Cobacabana banana!
Jag gillar att pyssla. Kreera. Pilla med små saker. Limma. Klippa och riva ut. Trä pärlor på tråd.
Jag tror att det handlar om ett behov som de flesta lämnar vid avskedet från dagis men som helt enkelt finns kvar hos mig. För det är avslappnande att bara sitta och göra saker med sina egna händer. Behöver inte vara stort, eller särskilt perfekt egentligen. Bara man knåpar ihop det själv.
För någon vecka sedan var jag hos den fantastiska pärltanten en bit ifrån mitt hus. I en skånelänga har hon alla möjliga sorters pysselgrejer, miniatyrsaker till dockhus och smycken. Men framförallt pärlor. I mängder.
50 :- och det är bara att fylla en halv bärhink med precis vilka sorter man vill. Plast, trä, metall, glas, keramik.
Jag ville göra något knasigt med färg och lek med form och såhär blev det.
Cobacabana bananaarmbandet!
Minifrukter, lila klossar, palmblad och fantastiska plastbananer!
Mammas kommentar var; "Helt klart annorlunda. Charmigt. Och annorlunda."
Jag tror att det handlar om ett behov som de flesta lämnar vid avskedet från dagis men som helt enkelt finns kvar hos mig. För det är avslappnande att bara sitta och göra saker med sina egna händer. Behöver inte vara stort, eller särskilt perfekt egentligen. Bara man knåpar ihop det själv.
För någon vecka sedan var jag hos den fantastiska pärltanten en bit ifrån mitt hus. I en skånelänga har hon alla möjliga sorters pysselgrejer, miniatyrsaker till dockhus och smycken. Men framförallt pärlor. I mängder.
50 :- och det är bara att fylla en halv bärhink med precis vilka sorter man vill. Plast, trä, metall, glas, keramik.
Jag ville göra något knasigt med färg och lek med form och såhär blev det.
Cobacabana bananaarmbandet!
Minifrukter, lila klossar, palmblad och fantastiska plastbananer!
Mammas kommentar var; "Helt klart annorlunda. Charmigt. Och annorlunda."
Fill in the blanks
Hello, my name is Kajsa But you can call me Kajsovitch and the hardest thing i´ve ever done är att erkänna hur dåligt jag faktiskt mår (vid de tillfällena) I live in ett rosa rum med snedtak på sommaren och ett blått rum med fotografier från massor av resor över min säng på vintern which I would describe as väldigt fint och väldigt Kajsa My ultimate passion is att vara kreativ. Rita, resa, leva. På alla sätt och vis which means you can often find me med en penna i handen, en jordglob i tanken, planerande av äventyr My favourite guilty pleasure is att vara ensam och stanna uppe sent på nätterna för att läsa och titta på film i sängen and I also love att köra bil på kvällen nere vid havet If I was forced to choose between i cosy night in and a bid night out I´d choose så otroligt olika because jag uppskattar båda något oerhört för helt olika saker I´m inspired by människor som gör saker de älskar and allt möjligt mellan himmel och jord I´ll never stop trying to göra allt det jag vill och önskar even if jag ofta tvivlar på migsjälv och vad jag vågar One thing about me that might surprise people is att jag faktiskt har ett jäkla humör och kan vara riktigt riktigt iskallt elak när det vill sig väldigt illa I like to eat fetaost, avokado, potatis och lakrits My words of wisdom are lev lev lev! Men njut också av att göra ingenting.
Bild i vägspegeln. Lista från Frankie. Illis jag ritade i juli.
Tre saker som gör mig mer eller mindre upprörd
(Mer eller mindre allvarligt dessutom.)
1. Tycker oerhört illa om när man ska göra om människor till bättre, trendigare snyggare personer än vad de är ifrån början bara för att de ska passa för ett speciellt tillfälle. Som i senaste numret av ELLE. Vad fasen hände liksom med Annika Norlin, Hello Saferide/Säkert!, för deras intervju med henne? Det finns ingenting med bilderna som stämmer överens med bilden man vanligtvis får av hennes som musiker och person. Plötsligt är hon en putsad brud i skyhöga lackpumps och androgyn framtoning. Väldigt platt, väldigt opersonligt. Väldigt inte Annika Norlin. Vad är då meningen med att göra en intervju med henne när man ändå tar bort allt som är just hon?
2. Alltså. Jag förstår till viss del att man vill uttrycka politiska åsikter och dylikt genom att klottra ned det där andra kan se det. På sin egen husvägg hemma propagerar det ju inte riktigt på samma sätt. (det betyder ju dock inte att jag tycker att det är okej) Men ta sig tid att tejpa fram "hora" på en busskur? Då har man inte mycket för sig. Eller mycket i huvudet.
3. Varför blir man "för gammal" för saker? Det gör mig både frustrerad och ledsen att man vid vissa stadier i sitt liv liksom når över gränser där det inte längre är okej att göra sånt man gjort innan. Vuxen innebär att man inte längre är benämningen barn men också att man inte ska bete sig som ett barn. Men vem säger att saker som klättra i klätterställningar enbart är för barn? Eller blåsa såpbubblor? Äta glass till frukost? Göra kullerbyttor på gräsmattan?
1. Tycker oerhört illa om när man ska göra om människor till bättre, trendigare snyggare personer än vad de är ifrån början bara för att de ska passa för ett speciellt tillfälle. Som i senaste numret av ELLE. Vad fasen hände liksom med Annika Norlin, Hello Saferide/Säkert!, för deras intervju med henne? Det finns ingenting med bilderna som stämmer överens med bilden man vanligtvis får av hennes som musiker och person. Plötsligt är hon en putsad brud i skyhöga lackpumps och androgyn framtoning. Väldigt platt, väldigt opersonligt. Väldigt inte Annika Norlin. Vad är då meningen med att göra en intervju med henne när man ändå tar bort allt som är just hon?
2. Alltså. Jag förstår till viss del att man vill uttrycka politiska åsikter och dylikt genom att klottra ned det där andra kan se det. På sin egen husvägg hemma propagerar det ju inte riktigt på samma sätt. (det betyder ju dock inte att jag tycker att det är okej) Men ta sig tid att tejpa fram "hora" på en busskur? Då har man inte mycket för sig. Eller mycket i huvudet.
3. Varför blir man "för gammal" för saker? Det gör mig både frustrerad och ledsen att man vid vissa stadier i sitt liv liksom når över gränser där det inte längre är okej att göra sånt man gjort innan. Vuxen innebär att man inte längre är benämningen barn men också att man inte ska bete sig som ett barn. Men vem säger att saker som klättra i klätterställningar enbart är för barn? Eller blåsa såpbubblor? Äta glass till frukost? Göra kullerbyttor på gräsmattan?
Alpenmädchen.
Saker och ting ljusnar långsamt.
Idag fixade jag jobb på cafeét jag arbetar på, till min raraste Anja. Det innebär att de kommande veckorna, nästan
två månaderna, jag planerar att stanna i mitt älskade skåne kommer att kunna bli än bättre!
