommar.
Jag tror inte att det kan bli så mycket bättre än den.

Jag ger en en bild nu när solen försvunnit i havet. Ritad av mig, som vanligt.

sol lucet omnibus.

På köksbänken ligger det en påse med 8 vaniljhjärtan och tre sockerbullar från jobbet.
Och de är helt och hållet mina.
Att solen skiner, det är 28 grader varmt och att jag kan tillbringa kvällen med att göra precis vad jag vill, gör inte saken sämre. aj löv lajf.


Vippig kjol med fickor, Forever 21. Obiskärp, New House. Linne med knappar, BikBok.

Svart eller vitt.

Innan någonting annat sägs; läs för i helvete!
Hon har ju som vanligt så rätt. Men flicksnärtan som skrev det liknande inlägget långt efter henne
får ju credden eftersom hon är en av "Milkisarna" och anses sjukt läsvärd för sin blogg med korniga bilder på smala ben, rufsigt hår och svarta garderob. Det är sånt som gör mig så less på bloggvärlden.
Det och den andra kategorin då. (även om det, som P återigen säger, finns ett antal finfina bloggar från de båda kategorierna. Bara det att det går inflation i allt och det mesta är dravel.)

Nu när jag har lugnat ned mig så kan det förtäljas att jag med hjälp av bästa vännen, och hennes tålamod för jag har då inget, inhandlade ett par välbehövliga jeans. Vilket jag inte köpt på år och dagar. Ordagrant.
Att pilla runt i REAhögar med febrilt rotande fyndletare tappade vi snabbt orken för och begav oss till H&M där ett par högst normala och enkla jeans i mörk tvätt och modell SQIN valdes. Se så glad jag var i provhytten bara.
Ett par rosetter i plommonlila och vinrött inhandlades för billig peng på Glitter som REAkompensation dock.
Hårspännen med rosetter kan nämligen Kajsor inte får för många utav. 

jag är en vampyr.

Grisen skickade ett sms.
Markus Krunegårds "jag är en vampyr" i limited editionversion.
Hon vill att jag kommer upp till Yran, sötbollen.



Ad astra per aspera

Bästa vännen fångade mig i rörelse. Och speciellt luggen i rörelse.
Tycker att det syns på bilderna precis hur glad jag är just nu.
Trött men glad. Fast vad är trötthet egentligen när man faktiskt är just, glad?
Nu ska jag knapra lite mat och sen in till Båstad för brassefest på stranden och sen utgång på Pepe´s!
Imorgon jobbar jag klockan 11.00 igen men lever det gör man bara en gång.


Hjärtegryn, ta vara på sommarkvällarna.

Sorgearbete.

Jag tänker inte säga att jag ser fram emot hösten. Det gör jag inte. På något jävla sätt.
Men.
När en av mina modeälsklingar gör såhär vackra skapelser att matcha tjocka, vackra kappor med kan jag i alla fall le lite
och tänka resonerligt att jag antagligen överlever ännu en årstid då löven faller av i samma takt som mitt hjärta vill brista för att det går mot mörkare och kallare tider, vad jag än gör, hur mycket jag än stretar emot.




Burberry Prorsum såklart.

Och hey you. Ni som i förra inlägget trodde att jag sprungit runt som en brutal dinosaurie på en stackars bondes sädesfält. Det vet väl minsta människa att man inte får göra. Vi stod bara precis i utkanten där det redan var nedmejat av traktorn och i dess hjulspår. Inget annat. Nu vet ni det. Kajsa är ingen bestialisk havre/råg/whatever det nu var tröskemaskin i miniformat.
Nu ska jag knapra kött, och förhoppningsvis annat också, och sen dra ned till Vejby för mysdejt med två raringar hemkomna från London. Tjolahopp!

sub rosa.

