DIY-aftonväska
Ni fick sneakpeak på mitt kanske hittills bästa DIY förra veckan och nu får ni se hela kalaset!
Jag ville göra en snygg, personlig liten väska att ha med under fester och roliga tillställningar. En som andas bohemisk extravagans och samtidigt är helt unik. Och då gör man det ju allra bäst själv!
Grävde fram en vit, rektangulär clutch i vit lack från garderoben. Går lika bra med en i skinn men jag gillade kontrasten av vit botten med färg på. Jag valde att återanvända en hög med emaljsmyckesdelar som jag fått för ett par år sedan. En del av bitarna var örhängen, knappar och manschetter men med en avbitartång fixade jag dem lätt så baksidan blev platt och slät. 
Man måste vara noga med att torka av väskan ordentligt så den är fri från damm och smuts när man fäster dekorationerna. Jag tog ett starkt tvåkomponentslim för att vara säker på att det skulle hålla. Eftersom emaljbitarna är gjort av min morfar, daterade på baksidan och ett kärt minne vill jag naturligtvis inte att de ska lossna och försvinna. 
Efter ungefär en halvtimmas limmande och pillande med alla bitar hade jag den här väskan. Lekfull och färglad och helt unik i sitt utförande. På slutet la jag även till ett par, tre stycken berlocker från ett armband med miniatyrtavlor av kända byggnader och resemål runt om i världen. Jag gillar den skarpt!
Blekrosa & spets
Alltså, hur fina är ni? Idag när jag stack ut och sprang i ett helt fantastiskt vårigt Stockholm kände jag mig lätt i hela kroppen. Hur kan man inte känna det när man har alla era makalösa ord i ryggen?
Önskar att jag kunde bjuda in er alla på mitt födelsedagskalas den 30 maj!
Just nu hinner jag inte pyssla så mycket eftersom jag jobbar en massa i maj. Men såhär såg det ut när jag
fixade en av klänningarna till Minidesign av Kajsa-kollektionen. Massor av handvirkad spets!
Du som vann budningen på den här klänningen, skulle du kunna kontakta mig om du läser detta? Jag har
försökt maila men allting bara studdsar tillbaka och jag får felmeddelande.
DIY sneak peak!
I torsdags gjorde jag mitt kanske absolut bästa pyssel någonsin. Är mäkta nöjd med resultatet. Eftersom det inte kommit ut i min DIY-serie i tidningen uppe i norr än får ni bara en liten sneak peak så länge.
Mustasch-bonanza!
När jag pysslade och knåpade med Minidesign av Kajsa-kollektionen så gjorde jag ju en himlans massa små mustascher både här och där. Här är några av de olika stegen i processen mot att slutligen sätta
de små rackarna på tyget i fråga!
1. Ritar lite olika sorter. Jag är ju förtjust i Poirotvarianten men en käck liten tjock en är inte heller dum.
2. Funderar på vilken som skulle passa bäst broderad. 
3. Kommer fram till att den käcka, tjocka nog skulle vara bäst. Blev glad.
(lägg märke till mina huggtänder. När jag var liten var mitt favoritdjur sabeltandad tiger. Andra barn på dagis gillade hundar, katter och kaniner. Jag ville ha en förhistorisk best med sylvassa betar. Jag kanske fick huggtänder efter mjölktänderna som kompensation för att alla sabeltandade tigrar dog ut?)
4. Gjorde en hederlig gammal potatis till tryckredskap. Pillade fram textilfärg.
5. Tryckte mustascher för att ha en mall att gå efter och samtidigt ge en bra, svart grund så att formen blev extra mörk och tät. Broderade sedan för glatta livet. Resultatet av jobbet ser ni här.
ps. Ni får en bonusmustasch också. ds. 