Cirkus på jobbet med Trixiebelle, Anja och mig, lek på kvällar och lediga dagar och antagligen en hel del middagar i mitt hus eftersom jag inte kan mer än koka nudlar men Anja kanske vill förbarma sig över mig?
På fredag ska vi försvinna över havet till Köpenhamn och imorgon bokar jag och Trix resa.
Att sjunga"and it hurts with every heartbeat" behövs inte lika mycket längre. Istället nynnar jag på "spiderpig" och väntar på att livet ska stabilisera sig.
Mitt hår har växt sig otroligt långt och det var länge sedan en sax fick sätta gaddarna i allt det blonda. Det var innan USA till och med som jag ens toppade håret.
Eftersom jag inte kan ha metervis med flätor svängandes i kaffekoppar och små vaniljhjärtan så knåpar jag upp allting på huvudet med massor av hårnålar och tålamod jag inte besitter.
Två vanliga flätor, upp i kors över huvudet och sedan fästade bak i nacken omlott.
Luggen flätar jag i mindre skala och lägger sen över alltihopa eller petar in under de korslagda. Lätt som en plätt!
Känner mig alltid som en Schweizisk alpflicka korsat med prinsessan Leia. Finfint!
Idag fixade jag jobb på cafeét jag arbetar på, till min raraste Anja. Det innebär att de kommande veckorna, nästan
två månaderna, jag planerar att stanna i mitt älskade skåne kommer att kunna bli än bättre!
Cirkus på jobbet med Trixiebelle, Anja och mig, lek på kvällar och lediga dagar och antagligen en hel del middagar i mitt hus eftersom jag inte kan mer än koka nudlar men Anja kanske vill förbarma sig över mig?
På fredag ska vi försvinna över havet till Köpenhamn och imorgon bokar jag och Trix resa.
Att sjunga"and it hurts with every heartbeat" behövs inte lika mycket längre. Istället nynnar jag på "spiderpig" och väntar på att livet ska stabilisera sig.
Mitt hår har växt sig otroligt långt och det var länge sedan en sax fick sätta gaddarna i allt det blonda. Det var innan USA till och med som jag ens toppade håret.
Eftersom jag inte kan ha metervis med flätor svängandes i kaffekoppar och små vaniljhjärtan så knåpar jag upp allting på huvudet med massor av hårnålar och tålamod jag inte besitter.
Två vanliga flätor, upp i kors över huvudet och sedan fästade bak i nacken omlott.
Luggen flätar jag i mindre skala och lägger sen över alltihopa eller petar in under de korslagda. Lätt som en plätt!
Känner mig alltid som en Schweizisk alpflicka korsat med prinsessan Leia. Finfint!
fina flurpar!
Jag älskar människor som är sådär underbart kreativa. Där man ser spår lite överallt i hemmet efter knåpande med saker på alltifrån möbler till tyger, de egna kläderna och små detaljer på saker.
På middag hemma hos vänner till familjen var sötaste systrarna Sara och Sofia med och som alltid kan man hitta rara pysslade ting lite här och där.
Jag blev helt begeistrad i Saras egenhändigt fixade tröja med färgglada sidenflärpar runt halsringningen.
Lekfull och lite harlekinaktigt miu miusöt.
Det kliar som attan i fingrarna att få pyssla nu!
På middag hemma hos vänner till familjen var sötaste systrarna Sara och Sofia med och som alltid kan man hitta rara pysslade ting lite här och där.
Jag blev helt begeistrad i Saras egenhändigt fixade tröja med färgglada sidenflärpar runt halsringningen.
Lekfull och lite harlekinaktigt miu miusöt.
Det kliar som attan i fingrarna att få pyssla nu!
Theres no more rabbits in my hat to make things right.
Den här har jag stående i mitt fönster i mitt egna lilla sommarhusrum.
Blekrosa väggar, fönster mot grannpojken och himlen, en gammal vit byrå jag satt klistermärken i form av fjärilar på och sandhögar på golvet efter fötter som inte torkats av på sand ordentligt nog.
Och så silvervagnen med spannet på fyra dubbelpar med vita hästar.
Blekrosa väggar, fönster mot grannpojken och himlen, en gammal vit byrå jag satt klistermärken i form av fjärilar på och sandhögar på golvet efter fötter som inte torkats av på sand ordentligt nog.
Och så silvervagnen med spannet på fyra dubbelpar med vita hästar.
UnderbaraClara utmanade mig häromdagen. Såsom följer;
The Rules.
List seven songs you are into right now. No matter what the genre, whether they have words, or even if they're not any good, but they must be songs you're really enjoying now, shaping your summer. Post these instructions in your blog along with your 7 songs. Then tag 7 other people to see what they're listening to.
Well, här är listan:
1. Amy McDonald - This is the life (Det är något med den här låten som jag verkligen gillar. Melankolisk och sådär fin i all sin enkelhet. Gitarrplinkandet är fullkomligen underbart.)
2. Markus Krunegård - Jag är en vampyr (Det blev vårens låt. USAresans låt. Och nu är det låten till massor av fina minnen jag aldrig någonsin vill glömma)
3. Kanye West & Chris Martin - Homecoming (Den gör mig så glad. Genuint härligt glad!)
4. Five for Fighting - Superman (Låten som får mig att sjunga brutalhögt i bilen varenda gång jag kör. Brutal.högt.)
5. Mat Kearney - Breath in, breath out (Föralltid låten vi nynnade med till på min födelsedagsmiddag i New York)
6. Anberlin - Paperthin hymn (Perfekt när man är arg. Glad. Ledsen. Whenever.)
7. Damien Rice - Cannonball (Så fin att man.. vill krackelera och bli ihoplimmad igen.)
Vem ska besvara listen? Jag tycker inte om att välja direkt. Så jag erbjuder de första sju som vill att haffa och lista de sina låtar just nu.
I miss the boredom and the freedom and the time of being alone
Att ligga i soffan med en perfekt uppuffad kudde under huvudet, ett block med papper på magen och en penna i handen och bara rita på blad efter blad i 2 - 3 timmar är inte alls särskilt konstigt i min värld.
Faktum är att jag just nu gör det så fort jag kommer åt.
För vissa kanske kreativitet kräver mycket rent tankemässigt men för mig är det precis tvärtom. Är det någongång tankarna kan vandra precis vart de vill så är det allt som oftast när jag kreerar någonting. En avslappningsform som det kommer någonting utav känns ganska fint. Liksom rent.
Tror detta kan vara en Guccireklam ur ELLE måhända.
En annan kreativitetsform som blossat upp igen efter att ha legat latent i ett tag är att sätta rosetter på allt. Helst precis allt. Det är ganska typisk Kajsakreativitet.
Faktum är att jag just nu gör det så fort jag kommer åt.
För vissa kanske kreativitet kräver mycket rent tankemässigt men för mig är det precis tvärtom. Är det någongång tankarna kan vandra precis vart de vill så är det allt som oftast när jag kreerar någonting. En avslappningsform som det kommer någonting utav känns ganska fint. Liksom rent.