Idag har varit en fantastisk dag. En sån där dag man vill kapsla in i en bubbla och minnas för alltid som en dag då man var lycklig, mådde bra, skrattade, var med någon man älskar.
För första gången på 19 dagar var jag ledig och istället för att ligga i trädgården och kika på gladorna som avtecknar sig i knivskarpa siluetter mot himlen så drog jag med mig bästa vännen till Helsingborg.
De jeans som jag var i stort behov av inhandlades och även lite annat. Sen sjöngs det, lektes på ett gyllengult fält eftersom vi missade bussen och var allmänt underbart fnissigt.
Sådana dagar som de här är jag helt säker på att hjärtat sväller lite av lycka och blir bulligt, varmt och mjukt.
Av lycka. 

Fields of gold.

Vi sprang runt mitt ute på fältet av havre i väntan på bussen. Motorvägens bilar hetsade förbi som suddiga streck under tiden vi fotograferade stilla svajande strån i den nedgående solen.
Mitt hår har samma färg som råg och havre. Jag hör nog hemma på ett gyllene fält.

Bästa vännen, alltid nästintill huvudet längre.
Vi är väldigt olika men ändå så lika. Motpoler och motsatser men ändå inte alls.
Gröna ögon har vi gemensamt.


Inte alla dagar man får tillfälle att fota dagens outfit på ett havrefält. Så då får man ju passa på!
Remsandaler, Aldo. (Nya från NYC) Vita leggings, gisslan från Hanna.
Kjol, Cubus. Linne, H&M. Tischa, köpt på marknad i New York. Smårandig kavaj, 2hand.
Väska, limited edition från Urban Outfitters. (Ny från Washington)


Jag glad.

Konsumtion i landet av överlöd, del 6

I USA handlade jag en salig blandning. Dyrt och billigt, skor & klänningar, basplagg och festplagg, nödvändigt och inte alls nödvändigt, smycken och shades, nagellack & väskor. Allt möjligt som sagt.
 En sak som jag köpte på ren impuls när jag stod i kassakön (amerikaner har ett kassasystem som får det att växa mossa på levande organismer och butikspersonal som mest är bra på att tugga tuggummi och se ut som slöa kossor) var denna ring. Forever 21 och alltså jätte jätte jätte billig. Men jag gillar den verkligen. Passar bra i min stadigt växande samling av pretty big things att ha på fingrarna. Lite antik känsla sådär med en fin dam porträtterad.
Det kan hända att hon håller i en lite vovving också.
Dåtidens Paris Hilton på mitt långfinger.

Vill kika på vad mer jag konsumerade i USA? Scoll doooown.

et tu Brute.

Kluddeludd.
Nu ska jag äta nudlar och sen ut och fota.

Popita!


Den sjukt snygga
popbejben till vänster på bildKlicka f�r att st�nga bilden
som jag hade tur att träffa på ett H&M på Götgatan i april tillsammans med ett par söta flickor

hon är galet duktig på att göra de mest fantastiska konstverk på datorn sin. Blir precis lika imponerad varje gång, om inte mer! Det är ett lekfullt, härligt, färggrant, personligt och alldeles makalöst fint! Den nya headern på min blogg har underbarnet pysslat ihop till mig och jag är lycklig som en riktigt riktigt glad hamster! Väldigt Kajsa med inslag av mina illisar och saker jag gillar.
Tycker utan tvekan att ni omedelbums ska knalla in på hennes blogg och kika runt inte bara på hennes illustratorverk utan även sockerkringelsöta blogg med små poppiga saker blandat med skarpa funderingar över vår ytliga bloggvärld.
En av mina absoluta favoriter eftersom den innehåller allt det jag gillar hos en blogg.
Är ni sugna på att beställa hjälp med design? Släng då iväg ett mail!
[email protected]
Klicka f�r att st�nga bilden
Kajsa and Popbejb!


Glasspinne.

