jagsaknardetsomvarsomnuinteär
Så var det idag. Vad vet jag om lågkonjunktur egentligen? Har jag ens faktiskt tänkt på vad det innebär för folk i allmänhet. Eller migsjälv? Tidningen jag jobbat för sedan jag var 18 och världens mest osäkra, som gjorde mig till en stor del av den jag är idag, är inte densamma som den var då. Jag har inte förstått att det faktiskt varit på riktigt som folk mistat jobben. Som konsekvenserna inneburit annat än löpsedlar på kvällstidningarnas framsidor.
Men saker och ting har förändrats på riktigt. Och det är inte synd om mig. Jag står inte med ett jobb som kanske ska varslas. En lön som möjligen uteblir. Med tomhet inombords och tomhet i plånboken.
Men för första gången sedan lågkonjunktur blev ordet på allas läppar så har jag fått känna på dess konsekvenser. Dess kalla uddar. Och bara den vetskapen. Att mina krönikor blir färre, att reportagen lär utebli, att artiklar tvingas dras in på tidningen som var min början känns sorgligt så att det knyter sig i bröstet.
Precis i de ögonblicken när jag famlar efter vad jag vill ta mig till. När jag släpper taget om kontrollen som jag så otroligt mycket behöver. I exakt den stunden då jag väljer att börja ta mig någon annanstans, men vill ha tryggheten kvar i ryggen, så stjälps allt det där åt sidan.
Vad gör man när man går sönder lite utav sorg? Sorg som inte ens går att jämföra med andras men som ändå känns känns känns. Fan.
Vad tråkigt allt blev nu.
Själv är jag sjukt fattig fast inte så fattig som många andra är. Jag är 19 år och äger en egen lägenhet, jag har pengar på banken som är min buffert och kommer nog att klara mig livet ut eftersom jag aldrig någonsin drömt om någon flådig livsstil. Nej. Sjuksköterska och djur och barn och en snäll ma
n så är jag glad.
Nej. Men pengar är tråkigt och behövligt.
Så jag försöker göra det bästa av situationen och glamifiera grötätandet och gå på dalarnas museum som ä gratis och titta på folkdräkter och gamla dalaskåp. Och spendera jätte mycket tid i biblioteket som även det är gratis.
Det kommer bara bli bättre, kanske man kan tänka:)
Jag hoppas att det är över snart. Vi behöver en högkonjunktur nu.
sötsöt du är!
åh jäkla lågkonjunktur som slår mot allt och alla, framförallt mot de som minst behöver det. fina bilder!
Det är tråkigt att du känner att du påverkas av den. Jag vet flera som säger att de känner av lågkonjunkturen. Sjukhuset i min stad ska varsla en stor del av sin personal. Men man får bara invänta och hoppas att vinden snart vänder.
När man känner sig alldeles hopplös ska man lägga sig i sin säng, lyssna på Håkan Hellström (helst Ett Kolikbarns Bekännelser) och gråta. Eventuellt kan man äta sitt bästa lösgodis och titta på sin favoritfilm (tillexempel Alice i Underlandet eller Marie Antoinette). Och man ska hela tiden vara invirad i ett varmt täcke. Och man får tycka synd om sigsjälv. Oftast går det där onda över efter en dag eller två. Kram!
Typ libanesisk zucchinipanna med qinoa, chutney och raita? :P Du får komma hem till mig på middag nästa gång du besöker stockholm.
Det ordnar sig Kajsa. Du kommer att få se, det kommer bli bra. Något nytt och spännande väntar på dig! Kanske bara runt hörnet. Visst är det tråkigt att någonting tunnar ut eller rent av försvinner ifrån en men. Kolla inte bakåt, kolla frammåt :) Stor Kram från linköping.
inte bra kajsa att du inte mår fint. hur mycket sorg många andra har är det helt okej att känna som du gör. kram. jag hoppas det vänder för dig. och ta för dig av vintern i norr, jag saknar den!
Oh...dina ord.. Jag kan känna sån frustration över sånt man känner att man inte kan rå över...
...och ja, skorna! Brutale!
I tider då det offentliga drabbas av en depression får man se till att man har en mysig privat sfär, med massa härliga människor omkring en... då klarar man sig tror jag :)
svar: Jag får nog skriva ett inlägg speciellt om honom någon gång :) Men han är snygg, snäll och rolig, precis som en pojkvän ska vara ;)
Njae, han brukar tyvärr inte plinka fram mina favoritlåtar... men ibland plinkar han fram låtar som blir favoritlåtar :) Och det är ju också bra! :D
Svar: Jaså? Jag gillar det väldigt mycket också :)
du är söt som en bakelse
Jag förstår verkligen vad du menar med att stå i sin egen bubbla, och det är aldrig roligt när skalet går sönder. Men heja Kajsa, glöm inte att du är jätteduktig och att det blir bättre någon gång. :)
hihi, du meee! ;-)
och tack.
vad tråkigt det där du skriver i inlägget, förstår hur du menar. trist!! håller tummarna för att det löser sig på något sätt ändå och att det rullar in roliga jobb igen för dig!
förresten, lyckades inte få tag på den där tidningen! är ju jättenyfiken! finns den fortfarande inte att läsa på nätet?
Man försöker att blicka framåt och känna hopp. Inte alltid lätt, men man ger aldrig upp.
Gud så glad jag blir!!
Å du, om en stund känns allt bra igen, du är bra!
tack tack alltid lika kul när folk gillar det man gör =)
Amiga ligger helst nära halsen, och ger blöta pussar när hon blir tilltalad. Hade du bott närmare hade du kunnat hämta henne för en stund, hon är hemskt bra att ha när livet inte är riktigt tip top.
Verkligen tråkigt att höra. Hoppas att det kommer en vändning för alla så småningom. Det är väldigt väldigt trist när små tidningar tvingas minska sig själva så.
finis!
Åh påfågeligt. Du är så himmelens fin.
men jag förstår din känsla. Det är ingen bra känsla. Det är bra att du besitter såna fantastiska sagovärldsmålarkunskaper då så du kan ändra fokus till både dej och mej.
KRAM!
å. kram vännen!