Tror detta kan vara en Guccireklam ur ELLE måhända.
En annan kreativitetsform som blossat upp igen efter att ha legat latent i ett tag är att sätta rosetter på allt. Helst precis allt. Det är ganska typisk Kajsakreativitet.
Jaha. Och det smärtar dig?
Jag packar och mår ganska dåligt över det faktum att jag har haft världens finaste vinter och vår med de mest underbara människorna. Och nästa gång jag träffar dem, och då vet jag inte vilka som är här, är i september. Det gör lite ont i mitt annars ganska kalla hjärta som inte förstår begerppet "sakna".
Fan.
Men det ordnar sig. Lite heartache har väl ingen dött utav? Jo.. möjligen Julia då. Indirekt.
Jag pysslade ihop dessa häromdagen i alla fall.
Fan.
Men det ordnar sig. Lite heartache har väl ingen dött utav? Jo.. möjligen Julia då. Indirekt.
Jag pysslade ihop dessa häromdagen i alla fall.
Limited Edition.
I torsdags när vi var hippiesar snörde jag på mig mina blommiga sneakers och Amandicon stoppade fossingarna i ett par blomprydda sandaler, så eftersom Hannagrisen inte ville vara sämre så fick jag gå loss med penslar och mina akrylfärger på hennes skor.
Här är resultatet;
Måste ju vara ett hjärta bak på skossingen till mitt lilla Hjärta.
Jag är faktiskt riktigt nöjd. Ett par vanliga bruna Converse All stars went limted edition á la Kajsa.
Blommigt, kärleksfullt, unikt och ganska roligt.
Alla D&G kopierade pumps med färgstänk kan slänga sig i en vägg. Flowers is the shit! :)
Häromdagen var jag pysslig.
Förra veckan kliade det i mina små pysselfingrar och jag pillade fram lite saker som jag velat göra om ett tag. Örhängena i form av metallrosor, clips, ifrån Glitter är rara som få men sitter dessvärre inte fast på mina miniörsnibbar så de fick genomgå en makeover.
Ljuvliga rosor i röd metall. Finns fortfarande i butikerna tror jag? Och även i svart.
Min papi ledsnade på att jag hade pärlor drällande överallt och ständigt knyckte hans verktyg så jag fick min egna lilla verktygslåda med pytteverktyg och lådor till alla ting.
Rosor är ju sen ett bra tag tillbaka min hook up och jag ville kunna använda båda två tillsammans. Alltså knippsade jag av clipsgrejerna på baksidan, filade lite så inga vassa metallkanter fanns kvar och grävde fram en silverring med platta för fastsättning och en hänganordning.
Resultatet blev såsom syns nedan och ovan. Ett hängsmycke för en halvlång kedja och en ring med en stor ros. Har redan använts ett antal gånger och jag älskar älskar älskar!
Ljuvliga rosor i röd metall. Finns fortfarande i butikerna tror jag? Och även i svart.
Min papi ledsnade på att jag hade pärlor drällande överallt och ständigt knyckte hans verktyg så jag fick min egna lilla verktygslåda med pytteverktyg och lådor till alla ting.
Rosor är ju sen ett bra tag tillbaka min hook up och jag ville kunna använda båda två tillsammans. Alltså knippsade jag av clipsgrejerna på baksidan, filade lite så inga vassa metallkanter fanns kvar och grävde fram en silverring med platta för fastsättning och en hänganordning.
Resultatet blev såsom syns nedan och ovan. Ett hängsmycke för en halvlång kedja och en ring med en stor ros. Har redan använts ett antal gånger och jag älskar älskar älskar!
Im holding on for a hero
J - Look like a gangsta!
K - Okidoki!
Här är resultatet. Se och njut.
Klännka, Indiska. Hoodie, brors. Köpt i USA.
Anikolove utmanade mig. Och vad gör man inte för sina vänner?
A is for age: Snart 20. Och det skrämmer mig. Så-in-i-helvete.
B is for booze of choice: Ärligt talat, champagne.
C is for career: Så många val. Jag är barn av generation Y. Eller X? Jag kommer inte ihåg. Det låter mest som kromosomer i mina öron. Men alltså. Jag vill jobba på ett kreativt sätt. Design, skriva, illustrera, skapa.
D is for your dad's name: Min familj är min. Och då är det irrelevant. Men jag kallar honom Papi. :)
E is for essential items to bring to a party: Dancingshoes!
F is for favourite song at the moment: Five for Fighting - Superman
G is for favourite game: Jag dålig förlorare. Brutalt dålig. Men volleyboll är ju rasande kul.
H is for home town: Jag är kluven. Som ett äpple. Norr eller söder? Söder eller norr?
I is for instruments you play: Ehe. Jag är månne kreativ. Men INTE musikalisk.
J is for jam or jelly you like: Jag tycker inte om sylt. Men okej.. jordgubb då.
K is for kids: Jag alternerar mellan att vara rädd och livrädd för barn. Men kanske ett litet. Som man kan ha i en sele? (OBS; skämt!)
L is for living arrangements: Just nu i mitt flickrum i norr. Snart i mitt rosa sommarrum i söder.
M is for mother's name: Min familj är min familj. Återigen. Men jag kallar henne Mamsell.
N is for name of your crush: Oh. Jag har smygcrushar på massa fina människor ju. Mihi
O is for overnight hospital stays: Hrm. Det är en bra bit över 3 veckor. Alltså.. 23 någonting.
P is for phobias: Att bli sjuk. Sjuk igen. Mer sjuk.
Q is for quotes you like: Nam et ipsa scienta potestas est. Kunskap är makt. Omöjligt är skymda möjligheter.
R is for relationship that lasted the longest: Jag säger som Aniko, yet to come.
S is for sexiest living creature: Haha. Nog för att jag är personlig. Men så personlig? icke sa nicke.
T is for time you go to bed: Allt mellan 22.00 och aldrig.
U is for underwear: Med söta och roliga mönster. Typ.. ugglor!
V is for vegetables you love: Avokado. jumjum.
W is for weekend plans: Lekalekaleeeka.
X is for x-rays you've had: En tror jag. Fast då var det en ordentlig en. Magnetröntgen på huvudet, nacken och ryggen.
Y is for yummy food you make: Ehehehehehe! Sallad. (gud vad patetiskt)
Z is for zodiac sign: Tvilling. Jag är tydligen så mycket som både flörtig och kreativ, hänsynslös och social, hämnadslysten och nyfiken, beräknande och otålig. Hej och hå.
Å är för åt dem som du vill skicka listan vidare till: Alla. alla alla alla.
Ä är för älsklingstrend: Att vara den man själv vill vara.
Ö är för en önskan just nu: En är ju ingenting. Jag tar fyra. 1. Att resan till USA bli fierce. 2. Att säsongsavslutningen i Åre blir sådär perfekt som jag vill. 3. Att sommaren blir magisk. 4. Att saker kan klarna. Så jag inte är så förvirrad.
K - Okidoki!
Här är resultatet. Se och njut.
