Pass this on
Min Nanóhoney utmanade mig häromdagen och som det mesta som kommer ifrån den flickan så är även detta ovanligt klok och mer än intetsägande i utmaningsväg. Det gillar jag.
1. What's the story behind the name of your blog and your nickname?
Jag har alltid varit intresserad av språk och särskilt latin. Så när jag en dag satt och bläddrade i ett urgammalt latinskt - svenskt lexikon hittade jag ordet aenigma. Detta var ett flertal år sedan och jag använde det då som signatur i början på olika saker när jag ville vara anonym. Och då min tanke var att i början vara väldigt anonym inom bloggvärlden så tyckte jag att det passade perfekt med aenigma som namn på den. För aenigma är alltså latin för hemlighet och/eller gåta. Jag fastnar gärna för ord jag tycker är vackra och aenigma ligger bra i munnen, är kort och har en mjuk sammansättning i bokstäverna som tilltalar mig.
2. Why did you start blogging in the first place?
Likväl som jag alltid varit intresserad av språk så har jag älskat allt vad skriva, läsa och bokstäver i alla möjliga former handlar om. Så när mode blev ett av mina stora intressen och jag inte längre fick utlopp för allt det jag ville skriva i skolan längre så var det en perfekt kombination att fortsätta med det jag tycker om och samtidigt påbörja något nytt, där mode fick vara involverat.
3. What has been your best blogging related experience? What about the worst?
Jag gör som Nanó och börjar med det dåliga. Som dock inte är så mycket. För jag skulle, som alla andra, bli både arg, ledsen och illa berörd av personliga påhopp och ovanligt elaka kommentarer. Men som tur är har jag sluppit oerhört mycket av det hittills. Det tackar jag för. För vad är mer förringande, nedtryckande och sårande än ogrundad elak, kritik från människor man inte känner? De få jag fått har liksom satt sina spår hur få de än är. Sedan har jag insett ju mer jag kommer upp mig i just modebloggvärlden att det är ett väl utvecklat rävspel där man håller varandra om ryggen. Modebloggvärlden är en enda stor klubb för inbördes beundran och jag kan bli otroligt irriterad på att de som ofta ligger i toppen faktiskt sällan förtjänar sin plats där. Men, slumpen avgör.
Det bästa har helt klart varit alla fantastiska möjligheter jag fått utifrån en sak som började likt en liten liten anonym hobby på låg nivå. Låter förvisso ganska larvigt men jag har växt som människa via den, lärt mig en massa om inte bara mode utan också om annat och som sagt fått chanser som jag idag inte fortfarande förstår att jag kunnat få. Det är som en magisk liten saga ibland. Och jag är väldigt tacksam! Men det allra bästa, för att få jobb och tjäna pengar är roligt ja, men faktiskt så är det alla fina, underbara vänner jag funnit genom bloggandet som varit det allra bästa. Jag ska inte nämna några namn så att jag glömmer någon men det är helt makalöst att man via lite modebloggande kan få vänner man numera inte någonsin vill mista. Det är lycka. Och kärlek!
4. What do you think will happen to your blog in 2008?
Ohh, det är så himla mycket jag vill göra och planerna snurrar i skallen som ett roligt litet hamsterhjul. (med en påtagligt speedad hamster springandes i!) Utveckling för en framåt och jag strävar alltid framåt men framförallt uppåt. Jag behöver inte ligga på bloggtoppen och därmed tvingas skriva om triviala saker som alla andra redan sagt men jag vill fortsätta göra bloggen personlig, kreativ och mångfacetterad. I alla bemärkelser!
Har massa idéer om hur förändringar, nya påfund och utveckling inom många områden men jag vill inte avslöja för mycket. Men chanserna jag fått genom bloggandet ska tas till vara på och det kommer även att synas på aenigma.blogg.se! Projekt ska snart sättas i rullning och jag ser fram emot det otroligt mycket!
Jag vill veta mer om Sarah, Sofia, Hanna och Emelies dåvarande, nuvarande och framtida bloggning.
1. What's the story behind the name of your blog and your nickname?
Jag har alltid varit intresserad av språk och särskilt latin. Så när jag en dag satt och bläddrade i ett urgammalt latinskt - svenskt lexikon hittade jag ordet aenigma. Detta var ett flertal år sedan och jag använde det då som signatur i början på olika saker när jag ville vara anonym. Och då min tanke var att i början vara väldigt anonym inom bloggvärlden så tyckte jag att det passade perfekt med aenigma som namn på den. För aenigma är alltså latin för hemlighet och/eller gåta. Jag fastnar gärna för ord jag tycker är vackra och aenigma ligger bra i munnen, är kort och har en mjuk sammansättning i bokstäverna som tilltalar mig.