Minidesign av Kajsa - del II (& III)
Här kommer de två andra plaggen i min Minidesign av Kajsa-kollektionen! Det funkade sisådär med budandet på bloggen men å andra sidan vet jag inte om det är lättare att göra det via mail så, vi försöker en gång till här. Båda plaggen börjar på 100 kr och sen är det bara för er att buda loss. Har ni frågor, eller absolut vill lägga ett bud via mail, så putta iväg det till [email protected]
Kollektionen är inspirerad av Alice i Underlandet och jag har gjort min egen tolkning och satt min egna personliga prägel på ett antal klänningar, kjolar och linnen. Alla plagg är second hand eftersom jag ville jobba med recykel design, och även allt material jag använt när jag sytt, pysslat, DIY:at och knåpat om är inhandlat på second hand. Tanken var att göra något fint och nytt av något som var fint och använt från början!
Varför köpa sprillans nytt som sitter på varannan tjej i skolan eller på jobbet när man kan få något unikt och personligt som ingen annan i världen har? Det var min tanke.
Det var många som tyckte om förra klänningen men trodde att den kanske skulle vara lite kort och liten i storleken men båda dessa plaggen är lite större, och längre i modellen!
Den här klänningen är en supermjuk, stickad sak med hellånga ärmar. Jag använde mig utav samma handvirkade spets som till förra klänningen och återanvände en lite nyare spetsapplikation. Båda har färgats med te för hand så färgerna samstämmer. Storleken är 36 men den passar lika bra på en 34 eller en 38 beroende på hur man vill att den ska sitta. (Jag är en 36:a men var en 34:a när jag köpte den) 
Om The mad hatter hade varit tjej så hade hon nog definitivt haft en kjol som denna. Superfin mönstrad kjol som passar en storlek 40 likväl som en 34. Antingen har man den nere på höften eller så snör man åt den med ett skärp högre upp i midjan och får en fin paperbag waist-effekt!
Helt handbroderade applikationer i olika färger gjort med tråd inköpt second hand. På framsidan hittar man nedanstående och på baksidan kikar den stressade lilla kaninen upp från nedre kanten. Redo att springa vidare till nästa kafferep.
Inga av skärpen eller accessoarerna i bilderna ingår.
Nu kör vi! Buda loss vettja.
Pyssel pour moi
När jag var på min lilla guldgruva Återvinnarna för ett par veckor sedan och köpte material till kollektionen hittade jag en hel låda full med handbroderade näsdukar, sjalar och virkade dukar. Alla kostade fem kronor styck så jag haffade en bunt och kunde inte låta bli att lämna en vit miniatyrduk som var extra fin. Tänkte att den skulle komma till någon sorts nytta och nu vet jag precis vad den ska få återskapas som!
Har pysslat så himla mycket till andra på senaste tiden så nu ska jag göra ett linne för alla bohemiska sommardagar nere i Europa till mig själv.
Linnet är från H&M Trend innan och jag tänker mig att jag ska sy fast spetsapplikationen på något bra sätt så den sitter ungefär som på bilden. Nu har jag bara lagt ut den ena på den andra men ungefär såhär kommer det att bli tillslut tror jag. Alternativt fäster jag om axelbanden så de sitter mer strategiskt.
Jeansshorts till det och en solhatt och det kan inte blir bättre!
Minidesign av Kajsa - del I
Oh oh, om ni visste hur galet mycket jag längtat efter att få börja visa er min Minidesign av Kajsa-kollektion! Jag tänkte så att jag lägger upp ett plagg i taget och så.. ja, hur vill ni göra? Lägga bud här i bloggen eller maila dem kanske? Jag tänker mig i alla fall att man kan börja på 100 kr och så får ni sedan buda loss. [email protected]
Kollektionen är inspirerad av Alice i Underlandet och jag har gjort min egen tolkning och satt min egna personliga prägel på ett antal klänningar, kjolar och linnen. Alla plagg är second hand eftersom jag ville jobba med recykel design, och även allt material jag använt när jag sytt, pysslat, DIY:at och knåpat om är inhandlat på second hand. Tanken var att göra något fint och nytt av något som var fint och använt från början!
Varför köpa sprillans nytt som sitter på varannan tjej i skolan eller på jobbet när man kan få något unikt och personligt som ingen annan i världen har? Det var min tanke. 