Klännka, Indiska. Hoodie, brors. Köpt i USA.
Anikolove utmanade mig. Och vad gör man inte för sina vänner?
A is for age: Snart 20. Och det skrämmer mig. Så-in-i-helvete.
B is for booze of choice: Ärligt talat, champagne.
C is for career: Så många val. Jag är barn av generation Y. Eller X? Jag kommer inte ihåg. Det låter mest som kromosomer i mina öron. Men alltså. Jag vill jobba på ett kreativt sätt. Design, skriva, illustrera, skapa.
D is for your dad's name: Min familj är min. Och då är det irrelevant. Men jag kallar honom Papi. :)
E is for essential items to bring to a party: Dancingshoes!
F is for favourite song at the moment: Five for Fighting - Superman
G is for favourite game: Jag dålig förlorare. Brutalt dålig. Men volleyboll är ju rasande kul.
H is for home town: Jag är kluven. Som ett äpple. Norr eller söder? Söder eller norr?
I is for instruments you play: Ehe. Jag är månne kreativ. Men INTE musikalisk.
J is for jam or jelly you like: Jag tycker inte om sylt. Men okej.. jordgubb då.
K is for kids: Jag alternerar mellan att vara rädd och livrädd för barn. Men kanske ett litet. Som man kan ha i en sele? (OBS; skämt!)
L is for living arrangements: Just nu i mitt flickrum i norr. Snart i mitt rosa sommarrum i söder.
M is for mother's name: Min familj är min familj. Återigen. Men jag kallar henne Mamsell.
N is for name of your crush: Oh. Jag har smygcrushar på massa fina människor ju. Mihi
O is for overnight hospital stays: Hrm. Det är en bra bit över 3 veckor. Alltså.. 23 någonting.
P is for phobias: Att bli sjuk. Sjuk igen. Mer sjuk.
Q is for quotes you like: Nam et ipsa scienta potestas est. Kunskap är makt. Omöjligt är skymda möjligheter.
R is for relationship that lasted the longest: Jag säger som Aniko, yet to come.
S is for sexiest living creature: Haha. Nog för att jag är personlig. Men så personlig? icke sa nicke.
T is for time you go to bed: Allt mellan 22.00 och aldrig.
U is for underwear: Med söta och roliga mönster. Typ.. ugglor!
V is for vegetables you love: Avokado. jumjum.
W is for weekend plans: Lekalekaleeeka.
X is for x-rays you've had: En tror jag. Fast då var det en ordentlig en. Magnetröntgen på huvudet, nacken och ryggen.
Y is for yummy food you make: Ehehehehehe! Sallad. (gud vad patetiskt)
Z is for zodiac sign: Tvilling. Jag är tydligen så mycket som både flörtig och kreativ, hänsynslös och social, hämnadslysten och nyfiken, beräknande och otålig. Hej och hå.
Å är för åt dem som du vill skicka listan vidare till: Alla. alla alla alla.
Ä är för älsklingstrend: Att vara den man själv vill vara.
Ö är för en önskan just nu: En är ju ingenting. Jag tar fyra. 1. Att resan till USA bli fierce. 2. Att säsongsavslutningen i Åre blir sådär perfekt som jag vill. 3. Att sommaren blir magisk. 4. Att saker kan klarna. Så jag inte är så förvirrad.
Miljötänk.-.
Ni vet den där kjolen jag köpte på 2hand i Stockholm?
Den såg till för ett par dagar sedan ut såhär som på bilden nedan. Väldigt vacker och med jäkligt härligt mönster. Liksom, aztek möter hippie och knuffas ihop med en indian typ?
Aj lajk it. Men pytteytte för lång för inte så långa mig.
Så jag klippte brutalt av den nedersta mönsterbiten och sydde upp kanten fint och nästan rakt. Piffpuff hade jag en perfekt kjol för sommaren i Sverige och utomlands!
Lika fin som något från H&M men billigare och galet mycket bättre för miljön.
Men vad gör man då med den fina långa snutten som blir över? Jo man tar och knyter världens enklaste och kanske snyggaste urbana turban. Lite african etno runt skallen är tydligen perfekt för mitt långa hår och jag har hittat ett utlimat sätt att fästa upp håret lite lätt men med edge. Prova prova!
(Vill ni ha beskrivning på hur man gör? Tror ni klarar det men annars får ni skrika.)
Den såg till för ett par dagar sedan ut såhär som på bilden nedan. Väldigt vacker och med jäkligt härligt mönster. Liksom, aztek möter hippie och knuffas ihop med en indian typ?
Aj lajk it. Men pytteytte för lång för inte så långa mig.
Så jag klippte brutalt av den nedersta mönsterbiten och sydde upp kanten fint och nästan rakt. Piffpuff hade jag en perfekt kjol för sommaren i Sverige och utomlands!
Lika fin som något från H&M men billigare och galet mycket bättre för miljön.
Men vad gör man då med den fina långa snutten som blir över? Jo man tar och knyter världens enklaste och kanske snyggaste urbana turban. Lite african etno runt skallen är tydligen perfekt för mitt långa hår och jag har hittat ett utlimat sätt att fästa upp håret lite lätt men med edge. Prova prova!
(Vill ni ha beskrivning på hur man gör? Tror ni klarar det men annars får ni skrika.)
Details.
Tänkte bara tipsa om en liten grej.
Just nu använder jag mig av spetsband som accessoar till allt möjligt. Just detta fick jag runt ett litet paket och det får nu inneha rollen som allt ifrån hårband till halsband, häng det runt halsen och knyt en lös rosett bara en bit ned lite lätt hängande, som armband och ihophållare av scarfar.
Väldigt enkelt men väldans sött.
Just nu använder jag mig av spetsband som accessoar till allt möjligt. Just detta fick jag runt ett litet paket och det får nu inneha rollen som allt ifrån hårband till halsband, häng det runt halsen och knyt en lös rosett bara en bit ned lite lätt hängande, som armband och ihophållare av scarfar.
Väldigt enkelt men väldans sött.
Playing with scissors
Titt som tätt rotar jag runt bland alla mina gömmor där det för det mesta befinner sig oändliga mängder med papper. Papper med text. Papper med skisser. Papper med krussiduller. Papper med illustrationer. Papper med pyssel. Papper med mindmaps. Papper med scrapbooking. Helt enkelt papper från mitt liv.
Mitt ganska kreativa liv. (Självbiografititel?)
Så hittade jag denna. Ett stort papper som var tänkt att bli en present till en kompis. Jag klippte, klistrade, letade, pysslade, tejpade, skrev och ritade liksom en affisch som skulle vara med saker som är typiskt min kompis. Den är säkert fyra år gammal. Inte klar och hundörad i kanterna. Men den är ett fint minne. Och då har jag svårt att kasta den. Det är alla de där små detaljerna som får mig att le idag som då.
Nää. Hon varken är eller var särskilt religiös alls förutom den där konfimationen i åttan. Men kärleken till skidåkning och snö lockade väl fram bilden ur huvudet hos mig att göra en snöherre i himlen. Eller något sånt. Rar är han ju i vilket fall som helst.