2. Why did you start blogging in the first place?
Likväl som jag alltid varit intresserad av språk så har jag älskat allt vad skriva, läsa och bokstäver i alla möjliga former handlar om. Så när mode blev ett av mina stora intressen och jag inte längre fick utlopp för allt det jag ville skriva i skolan längre så var det en perfekt kombination att fortsätta med det jag tycker om och samtidigt påbörja något nytt, där mode fick vara involverat.
3. What has been your best blogging related experience? What about the worst?
Jag gör som Nanó och börjar med det dåliga. Som dock inte är så mycket. För jag skulle, som alla andra, bli både arg, ledsen och illa berörd av personliga påhopp och ovanligt elaka kommentarer. Men som tur är har jag sluppit oerhört mycket av det hittills. Det tackar jag för. För vad är mer förringande, nedtryckande och sårande än ogrundad elak, kritik från människor man inte känner? De få jag fått har liksom satt sina spår hur få de än är. Sedan har jag insett ju mer jag kommer upp mig i just modebloggvärlden att det är ett väl utvecklat rävspel där man håller varandra om ryggen. Modebloggvärlden är en enda stor klubb för inbördes beundran och jag kan bli otroligt irriterad på att de som ofta ligger i toppen faktiskt sällan förtjänar sin plats där. Men, slumpen avgör.
Det bästa har helt klart varit alla fantastiska möjligheter jag fått utifrån en sak som började likt en liten liten anonym hobby på låg nivå. Låter förvisso ganska larvigt men jag har växt som människa via den, lärt mig en massa om inte bara mode utan också om annat och som sagt fått chanser som jag idag inte fortfarande förstår att jag kunnat få. Det är som en magisk liten saga ibland. Och jag är väldigt tacksam! Men det allra bästa, för att få jobb och tjäna pengar är roligt ja, men faktiskt så är det alla fina, underbara vänner jag funnit genom bloggandet som varit det allra bästa. Jag ska inte nämna några namn så att jag glömmer någon men det är helt makalöst att man via lite modebloggande kan få vänner man numera inte någonsin vill mista. Det är lycka. Och kärlek!
4. What do you think will happen to your blog in 2008?
Ohh, det är så himla mycket jag vill göra och planerna snurrar i skallen som ett roligt litet hamsterhjul. (med en påtagligt speedad hamster springandes i!) Utveckling för en framåt och jag strävar alltid framåt men framförallt uppåt. Jag behöver inte ligga på bloggtoppen och därmed tvingas skriva om triviala saker som alla andra redan sagt men jag vill fortsätta göra bloggen personlig, kreativ och mångfacetterad. I alla bemärkelser!
Har massa idéer om hur förändringar, nya påfund och utveckling inom många områden men jag vill inte avslöja för mycket. Men chanserna jag fått genom bloggandet ska tas till vara på och det kommer även att synas på aenigma.blogg.se! Projekt ska snart sättas i rullning och jag ser fram emot det otroligt mycket!
Jag vill veta mer om Sarah, Sofia, Hanna och Emelies dåvarande, nuvarande och framtida bloggning.
Every breath counts
Idag har jag varit ledsen och vemodig. Jag tänker inte berätta varför. Men ibland gör det ont i hjärtat när man förstår hur orättvist livet är. Och då är jag ändå inte en av dem som lider mest. Jag står på ett hörn, vid sidan av och inser att livet är jävligt skört. Igen. Men man ska vara glad för varje andetag man kan ta.
Men inte deppa när det om några timmar är julafton. För jag har också domderat över julgranen, ätit massa kakor och gjort mig en tischa. Hade glömt bort hur roligt det är att måla och kludda med min fina textilfärg. Höll på med det jättemycket i perioder förr och även om photoscreen ger ett otroligt mycket mer perfekt tryck så är det extra kul att måla på fri hand. Så idag gjorde jag denna på en lite tjockare, kritvit, tischa från H&Mbarn. Har funderat på det länge och det kliade förr mycket i fingrarna för att bolla med julgranskulor endast. Så här blev det. Lite mer utvecklad med pingvinen på ryggen. Han gråter. För hans värld håller på att smälta. Tänk på det nu i juletid, och inte bara på presenter. Alla pingviner är inte så bra på att simma nämligen.