Den här klänningen är en puderrosa liten skapelse med otroligt puffiga ärmar från början som fick nytt liv med hjälp av handvirkade spetsar och broderier. Den är storlek 34/36 och ganska kort men går lika bra att användas som tunika över ett par jeansshorts exempelvis. 
Färgen är perfekt för i vår och den är superfin med andra mjuka pasteller.
Rosetten är fastsatt med ett par stygn och kan enkelt avlägsnas om man inte vill önskar den.
Den svarta mustaschen är handtryckt med svart textilfärg och har sedan fått broderistygn runt omkring. Den andra mustaschen är broderad helt och hållet och all tråd är inköpt second hand. Den handvirkade spetskanten är fastsydd för hand och inköpt på Emmaus. Jag har även använt densamma spets i andra delar av kollektionen. 
Så vad säger ni? Någon som är intresserad av det första plagget i Minidesign av Kajsa-kollektionen?
sneak a peak
Jag vet inte riktigt hur många timmar jag suttit idag men det är en hel del. Jag har klippt, ritat, sytt, nålat, måttat, funderat, gjort en mall, skrurit en form i potatis, sprättat, broderat och knåpat.
Pyssel-pysslingen är i sitt esse.
Med lite nyinhandlade grejer från second handbutiken runt hörnet har jag fått ännu mer material att använda så än är jag inte riktigt klar men jäklar vad bra det kommer att bli! Nu lägger jag sista handen vid en kjol jag döpt till 'The mad hatter'. Alice i Underlandet var inspirationskällan till min lilla kollektion, ja. oh!
Ett hjärta här, en spetskrage där, ett par kaninöron i kanten...
en skvätt klorin och en hel del badhusdoft
Till förra veckans DIY-projekt för min sådana serie i tidningen här uppe i norr ville jag testa att leka loss med klorin igen. Prövade förra våren men lydde anvisningarna på flaskan vilket inte alls funkade.
Denna gången ville jag få en trött gammal väska att bli som ny igen, fast i en helt annan tappning. Mörkt, nästan svart jeanstyg med röd stickning längs med alla sömmar.
Hällde upp ett bad (i en hink vi inte är så rädda om) med 3/4 klorin och 1/4 vatten och knölade ned väskan så att den badhusdoftande väskan precis täckte allt. Jag ville inte att väskan skulle bli perfekt, genomgående vit därför mosade jag ned den lite vikt och oförsiktigt så att klorinet inte kom åt lika bra överallt.
Sen fick hinken med väska i stå över natten i ungefär 12 timmar.
Efter 12 timmar var vatten/klorinblandningen svartbrun och jag sköljde ur väskan noga, tvättade den för hand med såpa och vatten och sedan fick den en riktig tvätt. Färgen blev precis så spräcklig och skönt ojämn som jag önskade. Som kontrast till hur sliten och soft använd den ser ut plockade jag fram en handfull broscher och prydde framsidan med. Blekt och vårfräscht och solkattsfångande krimskrams.
ps. hittade ett par örhängen som jag köpt billigt på H&M men som jag ännu inte kan använda eftersom jag inte tagit hål i öronen än. Fäste den ena på väskan med hjälp av kroken och kedjorna klirrar och svänger nu. ds.
Bonjour monsieur!
Jag har en fäbless för ramar av alla möjliga olika slag så att gå på IKEA utan minst ett billigt trepack med omålade, flisiga träramar är ingen tur till IKEA. Denna gången målade jag dem i olika godiskulörer och framför någon film med Brittany Murphy (Uptown girl?) ritade jag motiv till dem alla.
Det blev en rar gubbe. Eller; en rar gubbes alla attribut.
Han talar naturligtvis franska, klämmer fast sin monokel under ett grått ögonbryn och ler så att
ögonen blir ljusblåa springor och hatten glider på sned. 
Hannas favoritmustasch är såklart Poirotmustaschen. Jag gillar nog mest valrossvarianten.
Vi ska sätta upp dem på rad på väggen bakom soffan så att man kan gå förbi och säga 'bonjour' minst
38 gånger per dag. Och rätta till dagens fluga.