Mitt ganska kreativa liv. (Självbiografititel?)
Så hittade jag denna. Ett stort papper som var tänkt att bli en present till en kompis. Jag klippte, klistrade, letade, pysslade, tejpade, skrev och ritade liksom en affisch som skulle vara med saker som är typiskt min kompis. Den är säkert fyra år gammal. Inte klar och hundörad i kanterna. Men den är ett fint minne. Och då har jag svårt att kasta den. Det är alla de där små detaljerna som får mig att le idag som då.
Nää. Hon varken är eller var särskilt religiös alls förutom den där konfimationen i åttan. Men kärleken till skidåkning och snö lockade väl fram bilden ur huvudet hos mig att göra en snöherre i himlen. Eller något sånt. Rar är han ju i vilket fall som helst.
I scrapbooked my heart
Jag har glömt att visa!
När min babe skulle åka till landet långt borta (dvs Frankrike) och aldrig komma tillbaka (dvs hemma om ca en 3 månader) och lämna mig hjärtekrossad (dvs sant) så gjorde jag min specialitet till henne. För all min egoism till trots och de små svarta elaka ögonen jag så ofta ger mina vänner så älskar jag dem innerligt. Och då vill jag kunna ge dem något som inte bara är ett minne av det vi haft utan av det vi har och ska få. För framtiden är oändlig och så är även vänskapen till de som står mig nära.
Så jag knåpade under oändliga (dvs OÄNDLIGA) timmar ihop en scrapbook med massvis av bilder som jag tagit, som andra tagit, som är snodda ifrån Facebook, som är mer eller mindre lämpliga, mer eller mindre underbara men som visar precis de där små sakerna som jag kommer att minnas för alltid. Forevah and evah.
Sen la jag till små ritade figurer som jag knåpadade med i en oändlighet (dvs ganska många fnissiga timmar) för att ge den där lilla extra hjälpen för min vän att visualisera fram bilderna i huvudet över våra äventyr som varit, och som komma skall.
Nu är mitt hjärta hemma ju. Och man kan bara ana sig till hur glad det gör mig! Och framför oss ligger massvis av äventyr i alla möjliga former, storlekar och sorter. Det ska bli så kul att det pirrar i magen.
Och det är inte vi som väntar på världen nu, det är världen som väntar på oss.
Frågan är inte om vi ska till USA först, utan när.
När min babe skulle åka till landet långt borta (dvs Frankrike) och aldrig komma tillbaka (dvs hemma om ca en 3 månader) och lämna mig hjärtekrossad (dvs sant) så gjorde jag min specialitet till henne. För all min egoism till trots och de små svarta elaka ögonen jag så ofta ger mina vänner så älskar jag dem innerligt. Och då vill jag kunna ge dem något som inte bara är ett minne av det vi haft utan av det vi har och ska få. För framtiden är oändlig och så är även vänskapen till de som står mig nära.
Så jag knåpade under oändliga (dvs OÄNDLIGA) timmar ihop en scrapbook med massvis av bilder som jag tagit, som andra tagit, som är snodda ifrån Facebook, som är mer eller mindre lämpliga, mer eller mindre underbara men som visar precis de där små sakerna som jag kommer att minnas för alltid. Forevah and evah.
Sen la jag till små ritade figurer som jag knåpadade med i en oändlighet (dvs ganska många fnissiga timmar) för att ge den där lilla extra hjälpen för min vän att visualisera fram bilderna i huvudet över våra äventyr som varit, och som komma skall.
Nu är mitt hjärta hemma ju. Och man kan bara ana sig till hur glad det gör mig! Och framför oss ligger massvis av äventyr i alla möjliga former, storlekar och sorter. Det ska bli så kul att det pirrar i magen.
Och det är inte vi som väntar på världen nu, det är världen som väntar på oss.
Frågan är inte om vi ska till USA först, utan när.
Hierta
Vet ni hur lätt jag skulle kunna göra en egen variant av denna?
Linnet från Lanvin kostar nog mer än linnet från H&M som jag planerar att köpa för att göra min lilla version av för att se hur man gör modehus kläder...
Linnet från Lanvin kostar nog mer än linnet från H&M som jag planerar att köpa för att göra min lilla version av för att se hur man gör modehus kläder...
Personlighetstest
Aniko utmanade mig på min solklara favorit på utmaningsfronten. Eftersom jag verkligen ÄR egoistisk på riktigt och faktiskt tror ganska ofta att världen cirkulerar runt just mig så är det ju uppiggande att få prata om sig själv. Å andra sidan så är det lite obehagligt också eftersom jag alltid känner mig tvungen att avslöja grejer på riktigt i just denna utmaning. Här ska det inte vara "jag tycker om lakrits" utan mer "Jag bröt tummen på en kompis. Med flit." Typ.
Så man kan se det som såhär. Vill man veta märkliga och ärliga saker om mig så ska man utmana mig genom detta. För då hostar jag ur mig det ena och det andra lite småmaniskt eftersom jag känner mig tvingad. Och så får jag en liten egokick på samma gång. (Har jag nämnt att jag har smeknamnet Me me me här hemma?)
Sju sanningar;
1. När jag var liten fattade jag inte innebörden av att göra illa mig. Eller överhuvudtaget innebörden över att ta det lugnt, vara försiktigt och akta mig. Som den ponnyflicka jag var hängde jag i stallet mer än vad jag spenderade tid hemma och min absoluta favorithäst var Pricken. Den före detta, stundvis komplett galna, cirkushästen som slängde av folk till höger och vänster, stegrade sig, hoppade över staket och kunde vända på en femöring under hopptävlingar. Vi var bästa vänner jag och Pricken. Jag hoppade gladeligen hinder över 1 m barbacka (alltså utan sadel) och i full karriär på min älskling. Jag kan bara tänka mig hur nervös mina föräldrar var alla gånger jag trallade iväg till Pricken i stallet för en ridtur. Som den gången han helt sonika slängde av tre tjejer på en hopptävling, på rad, skuttade runt hela banan själv och jag sen tjatade mig till att få tävla ändå med honom eftersom vi förstod varandra. (Jag ska bara tillägga att jag faktiskt vann den tävlingen. Helt smärtfritt. Med Pricken.)
2. Jag är väldigt väldigt väldigt lättgenerad och blir sjukt obekväm när folk i min närhet börjar prata om ämnen som jag inte pallar med att snacka om. Dessutom är jag hyffsat pryd dessutom så vill man få mig att skrynkla pannan och börja knorra sig på stolen så är det ganska enkelt. Jätteenkelt.
3. Att må illa är något av det absolut värsta jag vet. Alla kategorier. Jag får panik, kan börja tokgråta, hyperventilera, darra helt okontrollerat och kryper för det mesta ihop till en boll och klämmer händerna runt halsen så att jag inte ska kunna kräkas. Det finns nästan inget obehagligare i min värld att veta att jag kanske kommer att kräkas. Det får mig att flippa ut. Totalt.
