Rita rita måla måla

Jag ritar ofta små presenter till människor jag tycker om. Men de får inte så ofta bestämma motiv själv. För jag gillar ju mest att rita saker som jag tycker om. Som seamonkeys och rosetter.


Hon andas moln av ciggaretrök och har ögonfransar till himlen.

Den här veckan kan ungefär totalt beskrivas med ordet lycka. Trots en del grejer som skulle kunna få
ett hjärta att trilla sönder. Men det gjorde inte det. Inte denna gången.
Jag har firat med en flaska champagne och de vackraste låtarna ur Les Miserable,
nu ska jag kolla på "Himlen över Berlin" och sova. Godnattsnöboll.

Jag fortsätter leka vidare med akvarell. Fast den här gången helt utan plan egentligen. Men jag gillar´t.

Human dancer.

Jag tycker det är så fint när man gör små sagor av låtar. Som med Kate Nashs låt som jag skrev  på
insidan av handen. Det ger liksom helt nya dimensioner åt musiken med illustration.
Så jag knåpade en kväll innan middagen ihop denna. The Killers - Human.


Nu funderar jag på någon annan riktigt söt låt jag skulle vilja rita. Förslag?
Då kan ni ju passa på att berätta vad ni skulle vilja se mer av här på bloggen. För jag har massa ideér men tutar gärna på med det jag tycker allra mest om. Vill ni se mer
dagens outfit, mer pyssel, mer tips, mer..eh.. mord av Hello Kitty? Tell me snöbollshjärtan!

Guccilovin´

Blev precis bjuden på en sån där fest/event/tillställning som faktiskt skulle kunna mäta sig med alla de
där fräsiga hemmafesterna i Stockholm där de har djungelrum. För denna pågår i nätterna två i en igloo
på en parkering i Åre. Det gillas. Tveksamt om man pallrar sig dit dock. Det är snöoväder och jag har klänning som får en att tänka på "Lilla huset på prärien". Minst sagt. Jag ska brumma iväg till Barkisbåten och spöa Super Mario på 16 bitars i alla fall. Ha en trevlig fredag, seamonkeys!
(Ni får en akvarell som jag knåpade ihop häromdagen på mina fashiönälsklingar. Gucci, baby)


La Manneporte prés d´Etretat

Rita rita rita.
Just nu är jag extra förtjust i ballonger och jumpsuits. Som ni ser.
Och så Acnes superklumpiga pjucks som jag tycker är fula i verkligheten men passade in i min illo.

St.Petersburg will call my name.



Jag målade en vacker ryska i Ameliefrisyr häromdagen.

Balmain me.

Alla har tjatat sönder Balmains kollektion på senaste tiden. Vad jag ser med den? Osmickrande axelvaddar och sånadära jeans som man bara kan köpa i typ Turkiet, Bulgarien och Egypten. Alltså stentvättade in absurdum  och med märkliga blekningar och hål. Dock var det vad som föll mig på läppen att måla när jag letade inspiration för att ta tag i mitt akvarellande förra helgen. Hade inte målat på år så jag är himlans glad att jag börjat igen.
Vrålroligt!

Jag ska till Östersund i helgen och leka med vänner, ut och dansa benen av mig och se på skidfilm.
Det är sånt vi gör här. Någon som fick sina förutfattade meningar uppfyllda?

Vi ses på söndag.
Justja. Jobbar ganska mycket med beställningsarbeten på illisar nu parallellt med skrivjobb. Ni vet att det bara är att maila om ni är sugna va?
[email protected]

Lika som bär?

När jag letade bilder till mitt inlägg om sockerbitarna Mia och Anna så upptäckta jag att jag och den ena sötogrisen ju inspirerats och ritat exakt densamma tjej utifrån ELLE! Det är väl ganska fantastiskt?
Eller så är det helt enkelt så att det är en riktigt fantastisk bild.

På vissa sätt är de ju otroligt lika men å andra sidan så skiljer de sig markant ifrån varandra. Och nej, detta är ingen jämförelse om vem som ritade finast. Bara en reflexion.
stripe
Den översta i svart tusch är min, och den undre i blyerts/rött Annas.

vegetables.

I veckan blev jag hemskt sugen på grönsakssoppa. Grönsakssoppa med massa potatis i.
Sen råkar jag vara allt annat än en god kock. Det kommer alltså aldrig hamna fina recept här såsom vissa bloggerskor brukar lägga upp. Men rita grönsaker kunde jag!

these boots (&wedges, pumps, stilettos & powerheels) are made for walking

Jag har alltid gillat att rita skor. Tydligen.
I början av min tecknarbana så gjorde jag små stilleben med skor, väskor och krimskrams, men nu blir det mest en fossing istoppad en pump eller stövel då och då. Jag saknar dock den tiden då jag hade så pass mycket tid att jag verkligen hann rita ordentliga illustrationer. Sådana som tog minst ett par timmar och var detaljrika som fasen. Men tiiiiiiiiiiiiiiiid finns inte i den utsträckning jag önskar. Men mest saknar jag nog pennorna jag hade då. Jäklar vad bra de var. Gick att göra både tunna och tjocka linjer med lite övning. Måste hitta dem igen.

