aenigma

[email protected] Stil är att veta vem du är, vad du vill säga, och att ge fan i vad folk tycker.

När morgonen väl kom imorse, alldeles för tidigt, så insåg jag att klockan var betydligt mer än vad den borde vara och att inget raketbränsle i världen skulle kunna få mig till skolan i tid. Så med en banan i ena handen, en mugg runt lillfingret, den andra handen i byrolådan för att raffsa ihop lite plagg, med en lur fastklämd mellan axeln och huvudet och en fossing som själv försökte ta på sig en varm socka så började jag min dag på ett minst sagt ohälsosamt sätt. Och kombinationen av plagg blev åtminstone i toniton, om än aaaaaalldeles för kall för alla dessa minusgrader som rådde...
Uggisar
strumpisar x 2, Åhléns
stickade sockor, present
Vitt linne, H&M
Miniklänning med retromönster, Vero Moda
Svart kofta, Rabalder (lilla bilden)
Och vit/gröna väskan med fina blad ifrån 10 Gruppen


Världens sämsta hållning kan beskådas lätt här men jag bjuder på det. Slitna dansben ville inte vara raka och armarna påminner om en orangutangs. Håret ska vi inte ens tala om!

---

 Tänkte så här under tiden jag kommer ihåg det, och har en bild, tipsa om två helt klart läsvärda böcker.
Jag ser måhända inte ut som en person som läser mycket men är det någonting jag kan så är det att plöja böcker i ett rasande tempo och väldigt många åt gången. Semester för mig innebär en roman om dagen... minst!
På jullovet blev det också en del böcker och två som stack ut lite mer var bl.a presenten från australiensiske O, "The memory box", som var väldigt fin. En spröd berättelse som får en att fundera över sitt eget förhållande tills sin mamma och vad det egentligen betyder att ha en modersgestalt i sin närhet. Jag blev väldigt fast i historien och nästan läskigt förvånad över hur vissa grejer påminner om mig själv.

Jag är inte ett stort fan av biografier över människor, tycker mest som det ofta blir ett patetiskt försök att bikta sig och tala om hur fantastisk människa det egentligen var trots alla svårigheter livet innebär. Men historien om "Traci Lords, nattens barn" är en berättelse som liksom får hjärtat att bli en liten boll i bröstet och åtminstone jag att tvivla på om jag vill sätta en dotter till världen med alla dess faror och fallgropar. För livet är inte lätt, och särskilt inte om du är ensam och ung. Men även i en värld som är svart finns det alltid en cirkel av ljus och eftersom man hela tiden inser att det kommer inte att sluta med olycka, det är hon liksom för starkt för, så läser man vidare och blir lättare om hjärtat när man inser att livet också kan ge tillbaka.

Och med nyaste nummret av Elle i handen, tråkigt och blekt omslag förresten, Gwen är ju en person som jag förknippar med glow och glöd så varför detta bleka och intetsägande omslag?, så bläddrar jag snabbt igenom tidningen och fastnar för lite olika saker. Inser att jag redan bloggat om en hel del, som sportmodet, nitar, det futuristiska/metalliska, turbanen osv, men läser till min stora glädje att en av mina favoritböcker blivit film. Är lite skeptisk till att se den, vill inte förstöra min framillusionerade bild, men är samtidigt väldigt nyfiken. I modeblogg världen är det väl nästan ärkebusering att vilja läsa annat än Sophie Kinsella, (Den är underhållande ja, men inte så mycket mer...) och liknande böcker om shopoholics, om bestialiska chefer som bär prada och Jimmy Choo skor, men jag föredrar helt klart en makalös historia som Patrick Süskinds "Parfymen".
En ganska grotesk bok, inget i jämförelse med "den nakna lunchen", men ändå har den någonting speciellt. Litteratur när den är som mest snedvriden och underbar!

Just det, följ länken , längst ned på inläggt & kolla om ni kan gissa er till vilka som är sanna och falska av mina påståenden! ;D

Supersöt outfit! :D

hej
mitt namn är lamija suljevic har tillsammans med gabomilla nielsen startat ett företag vid namn lamilla.eftersom vi har fått så bra repons vore det roligt att se om vi även kunde få upp ditt intresse, och kanske att du kunde skriva något kort om oss på din blogg

www.lamilla.se

tack på förhand
mvh lamija

Hej Kajsa!
Jag måste då säga att det där är extremt stilfullt!
Är det parkett, den träfärgade nyansen gör så att det ser levande ut. Du bara måste berätta vem som la dina golv ;p Kan inge alls om mode! Men eftersom jag skrivit i din blogg så kan du kanske skriva i min blogg som handlar om global uppvärmning. Tänkte att du kanske kan någonting om miljövänlig shopping, skulle vara kul att få höra dina åsikter på ämnet!

//Linus

Linus; Fan, im busted! (Aaaaaargh!) Jaja, jag får väl erkänna mig som hemlighetsfull bloggare då... ;D Nej men jag kan en hel del om miljövänligt mode så jag ska naturligtvis uppdater dig! Fan vad bra, har precis lärt mig en hel del om det faktiskt så jag ska del ge dig kära vän. Shopping och mode är min grej så här skall undervisas novisen Lajnus! :)

underbar klänning och underbar väska. kramar

Åh...nu ångrar jag verkligen att jag inte köpte den där klänningen/tunikan på Vero Moda, vet inte hur många ggr jag stått och hållt i den.
Snyggt snyggt :)

Har också läst TL:s bok, håller med dig, den väcker onekligen en hel del tankar.

Det där var ett snyggt mönster :)

Coola somriga kläder :)

Åh vilket snyggt mönster på klänningen! Jag vill också ha :)

Elin; tack, jag älskar den! :)

Ida Annie; Tack söta du!

G.Camilla; tack så mycket. Kram

Mocca; Jag köpte den i Norrköping på ren impuls och har inte använt den som klänning innan utan mer som tunika med byxor och kjol under. Men den funkade faktiskt super som klänning fast den är super kort! :D haha Tycker superbra om den.
Och boken ja, man tackar sin lyckliga stjärna för det bra liv man lever...

Mark; Tack, jag kände mig väldigt retro. haha

Ulle; Precis, jag ville ha sommarfeeling, eller vår iaf, men det var en jäkla massa snö utanför som sabbade det...

Danwei; Tack. Tyvärr köpte jag den i våras så jag tror inte den finns längre. Men kolla på Vero Moda iaf! :)

wow, jättesöt klänning!