Det står allts "Stop global warming" över bröstet med spretiga bokstäver. Och på baksidan är det en ledsen pingvin som står på lite isflak som blev över. Det andra har smält. Hjälp honom få tillbaka sitt hem. Ishem.
Men inte deppa när det om några timmar är julafton. För jag har också domderat över julgranen, ätit massa kakor och gjort mig en tischa. Hade glömt bort hur roligt det är att måla och kludda med min fina textilfärg. Höll på med det jättemycket i perioder förr och även om photoscreen ger ett otroligt mycket mer perfekt tryck så är det extra kul att måla på fri hand. Så idag gjorde jag denna på en lite tjockare, kritvit, tischa från H&Mbarn. Har funderat på det länge och det kliade förr mycket i fingrarna för att bolla med julgranskulor endast. Så här blev det. Lite mer utvecklad med pingvinen på ryggen. Han gråter. För hans värld håller på att smälta. Tänk på det nu i juletid, och inte bara på presenter. Alla pingviner är inte så bra på att simma nämligen.
Det står allts "Stop global warming" över bröstet med spretiga bokstäver. Och på baksidan är det en ledsen pingvin som står på lite isflak som blev över. Det andra har smält. Hjälp honom få tillbaka sitt hem. Ishem.
Kajsa äta fisk
Jag hade lite lite att göra idag. (Frågar ni mina föräldrar så skulle de dock säga att jag inte alls hade lite att göra bara det att jag undvek det jag skulle ta itu med och smet undan från att hjälpa till med annat.)
Så jag lekte med min lilla älskling och talade om för den att jag längtar efter min nya, större älskling men att trots att den kommer kunna ta en miljon gånger bättre bilder så var ändå lilla älsklingen först. Och har förevigt en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Sen fick fischken bli dagens offerlamm.
Det kan ju tilläggas då att jag knappt ens äter fiskkött egentligen. Och att ingen liten firre kom till skada under denna fotoserie. På hedersord.
I huvudrollen som offerlamm/fisk - Den japanska karpen i metall från Glitter
I rollen som bestialisk Gollumwannabe - Kajsa
Kameraman - Lilla älsklingen med självutlösare
Regissering - Fischken
Musik (som man själv fick tänka sig fanns där); ett dramatiskt, klassiskt stycke, typ Chopin.
Slut
Så jag lekte med min lilla älskling och talade om för den att jag längtar efter min nya, större älskling men att trots att den kommer kunna ta en miljon gånger bättre bilder så var ändå lilla älsklingen först. Och har förevigt en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Sen fick fischken bli dagens offerlamm.
Det kan ju tilläggas då att jag knappt ens äter fiskkött egentligen. Och att ingen liten firre kom till skada under denna fotoserie. På hedersord.
I huvudrollen som offerlamm/fisk - Den japanska karpen i metall från Glitter
I rollen som bestialisk Gollumwannabe - Kajsa
Kameraman - Lilla älsklingen med självutlösare
Regissering - Fischken
Musik (som man själv fick tänka sig fanns där); ett dramatiskt, klassiskt stycke, typ Chopin.
Slut
About loosing a friend
Igårkväll spenderade jag och Hilliebillie my friend vår sista kväll innan hennes avfärd till USA för ett år med att förkovra oss riktigt ordentligt i vår gemensamma favorit, Johnny Depp. För mannen är ju inte bara en sannslös skönhet, beundransvärt skådespelare och rolig liten nisse, han är även bra på att göra ljudeffekter till TV-spel! Pirates spelades vilt och under en hel del svordommar med, ja ni ser rätt, knallrosa handkontroll.
Och sedan fortsatte fördjupningen med Cry Baby, som jag måste säga var sanslöst rolig, följt av söta Finding Neverland. En perfekt kväll med lite väl mycket popcorn och Coca cola i magen avslutades med att se en liveinspelning med Goo goo Dolls Iris, och tillika en av världens finaste låtar, innan jag knallade hem i mörkret och natten.
Jag är långt den sortens människa som diggar Hollywoodfolk i olika former men god damn vad denne man är snygg. Eller det är ett milt ord, han är vacker. Vi ogillar Vanessa Paradise alltså.
Allt som oftast när nära vänner styr kosan iväg mot andra sidor av jorden än vad jag befinner mig på för längre stunder så gör små scrappbooks till dem. För att påminna dem om såväl vad det är de lämnar som vad de reser till. Men kanske framförallt ger dem en liten sak att kika i som inte bara är abstrakta minnen och som alltså ger form till några av alla fina stunder man haft. Ironi och löjliga internskämt är vår grej men andemeningen är ju ändå densamma, "glöm mig inte. För jag kommer inte att glömma dig. Tack för allt roligt vi haft."