4. Med tanke på hur mycket tid jag spenderat på sjukhus, pratat med läkare och människor, i mina dagar så har jag väldigt lätt att prata om det mesta. Vissa saker gör mig besvärad (läs nr.2 ex.) och andra saker är kanske inte sådär jätteroliga men känslor och allt runtomkring är för det mesta piece of cake. Till en viss gräns. Då stänger jag av allt. Allt allt allt. Och blir en tom kall ihålig tingest som känner absolut ingenting. En ganska läskig försvarsmekanism jag utvecklat de senaste åren som jag till viss del inte kan kontrollera. Just nu är så mycket saker tubulent men det som nästan skrämmer mig mest är hur lite jag faktiskt på riktigt känner. Jag kan stå och titta på mitt ansikte i spegeln och undra vart alla tankar, känslor och tecken på vart jag är, är. Men det är tomt.
Längst in finns det något som skrapar tyst. Men för tyst. På samma sätt är jag nästan oförmögen att gråta inför andra. Jag kan räkna de vänner som sett mig gråta på en hand. På en Musse Pigghand.
5. Jag är barnsligt förtjust i vackra saker. Det gör mig så glad, innerligt glad, att se och omge mig av saker jag tycker är sådär otroligt fina. Det kan lika gärna vara att få öppna garderoben och klappa lite på världens finaste Alain Manoukiankavaj med fingertopparna som att se en ballerina dansa lätt lätt likt en gracil, nästintill överjordisk varelse. Det som jag dock alltid kommer tillbaka till, som jag älskar att måla och som gör mig magiskt rofylld är att titta på en blå himmel och ett vidsträckt hav. Så enkelt men så vackert.
6. Likt Aniko, dock inte riktigt lika mycket kanske, så skulle jag faktiskt också någonstans långt inne vilja jobba med skådespeleri. Det är ju så otroligt roligt! Dock är design det som jag faktiskt kommer att satsa på.
7. Jag är typ som en 4 åring när det kommer till att se på saker. Jag kan inte bara se, jag vill måste röra, peta, känna, ta på, klappa och klämma på saker. Helst kika väldigt nära, lukta lite på om det inbjuder till det. Hade jag inte fått en så bra uppfostran hade jag antagligen jämt och ständigt stoppat små saker i munnen för att smaka på dem också...
Så man kan se det som såhär. Vill man veta märkliga och ärliga saker om mig så ska man utmana mig genom detta. För då hostar jag ur mig det ena och det andra lite småmaniskt eftersom jag känner mig tvingad. Och så får jag en liten egokick på samma gång. (Har jag nämnt att jag har smeknamnet Me me me här hemma?)
Sju sanningar;
1. När jag var liten fattade jag inte innebörden av att göra illa mig. Eller överhuvudtaget innebörden över att ta det lugnt, vara försiktigt och akta mig. Som den ponnyflicka jag var hängde jag i stallet mer än vad jag spenderade tid hemma och min absoluta favorithäst var Pricken. Den före detta, stundvis komplett galna, cirkushästen som slängde av folk till höger och vänster, stegrade sig, hoppade över staket och kunde vända på en femöring under hopptävlingar. Vi var bästa vänner jag och Pricken. Jag hoppade gladeligen hinder över 1 m barbacka (alltså utan sadel) och i full karriär på min älskling. Jag kan bara tänka mig hur nervös mina föräldrar var alla gånger jag trallade iväg till Pricken i stallet för en ridtur. Som den gången han helt sonika slängde av tre tjejer på en hopptävling, på rad, skuttade runt hela banan själv och jag sen tjatade mig till att få tävla ändå med honom eftersom vi förstod varandra. (Jag ska bara tillägga att jag faktiskt vann den tävlingen. Helt smärtfritt. Med Pricken.)
2. Jag är väldigt väldigt väldigt lättgenerad och blir sjukt obekväm när folk i min närhet börjar prata om ämnen som jag inte pallar med att snacka om. Dessutom är jag hyffsat pryd dessutom så vill man få mig att skrynkla pannan och börja knorra sig på stolen så är det ganska enkelt. Jätteenkelt.
3. Att må illa är något av det absolut värsta jag vet. Alla kategorier. Jag får panik, kan börja tokgråta, hyperventilera, darra helt okontrollerat och kryper för det mesta ihop till en boll och klämmer händerna runt halsen så att jag inte ska kunna kräkas. Det finns nästan inget obehagligare i min värld att veta att jag kanske kommer att kräkas. Det får mig att flippa ut. Totalt.
4. Med tanke på hur mycket tid jag spenderat på sjukhus, pratat med läkare och människor, i mina dagar så har jag väldigt lätt att prata om det mesta. Vissa saker gör mig besvärad (läs nr.2 ex.) och andra saker är kanske inte sådär jätteroliga men känslor och allt runtomkring är för det mesta piece of cake. Till en viss gräns. Då stänger jag av allt. Allt allt allt. Och blir en tom kall ihålig tingest som känner absolut ingenting. En ganska läskig försvarsmekanism jag utvecklat de senaste åren som jag till viss del inte kan kontrollera. Just nu är så mycket saker tubulent men det som nästan skrämmer mig mest är hur lite jag faktiskt på riktigt känner. Jag kan stå och titta på mitt ansikte i spegeln och undra vart alla tankar, känslor och tecken på vart jag är, är. Men det är tomt.
Längst in finns det något som skrapar tyst. Men för tyst. På samma sätt är jag nästan oförmögen att gråta inför andra. Jag kan räkna de vänner som sett mig gråta på en hand. På en Musse Pigghand.
5. Jag är barnsligt förtjust i vackra saker. Det gör mig så glad, innerligt glad, att se och omge mig av saker jag tycker är sådär otroligt fina. Det kan lika gärna vara att få öppna garderoben och klappa lite på världens finaste Alain Manoukiankavaj med fingertopparna som att se en ballerina dansa lätt lätt likt en gracil, nästintill överjordisk varelse. Det som jag dock alltid kommer tillbaka till, som jag älskar att måla och som gör mig magiskt rofylld är att titta på en blå himmel och ett vidsträckt hav. Så enkelt men så vackert.
6. Likt Aniko, dock inte riktigt lika mycket kanske, så skulle jag faktiskt också någonstans långt inne vilja jobba med skådespeleri. Det är ju så otroligt roligt! Dock är design det som jag faktiskt kommer att satsa på.
7. Jag är typ som en 4 åring när det kommer till att se på saker. Jag kan inte bara se, jag vill måste röra, peta, känna, ta på, klappa och klämma på saker. Helst kika väldigt nära, lukta lite på om det inbjuder till det. Hade jag inte fått en så bra uppfostran hade jag antagligen jämt och ständigt stoppat små saker i munnen för att smaka på dem också...
Knirrr
Jag har en hög utmaningar som jag borde ha tagit tag i. Det har jag inte gjort. Så jag knuffar in ett par här. Som om det spelar någon roll. Nää. Blä. Jag är så sjukt jobbig idag. Jag borde bita av huvudet av migsjälv. Det skulle jag göra, om jag kunde. Men jag har ont i nacken också...
