aenigma

På senaste tiden har det trillat in en hel massa fina, nya läsare (hejhej på er, jag giller er!) och jag har fått frågor om såväl dialekt, som jobb och vem jag är. Så då tänkte jag. Jag gör en liten presentation!

Jag heter Kajsa Tengvall, fyllde 20 år under världens bästa resa till New York och Washington DC i maj och är inte så många äpplen hög. Men jag kompenserar min längd och storlek med att ha en jäkla humör, vassa tänder och mottot; ingenting är omöjligt. Jag är alltså himlans envis.
Mina föräldrar är skåningar som flyttade till norr och jag har sedan jag var två veckor gammal alternerat mellan Bjäre/Båstad och Jämtland/Åre. På somrarna äter jag glass och blir brun med vänner. På Vintrarna åker jag skidor och dansar benen av mig på Bygget. Och däremellan/under tiden/samtidigt arbetar jag som frilansjournalist/illustratör och reser så fort jag kan. Jag har två äldre bröder som jag älskar intill döden men som jag ganska ofta vill köra över med gräsklipparen ändå. Men vi har roligt ihop! De talar skånska men det gör INTE jag. Vi vet inte vad som hände.Jag får allt som oftast höra gissningar om att jag är från Stockholm. Jag har inget tålamod överhuvudtaget, kan vara mer än high on life periodvis, har ett humör som är en livsfarlig bergodalbana och är tyvärr inte så snäll som jag tydligen ser ut som. Men älskar jag någon/något så gör jag det innerligt och jag skulle kapa av mig lillfingret för de som står mig närmast.
Annars tycker jag om hamstrar och rosetter, Hello Kittygnuggisar, flygplatser, lussebullar, fina kläder och sånt som gör att man skrattar helt hejdlöst. Läsa är förövrigt något jag gör så fort jag någonsin kan.

Nu fick ni veta lite sånt om mig. Och Kajsovitch, det smennamnet fick jag i somras på mitt jobb på cafeét med utsikt över Kullahalvön och Danmark.