Jag har en hel del att blogga om. Som att jag har världens schnyggaste header som världens schnyggaste, och bästa, Popbejb knåpat ihop till mig. Att jag mår illa som en katt. Har en fin t-shirt med Hello Kitty i djurkostymer på. Sprungit runt på mitt jobb och dansat med Sofia till kundernas allmänna förskräckelse och med rädsla i sina små blickar. Att jag är trött och men glad att jag har skitsöta bloggläsare. Och massa små modefunderingar.
Men min bästa kompis är sjuk.
Så jag väljer att brumma över åsen med Häagen Dazs fastspänt bredvid mig i framsätet på bilen till henne. Kanske vi orkar planera vår kommande semestervecka på någon varm strad i slutet av sommaren. Jag återkommer senare ikväll alltså om ovanstående. Om jag är vid liv. Och inte kräks upp hårbollar som en katt. En Hello Kittykatt.


En Kajsa som inte kräktes upp någonting alls, i fönstret på vårt hostel i New York.

Appropå New York så är ju den rara Sandra där. Kolla in hennes äventyr. Lika gulligt varje gång.

i need you like a heart needs a beat.

De här clipsen har min mormor haft i öronen. Hon dog när jag var 6 år gammal och jag kommer ihåg det som en scen ur en film man tycker om. För hur sorgligt det än var så har jag bara bra minnen av min mormor. Hon var så fin. Hade de mjukaste kinderna, vackra spindelnätstunna rynkor runt ögonen som ofta såg lite pillemariska ut, grått hår med ljusa stänk av silver och klädde sig alltid så elegant. Dagen hon dog steg jag ut på verandan på framsidan av vårt hus i norr. Det var ett sånt där förtrollande mjukt ljus över allting och daggen låg som glittrande vattendroppar i gräset. De första värmande solstrålarna för våren värmde mitt ansikte och jag tittade på mamma som såg ledsen ut. Hon tog mig i famnen och jag förstod egentligen inte vad som hänt. Men jag kommer ihåg mitt röda nattlinne med djur på bröstet, doften av mamma och att löven var så otroligt ljust gröna och skira så mönstret av skuggan som föll på backen var som ett verk gjort av något utanför vår värld. Mamma var ledsen men också glad att mormor inte hade ont längre.
Det tänker jag på än idag. För jag ville inte att mormor skulle ha ont.
Nu har jag hennes clips och ska spara dem så länge jag lever.

Hillside.

Jag hörde en ruskigt fin tanke om döden häromdagen.
"Jag tror att döden är som en Broadwayshow. På premiären där alla kommer uppklädda, ler mot kamerorna som blixtrar och man vet att det är något fantastiskt som kommer att ske" Det är då man dör. När man står där och återupplever det riktigt vackra i livet, stunderna man vill minnas och det magiska. Då vänder man sig om och försvinner in i salongens mörker. Så tolkar jag det. 
Och det allra bästa, vet ni vad det är? Att jag hörde hela tanken i Scrubs. Serien som får det att kittla i magen av skratt ger mig också den finaste funderingen om döden. Då behöver man inte vara rädd.


Ballerina, H&Mbarn. Leggings, H&Mbarn, London. Klänning, Indiska. Halsduk, Bik Bok. Kavaj, hittad i farmors garderob.


Skönhet till sin spets

Jag fick hem ELLE. Bläddrade. Och blev förtrollad.
Förvisso så vet jag ju att det där med it-föremål sägs vara dött. En "ny" Spybag eller Bayswater är inte vad vi modeintresserade bör vänta på. Snarare kika efter nytt och fräscht på streetstylesidor innan någon anan hinner snappa upp whats gonna be hot.
Men alltså.
Kolla på den. Så jäkla vacker. Ett litet konstverk i sig. Fast konstverk känns också som ett utarbetat uttryck i de våra kretsar. Men ni förstår vad jag menar. Konstverk.
Och vad kan man säga mer än att, Prada har gjort det igen.

Många många nollor misstänker jag. Och ganska så få få användningsområden.
Men kan skönhet mätas i pengar?

the white stripes. and blue.