Clara ville se min neccesär. Den är inte så jäkla rolig eller speciell. Jag är inget sminkfan. Har aldrig varit och lär aldrig bli heller. Dock är läppstift min nya grej. Det kan göra mycket för en outfit. Och så känner jag mig vuxen med ett läppstift i väskan. Detta är vad som används, inte dagligen, men mest;
En liten palett med skira ögonskuggor från H&M, billig som skrutt men superbra, som används för ljusa upp runt ögonen. Jag.är.mörk.som.fasen.runt.ögonen!
Akutinköpt mascara när jag åkte till Norrköping och Oman utan det. Billig och nästintill omöjlig, och kermitgrön, mascara från Maybelline. Men får man in tekniken så funkar den fint. Annars använder jag ACOs volume.
Min snäckformade palett med massa saker i som jag inte använder men en del som jag kan pyssla med ibland. Läppstift, ögonskuggor, rouge, bronzer och sånt.
Nivea deo med kamomill doft.
Läppstift, temptation red.
Flytande, svart kajal. (den brukar jag mest rita saker på mina händer med i brist på sysselsättning)
Armani di Gió parfym.
Jag har inte ens en foundation eller puder just nu. Bör kanske införskaffas. Men dagligen används väl mascara. Thats it. Necessären är en fining som jag fått i present. Rosa dödskallar.
Sassy utmanade mig på lite musik som jag tycker om/inte om;
3 bästa låtarna just nu:
The mamas and the papas - California dreamin
Adam Tensta - My cool
The Kings of Caz - only me
Tre låtar/artister/band du gillat mer än tre år:
Bob Marley
The Knife
Coldplay
Tre svenska artister/band du gillar:
Anna Ternheim
Adam Tensta
Timbuktu (men Sverige har massa bra musiker!)
Tre låtar på franska (eller annat valfritt språk som inte är engelska eller svenska):
Yelle - Je veux te voir
Vive la Fetê - Mais
Juanes - Me enamora
Tre brittiska band/artister du gillar:
Franz Ferdinand
The Kooks
Oasis
Tre strofer du tycker är fina:
Oj, det är sjukt svårt. Jag väljer tre av många.
Let's dance in style, let's dance for a while
Heaven can wait we're only watching the skies
-
Let us die young or let us live forever
We don't have the power, but we never say never
-
Can you imagine when this race is won
Turn our golden faces into the sun
-
Youth is like diamonds in the sun
and diamonds are forever
-
So many adventures couldn't happen today
So many songs we forgot to play
So many dreams swinging out of the blue
We let them come true
Alphaville - Forever young
I need you like a heart needs a beat
Timbaland feat. One Republic - Apologize
we would have slept together, have a nice breakfast together
and then a walk in a park together, how beautiful, and then
you would have said "i love you" in the cutest place on earth
where some butterflies are dancing with the fairies
Soko - I´ll kill her
Tre artister/band du tycker är överskattade:
Kent
Rolling Stones
Tokio Hotel
Den/det/(de) mest otippade artisten/bandet på mp3:n/ipoden:
Oh gosh. En massa. Men jag har ju inte lagt in det heller.
Status Que
Videokids (vad fan Jesper?)
Notorious B.I.G
Pinsammaste i Ipoden/mp3:n:
Eh. Ja ovanstående. Och en del till.
Några artister/band som aldrig kommer hamna i din Ipod/mp3:
Tokio Hotel
Dansband av något slag
Death metal och...sånt.
Lina ville se vad mina favoritmusiker/band på Z är. Z liksom? Skitsvårt! Men okidoki, i´ll do my best;
Eftersom jag diggar reggae så känns Ziggy Marley, sonen till changerns mästare Bob, alldeles perfekt faktiskt efter lite funderingar såhär. Så;
Ziggy Marley - True to myself
- Love is my religion
- Tomorrow people
Clara ville se min neccesär. Den är inte så jäkla rolig eller speciell. Jag är inget sminkfan. Har aldrig varit och lär aldrig bli heller. Dock är läppstift min nya grej. Det kan göra mycket för en outfit. Och så känner jag mig vuxen med ett läppstift i väskan. Detta är vad som används, inte dagligen, men mest;
En liten palett med skira ögonskuggor från H&M, billig som skrutt men superbra, som används för ljusa upp runt ögonen. Jag.är.mörk.som.fasen.runt.ögonen!
Akutinköpt mascara när jag åkte till Norrköping och Oman utan det. Billig och nästintill omöjlig, och kermitgrön, mascara från Maybelline. Men får man in tekniken så funkar den fint. Annars använder jag ACOs volume.
Min snäckformade palett med massa saker i som jag inte använder men en del som jag kan pyssla med ibland. Läppstift, ögonskuggor, rouge, bronzer och sånt.
Nivea deo med kamomill doft.
Läppstift, temptation red.
Flytande, svart kajal. (den brukar jag mest rita saker på mina händer med i brist på sysselsättning)
Armani di Gió parfym.
Jag har inte ens en foundation eller puder just nu. Bör kanske införskaffas. Men dagligen används väl mascara. Thats it. Necessären är en fining som jag fått i present. Rosa dödskallar.
Sassy utmanade mig på lite musik som jag tycker om/inte om;
3 bästa låtarna just nu:
The mamas and the papas - California dreamin
Adam Tensta - My cool
The Kings of Caz - only me
Tre låtar/artister/band du gillat mer än tre år:
Bob Marley
The Knife
Coldplay
Tre svenska artister/band du gillar:
Anna Ternheim
Adam Tensta
Timbuktu (men Sverige har massa bra musiker!)
Tre låtar på franska (eller annat valfritt språk som inte är engelska eller svenska):
Yelle - Je veux te voir
Vive la Fetê - Mais
Juanes - Me enamora
Tre brittiska band/artister du gillar:
Franz Ferdinand
The Kooks
Oasis
Tre strofer du tycker är fina:
Oj, det är sjukt svårt. Jag väljer tre av många.
Let's dance in style, let's dance for a while
Heaven can wait we're only watching the skies
-
Let us die young or let us live forever
We don't have the power, but we never say never
-
Can you imagine when this race is won
Turn our golden faces into the sun
-
Youth is like diamonds in the sun
and diamonds are forever
-
So many adventures couldn't happen today
So many songs we forgot to play
So many dreams swinging out of the blue
We let them come true
Alphaville - Forever young
I need you like a heart needs a beat
Timbaland feat. One Republic - Apologize
we would have slept together, have a nice breakfast together
and then a walk in a park together, how beautiful, and then
you would have said "i love you" in the cutest place on earth
where some butterflies are dancing with the fairies
Soko - I´ll kill her
Tre artister/band du tycker är överskattade:
Kent
Rolling Stones
Tokio Hotel
Den/det/(de) mest otippade artisten/bandet på mp3:n/ipoden:
Oh gosh. En massa. Men jag har ju inte lagt in det heller.