Och sedan fortsatte fördjupningen med Cry Baby, som jag måste säga var sanslöst rolig, följt av söta Finding Neverland. En perfekt kväll med lite väl mycket popcorn och Coca cola i magen avslutades med att se en liveinspelning med Goo goo Dolls Iris, och tillika en av världens finaste låtar, innan jag knallade hem i mörkret och natten.
Jag är långt den sortens människa som diggar Hollywoodfolk i olika former men god damn vad denne man är snygg. Eller det är ett milt ord, han är vacker. Vi ogillar Vanessa Paradise alltså.
Allt som oftast när nära vänner styr kosan iväg mot andra sidor av jorden än vad jag befinner mig på för längre stunder så gör små scrappbooks till dem. För att påminna dem om såväl vad det är de lämnar som vad de reser till. Men kanske framförallt ger dem en liten sak att kika i som inte bara är abstrakta minnen och som alltså ger form till några av alla fina stunder man haft. Ironi och löjliga internskämt är vår grej men andemeningen är ju ändå densamma, "glöm mig inte. För jag kommer inte att glömma dig. Tack för allt roligt vi haft."
Lite urplock.
Människan är dessutom ägare till världens sötaste och kanske minsta Converse!
Jannike - Jag kommer att sakna dig en massa. Men om några månader kommer vi. Jag och Häanna. Och då får du se upp. För vi har rediga planer för resan över Atlanten till dig! :D
Take care, matey
Unsealed truth
Har blivit utmanad ungefär 10 gånger nu med det här att man ska skriva 8 sanningar om sig själv. Så nu när jag blev det en elfte gång, av Bohemicararingen, så ska jag väl kunna ta itu med det? Jag älskar ju listor!
Bara det att jag är rädd att erkänna vilket freak jag egentligen är. Wiii
1. Två av de äckligaste sakerna jag vet är harkrankar och människor i djurkostymer. Harkrankar vill jag inte ens prata om för så äckliga är de. Däremot är människor i djurkostymer något diaboliskt hemskt som inte borde få existera. Jag har aldrig sprungit så fort som när vi var på Disneyland på resan med skolan till Paris och en gigantisk Disneyparad fyllde hela stället. Fy fan. Det har gett mig men för livet. Och jag var ändå 16 år då...
2. Inte nog med att jag är sjuuuukt dramatisk! (kolla bara in bilden nedan)Jag har också kanske världens mest tydliga kroppsspråk och ansiktsuttryck som liksom understryker alla mina små infall av dramatisering och scentillställning något helt ofantligt. Dramaqueen deluxe, det är jag.
3. Jag biter hejdlöst mycket på mina naglar och fingertoppar. Jag vet precis hur äckligt och dumt det är men så fort jag bli nervös eller det händer något så gnager jag frenetisk på mina stackars fingrar tills jag inte kan ta i saker eller jag blöder om dem.
4. Har jag kläder som inte matchar känner jag mig inte bekväm. Det är en fix idé hos mig att saker och ting måste stämma överens färgmässigt. Gör det inte det så kan en hel dag bli fel.
5. Jag har sjukligt svårt att erkänna att jag har fel. Och om det inte vore nog så är jag dessutom en kass förlorare och blir asförbannad om man gör det minsta narr över min förlust. Det i kombination resulterar ofta i väldans hetsiga bråk och diskussioner när jag är med.
6. Listan på saker jag inte äter är betydligt längre än saker jag faktiskt äter. Jag är otroligt petig med mat och har sedan jag varit bebis matvägrat i många omgångar för att jag inte tycker om vissa saker. Driver mina föräldrar till vansinne hyffsat ofta med detta. Dock så äter jag mer än gärna saker jag tycker om i princip hela tiden. Som potatis. Och fetaost. Avokado och kikärtor. Dessutom är jag ständigt uttorkad för att jag sällan känner törst och alltså glömmer bort att dricka.
7. Jag har ovanan att jag måste testa saker fast jag vet att det antagligen inte kommersluta så bra. I mina vilda ungdomsdagar rejsade jag omkring på min favoritponny som var en tokig före detta cirkushäst. Helst utan sadel. På dagis hoppade jag ned från en båt med huvudet rakt på en sten. Tre gånger. Tre dagar i rad.