Randigt är en ny kärlek. De kvällar jag sitter hemma istället för att vara ute på äventyr i solnedgången och de ljumma sommarnätterna brukar jag kura ihop mig med benen ihopvikta under mig, en kudde som luktar sommarhus bakom ryggen och med min mjuka, randiga tröja på mig. Lite stor men lika fin med ärmarna upprullade som en sjöman som nedhasade över lätt solbrända handleder. Det känns som sommar i ett nötskal. Men om det nu är det så spelar det ingen roll. För jag gillar det.
Sen gillar jag att rita lite överallt med min svarta kajal i penselform. Som fingerfärg när man var liten fast snäppet bättre.

Forever 21 i New York. Bik Bok. Gina Tricot. 2/3 butiker tycker jag är värdelösa i vanliga fall.
Depends London på naglarna.

Tecknat.

Jag ska gå på en promenad med Elsa the puppy och fotografera lite för att vakna.
Tråkigt att bloggvärlden går på autopilot just nu. Vore underbart att sitta en kväll och bara slösurfa runt på favoritsidor efter inspiration och helt enkelt nöjessurf. Men ja, det är ju som sagt autopiloten på i de flesta fall.
Dock tycker jag att ni ska
gratulera Clara. Det är så fint att jag får en varm boll i magen. En boll med rosarutig rosett.

Jag har ritat. Igen.
Ni vet den där pyttelilla, grällt mönstrade klänningen i massa färger ifrån H&M som alla modebloggerskor bara var tvuuungen att haffa? Den var väl inspiration misstänker jag när jag kikar tillbaka på bilden här.

Even heroes has the right to dream

Jag har köpt en väldigt rar liten klämma att sätta i håret. Misstänker att det är en blomma. Fast jag vet inte riktigt.
Men det spelar egentligen ingen roll. Den sitter fint bland mina blonda lockar mellan fluffiga knutar eller flätor ganska så ofta. Köptes när jag sprang runt i fallande regn i Malmö tillsammans med Linnéa och Popbejben en dag för ett par veckor sedan. Det måste vi göra om. Flickorna och jag.

Ni ska få två små presenter av mig. För att ni är fina som små sockerbullar där kardemumman gör liksom hela bullen sådär fantastiskt söt. (Ja, jag älskar kardemumma. Och jag älskar er.)
Först ett gulligt litet spel som jag plippade och ploppade runt med hela slutet av vintern och våren.
Bugs! Kom igen flickor, och pojkar?, play play play!

Sen tänkte jag ger er en låt som jag lyssnar på mycket. Den fick jag av mina allra bästate vän nummer 2.
Min resekumpan, consigliore (högra hand), favoritgris och soundtrackmaker Hanna. Som jag saknar så att det gör ont. Det är som att mista en arm att ha henne så långt borta. Eller. Just nu vill jag inte vara där hon är. I Stockholm och på G att gå på Iron Maidenkonsert. Det kan hon göra utan mig. Men ANNARS. Kom hit lilla gris.
Här är låten som får det att bli lite lättare att ha henne borta.

Konsumtion i landet av överflöd, del 5

Och listan fortsätter.

Chunky heels med kilklack och breda remmar i svart. Vi skuttade glatt in på Banana Republic den andra dagen i New York och kärlek vid första ögonkastet är precis vad som hände mellan mig och dessa.
Första gången jag någonsin jag kunde köpa ett par högklackade skor på vuxenavdelningen då de verkligen passar. Pyttelite stora men inte såsom i vanliga fall, då de faktiskt trillat av.
12 cm extra längd dessutom. Yeaha.

Scrolla ned på sidan för de andra inläggen med shoppingen från USA.

Collarbone

Badrummet är ett underskattat rum. Och ryggen är en underskattad kroppsdel.
Jag tror att det är den finaste delen av kroppen faktiskt. Ryggen alltså.
Den och halsen och nyckelbenen.



Kimono från Singapore, grönrutiga peeptoe kilklackar från Washington och Oscar runt huvudet. 