Sko jag ritade häromveckan. Jag vill ha ett par mönstrade stumpbyxor. Gärna ganska stormönstrade med rankor och blad av något slag. Inte psykadeliska alltså.

Ihophaffsad Chanelpjuck med den där klacken som cirkulerat på alla bloggar.
Jag tycker den är cool som få annat Chanel kommit med.
Skor, i alla former
Skossingar.
Elle
Väskan var den där från Gucci som började nyproducerad efter att enbart ha varit i någon prinsessas ägo tror jag? Och skon är Biba. Om jag inte minns helt fel. Men sagolikt fin i vilket fall som helst!
1
Ormskinnsmönstrade peeptoes och lite annat.
1
Jag kommer ihåg att jag tänkte glossigt. Då på våren 07 ni vet när allt skulle vara lackigt i pastell.
Tror att skorna var ett par MiuMiu, KJL jordgubben, Essienagellack och ett MiuMiudiadem.
3
Vivianne Westwood platåpumps i tokmönstrad variant. Cool som attan! 

O:ord.

Jag är ett dåligt föredöme. Gör ett inlägg med massa bra saker som ska göra en lite gladare. Men allt som hände med mig idag var att jag blev mer ledsen. Är i en sådan obalans nu. Oharmonisk och orolig.
Massa O:ord.

Jag ska äta lite Digestivekex och leta reda på en av mina favoritböcker, Papillion.
Så får vi se, det blir kanske bättre. Bilden ovan har jag ritat.

working 9 to 5

Det här var vad jag gjorde i stan i tisdags - onsdags.
Roligare att rita det ju.

1. Sprang runt i tre olika butiker och valde kläder till en pojkstackare som fick agera modell.
2. Funderade så det knakade och skrev text till reportaget.
3. Lekte med Amanda och provade roliga utklädnader till Halloween. Fast allt jag vill vara är ju Hello Kitty.

Jobbelijobb!

Helgen började med att jag åkte nedför en bergodalbanebacke och skrek så att de imaginära blodådrorna i min panna stod ut som spända vajrar. Jag var ledsen deppig arg frustrerad och i små små bitar. Sen har det gått hit och dit, upp och ned, tvära kast och mjuka inbromsningar. Nu är det måndag och jag ska plocka ihop det som är bra, ringa lite samtal och sen åka in till Åre för att göra en intervju för tidningen med en skidfotograf jag känner.
Det ska bli kul. Nu ska jag vara glad. Och dricka lite thé.

Jag ritade er en liten flicka. För att ni är så söta. Som hjärtformade karameller med rosensmak.

Ibland är jag lite rolig ändå..

Bläddrar i arkivet på min blogg för att hitta några bilder till ett inlägg jag vill göra och för att återanvända just ett par specifika. Bara det att jag inte vet vilken månad det var överhuvudtaget. Men ungefär ett år sen är det.
Så hittar jag dock de här nedanstående som jag ritade strax innan jag åkte till Oman andra gången förra året.
1
Det var när jag precis fått min lilla rara kamera tillbaka efter en orolig tid av ovisshet huruvida jag skulle få igen den från lagningsverkstaden. Jag var så lättad och glad att jag sov med den i sängen den natten. Vi har ju varit med om så mycket tillsammans. Jag och kameran. Du och jag kameran. Foevah and evah!
2
Sen var det, det där med bikiniångesten. Bitch 2000 & whatever. Man har den liksom vare sig man vill eller inte.  Det putar här och det putar där, det ser märkligt ut over there och benen är kanske inte modellånga utan snarare lite prinskorviga. Men som jag skrev då. Jag bor i norr vintervis, då behöver man lite extra fettdepåer så man inte fryser ihjäääl. Jag instämmer fortfarande. Klok jag var då. För ett år sen.

photoshoot

Idag har jag fotats för tidningen. Iklädd min rosenmönstrade klänning, hoppandes i trädgården med regnet ösande ner över huvudet. Ja, vad gör man inte för konsten?

Annars var det väldigt roligt och jag skrattade en hel del. Det är underbart att ha världens bästa jobb.

Jag var prydlig när jag gick ut. Sen liknade jag mer en katt som någon slickat på. Slickat på, stoppat i munnen, lite halvtuggat och sen spottade ut. 

heartshaped

Jag har lagt upp dem förut. Det lilla kärleksparet jag ritade i våras.
Men söta saker kan man se betydligt mer än en gång!

i used to rule the world

Jag har ritat igen. Påriktigtritat.
Och satan vad jag saknat det. Så nu blir det andra bullar. Ritarbullar.