DIY hur enkelt som helst
Jag har hur länge som helst letat efter en spetskrage/löskrage som har DET. Men att hitta DET är inte så lätt på second hand i Stockholm tydligen. Idag exempelvis hittade jag flera stycken på Humana. Men de kostade 90 kr. 90 kr för en ganska gammal och ganska sliten krage känns halvkul.
Så häromdagen när jag rensade i mina lådor och gömmor efter saker, som nu ligger på tradera, hittade jag denna blus. Enkel och söt men inget jag använder. Den är för vid och bred för min smak. Men precis innan jag la den i traderahögen insåg jag att det fina med blusen ju är kragen. Och kragen är broderad på ett separat stycke. Så:
1. Såhär såg den ut från början.
2. Så tog jag fram kökssaxen.
3. Klipp klipp klipp längs med kanten hela vägen.
4. Så, en minut senare hade jag en tokfin krage! Jag är ju egentligen mer etno/bohemisk i min stil så detta blev perfekt. Jag känner mig som en mayaindian.
5. Knaäppning i ryggen och den fungerar lika bra över ett linne, som substitut för ett halsband eller ovanpå en klänning eller tröja.
Dessutom har jag fått blusen i en goodiebag för ett par år sedan så man kan säga att jag fick en himla tjusig krage alldeles gratis. Och jag lär vara själv om den!
Hurra!
tänka eller genomföra, det är frågan.
Imorgon, måndag, har jag en liten to do-lista att beta av. Bland annat ska jag knalla till ICA Ringen och
handla en flaska klorin för mitt nästa DIY-projekt. En väska ska få en smärre förvandling tänker jag.
I vår tänker jag mig att det mesta som blir nytt i min garderob antingen ska vara second hand eller omgjort gammalt. Jag är trött på konsumtion och har så ioförsig länge varit. Men nu ska jag faktiskt inte bara tänka på alla saker jag vill göra, fixa, sy om utan också genomföra det!
Lite inspirationsbilder jag hittat här och där. Världen må vara less på nitar men jag finner dem så.. kreativitetsframkallande. Någon sorts t-shirt, blus eller linne ska få mängder av fransar tänker jag mig. Helst långa nog att trassla in sig i saker och vara fladdriga i vinden.
Översta bilden kan vara AmLul. Mellersta; getyouplanerightontime.com. Nedersta; Hanneli.
att nåla ihop en ny klänning.
Har nämligen denna, nedanstående, superoversized tröjklänning som jag har på mig i ur och skur hemma. Grå, otroligt mjuk och med halvlånga ärmar. Dock har jag känt ett bra tag att den skulle göra sig bra med lite draperingar. Eftersom jag är dålig på att sy och särskilt i trikåtyg så tog jag till det näst bästa knepet efter Chalayans händer; säkerhetsnålar.
En bunt vanliga säkerhetsnålar.
Sen experimenterade jag. Nöp ihop tyg här och där, drog upp ärmarna, måttade lite på måfå och satte sedan fast nålar där det såg bra ut.
Ville få upp ärmarna en bit och samtidigt markera halsringningen. Fäste först en nål på vardera sida och sedan en till strax bakom, precis över axlarna. Gillar hur tyget genast fick ett helt annat liv med alla små veck.
Till sist nöp jag bara ihop tyget på vardera sida även i ryggen, ungefär två decimeter nedanför skulderbladen. Därmed smalnade siluetten av och det överflödiga tyget blir draperat i massor av veck. Fäste en hel rad med nålar mest för att de blir en fin detalj, inte så mycket för att de behövs.
Enkelt och går att variera i oändlighet. Blir jag less tar jag bara ur nålarna och sätter om dem
efter behov och smak.
Klänning, present/Monki. Halsband, Glitter. Ring, Guess.
Make it mine-phone
Häromdagen fick jag två paket som skickats från Tai Pei via Hong Kong och en massa andra ställen. Innuti låg mina egendesignade mobilskal!
Just nu använder jag det som jag satte min egna illustration på. Blev sjukt bra skärpa och inte det minsta pixligt som jag var rädd att det skulle bli eftersom jag förminskade den och fixade en massa.