Rutiga, runda och alldeles alldeles underbara

Mitt-i-veckan-presenter kan vara något av det absolut bästa som finns.
Och särskilt när man får dem av någon man tycker om.
En dag precis innan jag skulle åka till jobbet så låg ett sött paket i brevlådan till mig.
Jag stoppade det i fickan på min tröja och klämde lite på det hela vägen till cafeét,sådär  som man gjorde med julklappar när man var liten.
I paketet var det födelsedagspresent från A. Mina fina fina A.
Massa klirrande armband och sen sötaste örhängena i clipsform som jag kikat på. Rutiga, runda och väldigt Kajsa.

Viva la vida

För en vecka sedan, när lugnet fortfarande låg lika stilla som den solvarma sanden, i Båstad
var tanken att vi skulle åka båt längs med Laholmsbukten till Torekov.
Nu blev det inte så men istället valde vi, världens bästa vän och två andra sötnosar, att spendera kvällen med middag vid stranden. Om livet inte är sagolikt vacker en sådan sommardag vet jag faktiskt inte vad som är vackert i livet.

Solen som värmer skinnet, doften av hav, en ljummen bris som får håret att fladdra runt ansiktet, mjuk sand att gräva ned fötterna i, vänner som skrattar och klarblå himmel. Det är vackert.

Middag vid havet. Fotoshoot i bakgrunden. Vi förstod aldrig vad det faktiskt gick ut på. Men länge höll de på.

Massa folk som njöt av kvällen.

Pepe´s. Mer Båstad kan det inte bli.

Väldigt Miami Beach. Utanför Loft.

Solvarma, ej genmanipulerade hallon. Godaste bären någonsin.

Massor, massor massor av rosor.

Barnen i bakgrunden gör precis vad barn ska göra. Leker på stranden och är lyckliga.

Solnedgång och Kajsa gör vad Kajsor gör bäst. Tuggar på bikinisnören.

Med världens bästa vän.

Konsumtion i landet av överflöd, del 4

Jag pallar inte med att länka till de andra inläggen med min konsumtion från USA. Men bläddrar man ned på sidan finner man det. Ska jag lägga upp i den här takten kommer jag dock att vara klar någongång vid jul ungefär. Tjo.
Better start moving then.

Jag är inte flickan som tycker att det är kul att lägga 500 spänn på en BH med vassa spetsdetaljer som kliar och 450 för en trosa där det sitter rosetter på märkliga ställen och tyget knappt ser ut att räcka för en bebisstrumpa egentligen.
Men roliga undies med typ regnbågar och söta detaljer, det gillas!
Victorias Secret ärades därmed med ungefär tre besök och min underklädeslåda blev 10 trosor rikare.


(Appropå det man har närmast kroppen. Haffade en ny bikini på H&M. Korallrosa och brun i kombo med fastbroderade pärlor. 49 kr delen. Kap eller kap? Kjolen är Forever 21.)

"Asså, jag haatar loafers med sand i."

Jag är en dålig bloggerska. Men så är jag också en väldigt trött unge.
För när jag inte är på jobbet inne på Hotel Sand i Båstad och pratar tennis så att jag ser gula bollar när jag blundar, då...då är det inte många timmar kvar på dygnet. Och är det ljusa timmar så ligger jag i solen, är det mörka timmar så sover jag eller finnes på Pepe´s Bodega.
Enkel matematik som inte lämnar mycket övers till bloggning. Även om inspirationen för dennes skull inte är fattig. Tvärtom måste jag ta igen en jäkla massa efter den här veckan.
Men nu är det tennis, äta Häagen Dazs tills jag mår illa och dansa benen av mig.
På måndag får ni höra alla mer eller mindre intressanta detaljer om vad detta årets tennisvecka innebar.

Illustration jag snurrade ihop. Det brukar ni gilla. Ni får den som förlåt för mitt frånfälle. Fast å andra sidan så har ju bloggvärlden sommarpaus. Det är tråkigt.

Jacqueline, I wanna be like you.