Under en naturkunskaplektion skulle jag bara se om man kunde klämma ihop en häftslagare med fingrarna under, vilket resulterade i att jag häftade ihop två fingrar. Och listan fortsätter...
8. Inte många kan ju ha undgått vilket humör jag har och att jag är arg väldigt väldigt ofta. Men lika intensivt som jag kan vara arg, lika intensivt älskar jag det/de som verkligen betyder något för mig. Så bakom allt tjurande, ilska, irritation och förbannade stunder så är jag väldigt glad, omtänksam och otroligt mån om de mina som jag tycker om. Jag har lätt för att säga att jag tycker om människor, tom älskar dem, om jag gör det.
Ett utmärkt exempel på den högst överdrivande och dramatiserande sidan av mig. Igår tog jag en spruta. Det var tvunget att förevigas och visas för min bror tre gånger. Så att han verkligen förstod vad jag varit med om.
Plåstret som man nästan ser döljer alltså det gigantiska hål som numera blottlagt benen i armen från sprutan. Typ.
Jag utmanar; Rana, Fröken Fridén, Ragnhild/Elin, HjärtaHanna, Smartasmia, Victoria, Jelena och Nanó.
Antar ni inte så kommer det att bli en sammanslagning av punkt 5 och 8, alltså missnöje och ilska.:)
Bara det att jag är rädd att erkänna vilket freak jag egentligen är. Wiii
1. Två av de äckligaste sakerna jag vet är harkrankar och människor i djurkostymer. Harkrankar vill jag inte ens prata om för så äckliga är de. Däremot är människor i djurkostymer något diaboliskt hemskt som inte borde få existera. Jag har aldrig sprungit så fort som när vi var på Disneyland på resan med skolan till Paris och en gigantisk Disneyparad fyllde hela stället. Fy fan. Det har gett mig men för livet. Och jag var ändå 16 år då...
2. Inte nog med att jag är sjuuuukt dramatisk! (kolla bara in bilden nedan)Jag har också kanske världens mest tydliga kroppsspråk och ansiktsuttryck som liksom understryker alla mina små infall av dramatisering och scentillställning något helt ofantligt. Dramaqueen deluxe, det är jag.
3. Jag biter hejdlöst mycket på mina naglar och fingertoppar. Jag vet precis hur äckligt och dumt det är men så fort jag bli nervös eller det händer något så gnager jag frenetisk på mina stackars fingrar tills jag inte kan ta i saker eller jag blöder om dem.
4. Har jag kläder som inte matchar känner jag mig inte bekväm. Det är en fix idé hos mig att saker och ting måste stämma överens färgmässigt. Gör det inte det så kan en hel dag bli fel.
5. Jag har sjukligt svårt att erkänna att jag har fel. Och om det inte vore nog så är jag dessutom en kass förlorare och blir asförbannad om man gör det minsta narr över min förlust. Det i kombination resulterar ofta i väldans hetsiga bråk och diskussioner när jag är med.
6. Listan på saker jag inte äter är betydligt längre än saker jag faktiskt äter. Jag är otroligt petig med mat och har sedan jag varit bebis matvägrat i många omgångar för att jag inte tycker om vissa saker. Driver mina föräldrar till vansinne hyffsat ofta med detta. Dock så äter jag mer än gärna saker jag tycker om i princip hela tiden. Som potatis. Och fetaost. Avokado och kikärtor. Dessutom är jag ständigt uttorkad för att jag sällan känner törst och alltså glömmer bort att dricka.
7. Jag har ovanan att jag måste testa saker fast jag vet att det antagligen inte kommersluta så bra. I mina vilda ungdomsdagar rejsade jag omkring på min favoritponny som var en tokig före detta cirkushäst. Helst utan sadel. På dagis hoppade jag ned från en båt med huvudet rakt på en sten. Tre gånger. Tre dagar i rad.
Under en naturkunskaplektion skulle jag bara se om man kunde klämma ihop en häftslagare med fingrarna under, vilket resulterade i att jag häftade ihop två fingrar. Och listan fortsätter...
8. Inte många kan ju ha undgått vilket humör jag har och att jag är arg väldigt väldigt ofta. Men lika intensivt som jag kan vara arg, lika intensivt älskar jag det/de som verkligen betyder något för mig. Så bakom allt tjurande, ilska, irritation och förbannade stunder så är jag väldigt glad, omtänksam och otroligt mån om de mina som jag tycker om. Jag har lätt för att säga att jag tycker om människor, tom älskar dem, om jag gör det.