Ikväll blir det middag med mina norrländska flickor och nu ska jag och Jennie leka.
Berättade jag förresten att jag pratade mode i radio i förrgår? Det gjorde jag nog inte. Men det var lika
trevligt som förra gången. Fina pojkar på Radio Båstad.

Jumpsuit ska de va´!

moshimoshi.

Jag är ledig två dagar i rad för första gången på så pass lång tid att jag inte kan komma ihåg när det senast var.
Känns bra att vara en sorts working class hero vid ålder 20.
Även om jag inte är helt säker på vad working class hero varken betyder eller står för.
Men gårdagen spenderades med Anja och vi lagade mat (eller, Anja lagade och jag låtsades hacka grönsaker)
och jag tvingade henne sedan att hålla ögonen öppna och titta på såväl Cabaret (fantastisk film!) och Juno.
Samtidigt som hon fick massera mina ömmande nack och ryggmuskler efter mittl ivs första friskis och svettispass.
Där jag förövrigt mest låg ned på golvet och fnissade. Därav smärtorna tippar jag.

Idag ligger jag i solen, lyssnar på musik, tvättar kläder (Ja, Grisen, du hörde rätt.) och sen bär det av till Trixiebelle för planering av nästa vecka. För jag har väl nämnt att jag åker till Grekland på lördag?

Ni får en illustration att kika på som jag ritade i våras men totalt glömt bort. Två tekniker kombinerade och detta blev resultatet. Väldigt vågat. På två sätt.

better start frontin.

Vissa kvällar ritar jag så händerna glöder. Vissa dagar rör jag inte pennan.
Men ett som är säkert är att jag under tiden jag haft bloggen har ritat en sådan otrolig mängd bilder, illustrationer och teckningar. Många visar jag aldrig, en del är beställningsarbeten, en del minituöst framskapade och andra helt planlöst nedkladdade. Jag byter stil efter humör. Inspirationskälla efter vad jag gillar för stunden. Men tekniken är jag trogen.
Ge mig ett vitt papper och en svart tuschpenna och jag ger dig något av nedanstående. På ett ungefär.
Det handlar om en kreativitet som måste utnyttjas på något sätt. Det är nödvändigt att andas. Och för mig är det nödvändigt att använda penna, papper och en invigelse att dra linjer som skapar något. En människa, ett plagg
en känsla.
Ni kommer aldrig få se allt jag gör. Men här får ni lite av det jag gjort de senaste månaderna. Ett axplock. 
1
Beställningsjobb till Lina på Modette! I början av min rosfascinationsera.

Snabbt snabbt nedtecknad sent en natt för några veckor sedan. Fick kommentaren "tänk att det som är min namnteckning nu är konst i form av en rökslinga". Fint.

Jag har ritat nästan uteslutet ansikten i sommar. Långa ögonfransar och små smilgropar. Antagligen för att det mest inspirationsgivande är just människor. och deras ansikten.

Den sista illustrationen innan vi åkte till USA i maj. Kärleken till rosor var då gammal. Men Kärleken till USA och New York inte ens påbörjad.
1
Bilden jag ritade och som sedan fick namnet Milk efter Signe.
1
Illustration till tidningen och en artikel jag skrev om shopping. Självporträtt sa min vän. Fiktion med inslag av verklighet sa jag.
1
Beställningsjobb till tvillingarna på Fashionnerds. Otroligt tacksamma objekt att inspireras utav!
1
Siluetter är något av det finaste jag vet. Så mycket yta men ändå så mycket detaljer.
2
För en gångs skull en kombination av två tekniker. Både blyerts och svart tusch.

i´m sticking with you. cause im made out of glue.

Jag har lite knasigt internet just nu. Inte nog med att jag sitter pur allena i vårt skånska hus, så har också mitt internetmodem bestämt sig för att denna månadens surfande börjar tyna bort. Det gör att jag känner mig yttepyttelite handikappad. Fast jag betvivlar inte en sekund på att det är bra att faktiskt vara lite frånkopplad från
bloggvärlden. Och befinna sig i den verkliga världen. Särskilt inte när man har så fina vänner att leka med, så många filmer att se, så mycket OS att engagera sig i, så många äventyr att hitta och sommardagar att njuta av.
Jag bloggar alltså när jag kan och då kan det bli lite ojämnt.
Sen i september blir det full fräs igen. Då ska jag vara lika glättig som de i reklamen för internetdongeln (dångel?)
som jag har.
Min är vit. Bara så ni vet.

Ni får en illustration jag ritade ihop en sen kväll. Nu ska jag skicka iväg en krönika om Kärlek på film. Eller
kärlek till film.
Och äta frukost.

Tidigare inlägg Nyare inlägg