Hemma hos min farmor och farfar kan man hitta de mest fantastiska saker. Faktiskt nästintill magiska.
Både de där svunna barndomsminnena som man glömt sedan länge och som plötsligt bara ligger där i en låda, men också små handstickade koftor, art décosmycken och farmors mammas ormskinnspumps.
Och sagolika 50-talsklänningar som är i lika fint skick som när de köptes för snart 60 år sedan.

Den här hängde bakom en dörr i farmors syrum i källaren. I siden med grått, supermjukt foder, markerad midja, korta ärmar och alldeles perfekt passform för mig. Farmor hade den som festklänning under 50-talet och berättade att hon alltid kände sig så fin i den. Då vägde hon 47 kg och hade precis gift sig med min farfar.
Jag kan inte tänka mig en bättre klänning att ha i sommar när jag ska vara fin jag med. För den har ju varit min farmors. Det är så perfekt som det kan bli. Dessutom har den ju raraste mönstret av blommor i grönt och svart!

Konsumtion i landet av överflöd, del 3

Ni har fått en liten sneakpeak på dem. Men stor bild önskades.
Här är de. Skorna som får ordet skyhögt att komma till sin rätt och en gepards fläckar att blekna.
Leopjucksen.
Inköpta på en affär nere vid Fashion District i New York när det regnade minst sagt cats and dogs. Dyblöt som en dränkt hamster blev jag lite gladare av att skutta runt i dessa raringar. Så de fick bli mina.
Och det bästa? Jag kan ju faktiskt ha dem! Trots vuxenstorleken och mina minifötter till trots.

Del 1 och 2? Klicka här
(1) och här (2)!

Let the game begin

På densamma gång som jag verkligen ifrågasätter det mesta med hela tennisveckan och den hysteri som den för med sig, Stockholms klubbliv som faktiskt förflyttar sig till Båstad för en vecka och den sanslösa mängd pengar som sprids enbart i syftet att göra intryck, så är det ändå ganska underbart. Skulle man sitta uppe på Hallandsåsen och kika ned på byn som för det mesta är sömnig och rart idyllisk så skulle man se en smältdegel av allt de kommande dagarna.
Jag både gillar och ogillar det. Men saker och ting blir vad man gör det till.
Nu ska jag dra på mig detta årets arbetskläder som är preppy som attan och återigen för tankarna till internatskola för pojkar anno 1950någonting. Emblem, vitt/marint/rostrött/grått, klubbkavaj och skjortslag över rutiga cardigans är ledorden för dagen. På kvällen blir det mer åt vad illustrationen jag ritade häromdagen illustrerar.


Tennisveckan har börjat, vänner.

jump jump jump in your jumpsuit!

Jag mår så bra.
För visst var jag skitförbannad igår och använde F-ordet en hel del och morrade åt min bästastevän på msn fast hon inget gjort. Men egentligen så mår jag så bra. Dagarna och kvällarna är fyllda med lite jobb, sol, solblekt hår, fötter som grävs ned i ljummen sand, nachos på stranden, glass med polkagrisströssel, ickegenmaniplulerade jordgubbar, Scrubsmaraton och massor av annat. Ja, och första dagen på tennisveckan då i Båstad.
Nu springer jag runt i min superfina jumpsuit och kikar på Scrubs i massor. Tjo!

Jumpsuit, världens finaste från Forever 21 i New York. Ny ny ny!
Armband, fick idag på tennisen till förmån för cancerfonden. Sidenscarf, Oscar de la Renta, ny!

Armbandet. Kallat "nätrullaren". Väldigt fyndigt. Det är nämligen en tennisboll som precis går över nätet. Aha!

Jag sa ju det, jag är glad. GLAD!

Varför är det bara gamla gubbar i filmer och böcker som får ha en näsduk i bröstfickan? Jag satte en spetsnäsduk i höftfickan istället. Kontroversiellt, yeah!

Konsumtion i landet av överflöd, del 2.