Så, illustration på baksidan och mönstrat/grönt på framsidan. (hej, clementinkletig touchskärm!)
broccolikycklingbacon
Jag är inte särskilt intresserad av mat. Naturligtvis tycker jag om att äta god mat men när det kommer till kritan tycker jag mest att det är lite halvjobbigt att hela tiden behöva fylla på energidepån. Att äta är inte så kul och jag har aldrig tyckt om att laga mat innan. Men med en kräsen smak och flytt hemifrån så har jag börjat lära mig att uppskatta det här med mat. Både att äta och laga.
Så numera komponerar jag då och då ihop mer eller mindre avancerade (jag är ingen Ramsey precis) små rätter. De innehåller näst intill alltid fetaost eller kyckling. Det ledsnar jag aldrig på.
För ungefär en vecka sedan pysslade jag till detta: 
1. Fullkornspasta. 2. Knapersteker bacon i olivolja. 3. Kokar broccoli och skär dem i lagom trädstora bitar. Steker små bitar av kyckling och låter det sedan puttra en liten stund med cremé fraiche och kryddor (jag gillar franska örter och freestylar sedan med vad som ser gott ut i kryddhyllan). 4. Till sist slänger jag ned baconbitarna i stekpannan med kycklingen, rör om och så är det klart att ätas!
Ni som bloggar det jag vill säga åt mig
De får liksom vara kreativa, duktiga och härliga åt mig. I text och bild. Pyssel och tankar.
a spoonful of mint. Bara namnet gör mig glad. Sen är bloggen en sådan inspirationskälla inom alla områden att inget är värt att ställa framför det andra. Det är helt enkelt en blogg om allt jag tycker om; design, konst, pyssel, knåp, smycken, små söta saker man inte visste att man behövde och allt därimellan. Att fröken själv gör smycken som tagna ur Alice i Underlandet är bara ett gigantiskt plus i kanten. Plus i kanten med guldstjärna.
Ibland hittar man bloggar som sätter ord på ens tankar man tänkt. Eller tankar man ville tänka. Eller de tankar som man inte vågat tänka. Ibland hittar man bloggar som trots att inläggen är en bergodalbana av kärlek och sorg, glädje och ilska, mod och svårmod bara gör en trygg. Kanske för att de är förankrade i havet. Det mest trygga, fasta och oförändrade som finns. Jag älskar havet. Det är varmt och kallt. Djupt och grunt.
Då kan jag bara älska en blogg som är precis så. Som havet.
Moa får mig att känna mig lika lättad varje gång jag kommer in på hennes blogg. Okej, ibland blir jag stressad över att hon hinner vara så himla pysslig och duktig alltid men å andra sidan så är hon något utav det mest mänskliga jag vet så jag förlåter liksom det. För det är någon sorts skön äkthet med Moa. Är det en dålig dag så skrivs det så. Är det en sprudlande dag så skrivs det så. Jag vill veta att jag är normal som trillar från min höga häst och landar i mörka hål. Och Moa tillåter liksom det. Hon är inte bara sockervadd hela tiden. Det är så jävla skönt.
Spetskantat
Jag har känt nästan hela hösten hur inspirationen funnits att skapa en massa saker men att tiden har ätit upp ideérna och spottat ut dem i små papperstussar. Därför var det skönt att jag så förra veckan helt enkelt var tvungen att använda mig av kreativiteten eftersom jag hade en DIY-grej att göra till min serie i tidningen hemma i norr. Då var det bara att skriva klart skolarbete, stressa på med jobb och sen klämma in en kväll av pyssel därimellan. Resultatet är ett nog ett av de bästa jag gjort för min DIY-serie.
Jag ville göra en vanlig, enkel svart vinterkappa till något lite mer folkloristiskt. Knatade iväg till Åhléns där ett spetsband i precis den stilen jag letade efter hittades. Köpte 1.5 m/30 kr.
Egentligen var det här världens enklaste pyssel. Med en rulle vit tråd, en nål och spetsbandet satte jag igång och fixade. Framför något högkvalitativt TV-program sydde jag för hand fast spetsen runt vardera ärm och sedan luvkanten. Det enda man måste tänka på när man syr fast längs med luvan är att fästa bandet ordentligt så det inte viker sig och blir korvigt.