Status Que
Videokids (vad fan Jesper?)
Notorious B.I.G
Pinsammaste i Ipoden/mp3:n:
Eh. Ja ovanstående. Och en del till.
Några artister/band som aldrig kommer hamna i din Ipod/mp3:
Tokio Hotel
Dansband av något slag
Death metal och...sånt.
Lina ville se vad mina favoritmusiker/band på Z är. Z liksom? Skitsvårt! Men okidoki, i´ll do my best;
Eftersom jag diggar reggae så känns Ziggy Marley, sonen till changerns mästare Bob, alldeles perfekt faktiskt efter lite funderingar såhär. Så;
Ziggy Marley - True to myself
- Love is my religion
- Tomorrow people
Jag sökte dig och fann mitt hjärta
I den första Elle jag någonsin köpte, jag kommer förövrigt ihåg det som om det vore igår, bläddrade jag försiktigt i tills jag fastnade på en sida med en bild på en kjol som fick mig att inse vad mode verkligen var. Den var så fin. Så perfekt. Så fullkomlig och så sagolikt fin. Brokadtyg i tjocka veck, ganska kort modell och sådär begärlig så att man inte vet vart man ska ta vägen.
Självklart insåg jag att den låg långt utanför min ekonomi. Det var ju i kanske, åttonde klass, och jag hade precis insett vad just mode var. Men jag bestämde mig för att trotsa det enda betygsämnet som jag hade G i under 8-9:an, nämligen syslöjd, och sy en egen variant. Jag knåpade, nålade, sydde, skrek, förbannade symaskinen, gjorde om, repade upp, klappade symaskinen snäll, betraktade och mixtrade i timtal. Och så var den nästan klar. Men av någon anledning jag inte kommer ihåg så gjorde jag aldrig klart den. Min första riktiga crush på mode fick ett abrupt slut och blev intryckt i en ledsen liten tyghög i ett skåp. Till häromdagen.
Då hittade jag plötsligt det som nästan blev kjolen i mina drömmar.
Omsorgsfullt strykta veck, fållad kant, massor av raksömmar på det underbara brokadtyget jag hittade i en låda som en gång varit möbeltyg på en rokokostol. Nästan klar. Bara sidosömmen kvar och blixtlåsets fastsättande.
Nu ska jag göra klart den. För den har potential att bli så fin. Och det är ett fantastiskt minne av vad som gjorde att jag började älska mode, började drömma om att jobba med mode. Indirekt gjorde ju just den där kjolen att jag startade den här bloggen. Det tycker jag är en fin tanke. Och då är den värd att bli klar. Min kjol.
Självklart insåg jag att den låg långt utanför min ekonomi. Det var ju i kanske, åttonde klass, och jag hade precis insett vad just mode var. Men jag bestämde mig för att trotsa det enda betygsämnet som jag hade G i under 8-9:an, nämligen syslöjd, och sy en egen variant. Jag knåpade, nålade, sydde, skrek, förbannade symaskinen, gjorde om, repade upp, klappade symaskinen snäll, betraktade och mixtrade i timtal. Och så var den nästan klar. Men av någon anledning jag inte kommer ihåg så gjorde jag aldrig klart den. Min första riktiga crush på mode fick ett abrupt slut och blev intryckt i en ledsen liten tyghög i ett skåp. Till häromdagen.
Då hittade jag plötsligt det som nästan blev kjolen i mina drömmar.
Omsorgsfullt strykta veck, fållad kant, massor av raksömmar på det underbara brokadtyget jag hittade i en låda som en gång varit möbeltyg på en rokokostol. Nästan klar. Bara sidosömmen kvar och blixtlåsets fastsättande.
Nu ska jag göra klart den. För den har potential att bli så fin. Och det är ett fantastiskt minne av vad som gjorde att jag började älska mode, började drömma om att jobba med mode. Indirekt gjorde ju just den där kjolen att jag startade den här bloggen. Det tycker jag är en fin tanke. Och då är den värd att bli klar. Min kjol.
Skrot
Jag grävde för att hitta en CDskiva och fann de föregående åren i pappersform. Helt surrealistiskt att kika tillbaka på sitt liv genom sina anteckningar från skolan, teckningar, små noteringar, illustrationer, låttexter, kom-ihåg-lappar, skissblock, krumelurer nedklottrade under tiden man talade i telefon. Det var då och nu är det nu.
Nostalgin blandas med ångesten över tiden som flutit genom mina fingrar, glädjen över att ha funnit gamla minnen och förundran över vem jag var då. För allt det där beskriver verkligen mig såsom jag var då.
Det är både läskigt och förundrande.
Denna illisen kladdade jag ned utan att skissa någon gång förra hösten. Alldeles skev och ful, jag tyckte inte om att färglägga men gjorde det ändå. På prov. Nu är svartvitt mitt signum. Typ.
Men precis som då älskar jag fortfarande det asiatiska.
Sen har jag ju som sagt en massa skrot. Men fint roligt skrot. Att ha runt halsen. Svart, långt kedjehalsband med lagom hippierara symboler i form av blomma och peacemärke. Inköpt för 10 pix.
Örhängen som jag knåpat ihop utifrån en silver"ram" där jag fäste sötvattenspärlor med tunn tråd. Jag har inte hål i öronen än. Och jag tycker om att ge små presenter. Så dessa ska snart skickas iväg i ett litet paket till någon jag tycker om. Mitt-i-veckan-present so called.
Lite glasskrot, lite metallskrot och lite sötvattenspärleskrot blir örhängeskrot.
Djupt ned bland krimselikramset fanns denna lilla ur. Fått i gåva för länge sen och då hängde den på en kedja. Den är borta men uret är kvar med den glada månen.
Nostalgin blandas med ångesten över tiden som flutit genom mina fingrar, glädjen över att ha funnit gamla minnen och förundran över vem jag var då. För allt det där beskriver verkligen mig såsom jag var då.
Det är både läskigt och förundrande.
Denna illisen kladdade jag ned utan att skissa någon gång förra hösten. Alldeles skev och ful, jag tyckte inte om att färglägga men gjorde det ändå. På prov. Nu är svartvitt mitt signum. Typ.
Men precis som då älskar jag fortfarande det asiatiska.
Sen har jag ju som sagt en massa skrot. Men fint roligt skrot. Att ha runt halsen. Svart, långt kedjehalsband med lagom hippierara symboler i form av blomma och peacemärke. Inköpt för 10 pix.
Örhängen som jag knåpat ihop utifrån en silver"ram" där jag fäste sötvattenspärlor med tunn tråd. Jag har inte hål i öronen än. Och jag tycker om att ge små presenter. Så dessa ska snart skickas iväg i ett litet paket till någon jag tycker om. Mitt-i-veckan-present so called.
Lite glasskrot, lite metallskrot och lite sötvattenspärleskrot blir örhängeskrot.
Djupt ned bland krimselikramset fanns denna lilla ur. Fått i gåva för länge sen och då hängde den på en kedja. Den är borta men uret är kvar med den glada månen.