På Forever 21 inhandlades en hel del. Men betoning på en hel del.
Och jag håller verkligen med Clara när hon skrev om
billighetskonsumtion men ibland finns det undantag.
Som på Forever 21. För man är inte varje dag i USA och kan få tre tokfina klänningar för priset av en H&Mklänning i syntetmaterial och slappa sömmar.

Mönstrad med etnokänsla och finaste liksom flätade banden i mörkt turkos.
Kort, vippig och väldigt Kajsa.

Del 1? Klicka här!

We run tings, tings nah run we

Jag skriver sällan, om än inte riktigt i princip aldrig, om pojkkläder- och mode. Dels för att jag har betydligt sämre koll, för att jag inte är tjejen som prackar på mina killkompisar om att de borde ha chinos för att det är "rätt" och sen för att det helt enkelt är så mycket lättare att babbla på om mode utifrån min synvinkel. Flicksynvinkel.
Men så har jag ju två bröder.

Skank är ett streetmarketmärke med rötter i både Sverige och Jamaica och ideologin bygger på innovativ design där omtanke för vår värld och miljö står i centrum. Märket har funnits till salu i egen butik sedan 2003 och designas av Tomas Björkén.
Eftersom jag tycker att ett naturligt steg i vår modeutveckling helt klart är att tänka mer miljöinriktat så är det roligt att se att ett land som Sverige är så pass framstående inom just detta. På
Skanks hemsida kan man läsa mer om märket och även kolla in plaggen.

Min ena bror introducerade mig för märket då han börjat att handla, så gott som allt, i klädesväg så ekologiskt som möjligt. Kläderna har en skön blandning av budskap i både ironisk som allvarlig anda utan att vara i närheten av House of Hollandtishorna som gjorde mig trött på  "make love, not war"-uttrycken . För hur viktigt det än är så blir en hype på det sättet inte taget på allvar. Det är att trivialisera själva kärnan i budskapet på något sätt. Därför gillar jag Skanks kläder. För att det både är samvete och plagg i ett. Utan hype.



Tishorna min bror köpt, varav en är den från bilderna i inlägget, är i killmodell men funkar lika bra på tjejer om man vill ha dem i mer loose modell. Annars har sidan också en hel massa tjejkläder som är riktigt sköna. Eller varför inte unisexplagg? 
Visst får man betala lite mer för något ifrån Skank men å andra sidan så betalar du för ett plagg som är gjort av ekologisk bomull, inte frestar på vår natur mer än nödvändigt och dessutom faktiskt anammar schyssta budskap.
I alla fall jag tycker att det är okej att lägga ut lite extra pengar på det.

"Chrystal eller Möet? Det är frågan."

Sveriges modebloggsfär är just nu uppdelad i två kategorier, a och b, där
a) är de som fått inbjudningar till de olika visningarna och lägger upp suddiga catwalkbilder.
b) är de som inte fått inbjudningar men lägger upp någon annans bilder.

Jag bryr mig inte om någotdera eftersom jag 1. först idag öppnade min bloggmail och såg de inbjudningar jag fått. 2. befinner mig i skåne och inte för ens ett par FASRskor skulle lämna det underbara värdret här och 3. faktiskt inte är så intresserad av Stockholm Fashionweek.

Så jag lägger upp en bild där jag ritat två bobbypins.

(4. Jag kommer ändå att få stureplanseliten upptryckt i ansiktet så att jag kräks nästa vecka när tennisveckan i Båstad börjar. Jag jobbar med mediafolket och tennisen, de tar upp sjukt mycket plats och gör hela altet till en fråga gällande om Fredrik Ljungberg kommer eller inte och om Pepe´s har rätt champagne.)

Konsumtion i landet av överflöd, del 1.

Jag har inte ens börjat visa upp det jag köpte i USA.
För eftersom mina föräldrar tittar så förebrående på varandra med sån där föräldrar-emellan-blick när jag hissar upp plagg efter plagg, vännerna vill falla döda ned på golvet av alla mina små oändliga kärlekshistorier till sakerna jag köpt och det sista alternativet är att knalla nedåt gatan och tvinga på grannarna en förevisning ja, då är ju ni det självklara valet. Välkommen till den första av del typ 78 av inlägg med min shopping från andra sidan atlanten.