Så här blev resultatet. Från en väldigt enkel kappa till en söt, smårysk sak med vackra detaljer.
När jag var klar med ärmarna och luvan hade jag en liten stump spetsband över så jag knåpade ihop en rosett och fäste den på midjesömmen, i ryggen. 
Lite färg på läpparna på det som komplement och den är helt perfekt!
För 30 kr fick jag en ny kappa. Inte så himla dåligt.
Nu ska kappan och jag gå till ICA och handla fetaost!
bad hairday. bad bad hairday
Ganska ofta vaknar jag och ser ut såhär.
Vill ni veta hur man gör? Såklart, vem vill inte veta hur man gör för att se ut som om man
fastnat med en elvisp i håret!?
Låt blir att borsta håret på cirkus tre dagar, duscha sedan och låt bli balsam. När håret fortfarande är ganska rejält fuktigt sätt då upp det i en svintight knut mitt på huvudet. Låt knuten sitta i tills nästa gång ni tänker duscha svallet. Släpp då ut håret och beskåda ditt mästerverk.
Tada, ni är i hamn!
Whats-in-the-bag?
Ni vet hur 'Djävulen bär Prada' börjar? Boken alltså.
När Anna Wintour-lookisens assistent ska åka och hämta en bil mitt på centrala Manhattan och köra den
själv. Det var jag i helgen. Två gånger.
Jag kickar ass när det kommer till att köra på isiga vägar och parera turister med skidor drällandes överallt men att köra bil inne i Stockholm har jag inte gjort. Så när första riktiga jobbdagen (ni ska få veta snart, lugn lugn) var slut igår och tröttheten peakade så insåg vi att jag skulle behöva köra själv in till kontoret på söder från Nacka. Köra en skåpbil. Automatväxlad. I en stad jag inte hittar i. Ingetdera har jag gjort innan
egentligen. Jag trodde att jag skulle behöva stanna och kräkas på motorvägen ungefär 3 gånger. Mina händer var helt fuktiga av handsvett. Jag tror inte jag andades de första fem minuterna. Men jag klarade det. Och trots att jag sedan höll på att kräkas av trötthet istället och grina för att det spöregnade när jag gick hem så kände jag mig så jävla bra. In på pluskontot liksom. (sen toppade vi alltihopa med att åka och parkera skåpbilen och en annan bil i ett underjordiskt garage med knappar och låsta grindar nog för att kallas ett
TV-spel.) Men jag klarade det. Weep woop!
Tänkte ge er en ledtråd om mitt nya jobb. Ett av föremålen i min väska har nämligen med det att göra. Så vi tar en klassisk ' whats in my bag' och så får ni fundera på vad som har med jobbet att göra.
Halsband, 2hand. Nötallergimedecin. Carmex. H&Msnoddar. Fjärilsnäsduk, från ELLE-fest. Mobil, HTC. Parfymprov, Kenzo(fast egentligen är jag ju en Armanitjej). Knapp från kofta. Almenacka. Handdesinfektion (jag håller svinis borta). Uggleplånbok, Lagerhaus. Sidensjal, mormors gamla.
Och väskan som allt ligger i är den jag står på, på bilden. En Marc Jacobstygpåse.
Toulouse Lautrec
Om man inte har råd med en riktig Toulouse Lautrec till att hänga på väggen så kan man ju alltid
göra sig ett tygstycke med siluetter av hans dansande flickor!
När jag var hemma sist hittade jag den här tygbiten som jag på gymnasiet omsorgsfullt och efter under många många timmars förberedelser tryckte med tygfärg. Jag skar ut varje ballerina för sig på overheadpapper med en skalpel och duttade sedan i färgen med en svamp. Tanken från början var att jag skulle göra en tygväska men nu funderar jag på en kudde. Eftersom jag älskar Lautrecs konst så vore det fint att ha dem att kika på
varje dag här hemma. Vi får se helt enkelt.