Oh. Jag känner mig så modebloggerskig att det nästan skulle kunna hoppa meningar som "Hope är kääärlek" över tungan på mig. Men bara nästan. Där går nämligen gränsen.  


För 10 dollar blev den här raringen min. Gjord av återvunna tyger och handsydd i min favoritmodell av väskor. Mjuk med lock, knappar med små svärd på och hela kanten prydd med massor av fjädrar.
Urban Outfitters i Georgetown, Washington DC hittades den i och Fendi kan slänga sig i väggen.

Det är så jag säger det.

Jag simulerar att jag är en plattfisk och ligger på gräset och låter solen värma upp min kropp utifrån och in.
Med all musik som jag någonsin tyckt om i öronen, doften av gräs nära inpå, lite slingor från håret som lossnat från nålarna liggandes i ansiktet och svalor som flyger högt högt över den oändligt blå himlen kan man ha det sämre.
Om ett tag ska jag nog simma runt i poolens lika blå vatten, sen trycka ned den vidbrätta hatten över huvudet och läsa "Vindens skugga" igen innan den tyska och ryska släkten kommer på middag.
Pepe´s ikväll måhända?

Jag tycker om sommar. Då är det som höst, vinter, knädjup snö och mörker som aldrig riktigt försvinner aldrig funnits på riktigt. Bara i drömmar som man kan skaka av sig när solen värmer nacken.

Theres no more rabbits in my hat to make things right.

Den här har jag stående i mitt fönster i mitt egna lilla sommarhusrum.
Blekrosa väggar, fönster mot grannpojken och himlen, en gammal vit byrå jag satt klistermärken i form av fjärilar på och sandhögar på golvet efter fötter som inte torkats av på sand ordentligt nog.
Och så silvervagnen med spannet på fyra dubbelpar med vita hästar.

UnderbaraClara utmanade mig häromdagen. Såsom följer;
The Rules.

List seven songs you are into right now. No matter what the genre, whether they have words, or even if they're not any good, but they must be songs you're really enjoying now, shaping your summer. Post these instructions in your blog along with your 7 songs. Then tag 7 other people to see what they're listening to.

Well, här är listan:

1. Amy McDonald - This is the life (Det är något med den här låten som jag verkligen gillar. Melankolisk och sådär fin i all sin enkelhet. Gitarrplinkandet är fullkomligen underbart.)

 2. Markus Krunegård - Jag är en vampyr (Det blev vårens låt. USAresans låt. Och nu är det låten till massor av fina minnen jag aldrig någonsin vill glömma) 

3. Kanye West & Chris Martin - Homecoming (Den gör mig så glad. Genuint härligt glad!)
4. Five for Fighting - Superman (Låten som får mig att sjunga brutalhögt i bilen varenda gång jag kör. Brutal.högt.)
5. Mat Kearney - Breath in, breath out (Föralltid låten vi nynnade med till på min födelsedagsmiddag i New York)

6. Anberlin - Paperthin hymn (Perfekt när man är arg. Glad. Ledsen. Whenever.)
7. Damien Rice - Cannonball (Så fin att man.. vill krackelera och bli ihoplimmad igen.)

Vem ska besvara listen? Jag tycker inte om att välja direkt. Så jag erbjuder de första sju som vill att haffa och lista de sina låtar just nu.

 


Birds flying high.

Igår; sova, sola, springa och sen middag på torget i Båstad med bland annat bästa vännen.
Idag; evighetsbrunch på Contan tillsammans med nästan alla favoritflickorna från skåne, coca colastund hos farmor och farfar där en fantastisk 50-talsklänning hittades till mig och sen solning i trädgården med "Tusen strålande solar."


Lila linne, H&M. Stickad klänning, ny!, Åhléns.
Kofta, Vero Moda. Guldarmband, köpta i Salalah, Oman. Ros i håret, från trädgården.