Ett utmärkt exempel på den högst överdrivande och dramatiserande sidan av mig. Igår tog jag en spruta. Det var tvunget att förevigas och visas för min bror tre gånger. Så att han verkligen förstod vad jag varit med om.
Plåstret som man nästan ser döljer alltså det gigantiska hål som numera blottlagt benen i armen från sprutan. Typ.
Jag utmanar; Rana, Fröken Fridén, Ragnhild/Elin, HjärtaHanna, Smartasmia, Victoria, Jelena och Nanó.
Antar ni inte så kommer det att bli en sammanslagning av punkt 5 och 8, alltså missnöje och ilska.:)
Its all about me
Frågestunden här i veckan har fått mig att skratta ganska mycket. Fick både ganska självklara och inte alls självklara frågor. Men det är roligt! Hoppas att folk har fått svar på vad de vill veta nu. Annars får ni väl.. ja, fråga igen? Här kommer svaren i alla fall!
Haha, fast nu börjar man ju undra över det där med naveln, när du tog upp det! ;) Jag undrar om alla i din familj är lika konstnärliga som du? Mycket intressant fråga egentligen. För vi är väldigt olika i vår familj! Jag har två äldre bröder och ingen av oss tre syskon gick densamma linje på gymnasiet och skiljer oss otroligt från varandra trots att vi har vissa saker otroligt mycket gemensamt. Jag har nog en ganska konstnärlig släkt ändå från båda sidor. Mycket läkare och akademiskt utbildade men ändå sidoprojekt som fotografi, konst och såvidare.
Vilken är den bästa respektive värsta perioden i ditt liv och varför? Svåraste och lättaste frågan på samma gång. Och på samma gång som jag inte vill vara för personlig så vet jag att det är omöjligt att inte vara det och att jag inte alls borde behöva tänka att det är för personligt. För det är ju jag. Och jag är ärlig med mig själv.
Svåraste perioden i mitt liv är en väldigt lång tid som sträcker sig faktiskt ungefär från sjunde klass och fram tills nästintill i år. Jag har varit sjuk i princip under hela tiden, mått fruktansvärt dåligt psykiskt och fysiskt, stundtals haft en livskvalité som varit på minimum, legat på sjukhus i Stcokholm, återkommande djupa depressioner och så vidare. Dock har det under dessa år också infallit de bästa stunderna i mitt liv. Gånger då jag plötsligt stått utanför allt det där som gjort mig så illa och fått mig att vara ett litet skal. Detta har varit när jag har rest, vilket jag älskar mer än något annat, och fått varit fri från all ångest, oro, depression och press på migsjälv. På andra sidan världen har inte det jobbiga hunnit med mig. Då har jag varit glad. Och lycklig.
Har undrat lite över ert hus i Skåne. Var någonstans har ni det? Bor nämligen också i Skåne. Och är du därifrån från början, eller hur man ska säga :P Mina föräldrar är skåningar men både jag och mina bröder är födda här uppe. Dock har jag otroligt starka band till skåne och är det någonstans jag har mitt hjärta så är det där. Det är i skåne jag är som lyckligast och mår som bäst. "Mina" trakter där nere är på västsidan vid Båstad och Ängelholm där vi kommer ifrån så att säga, min familj.
vilka frågor du brinner för, eller om du brinner för några över huvudtaget? Jag brinner för mycket på olika plan och nivåer. Jag misstänker att jag är en ganska intensiv människa som lätt ser på saker i ganska svart och vitt, hata eller älska. Miljö är dock något av det som står mig närmast då jag anser att våra stora miljöproblem idag kan leda till så otroliga mängder eskalerande problem på alla andra områden som redan ligger illa till. Sen fortsätter listan med "det vanliga" såsom, jämställdhet, allas rätt att uttrycka sin åsikt, demokrati osv.
okioki, VEM älskar du mest i GBG? (bortsett från din bror) Haha, vem kan ha ställt denna fråga? ;) Ena såklart!
Å nu vet jag, när är du född alltså hur gammal är du och vilket stjärntecken? :) Jag är född 30 maj, 1988 och är alltså därmed en envis liten tvilling på 19 år.
kan du beskriva dig själv med tre ord? Livlig, envis och osäker.
Hm, vad skulle du helst vilja syssla med? Om du fick jobba med vad du ville och det inte fanns några begränsningar? Sen jag var liten, vadå TopGunskadad och påverkad av mina papis yrke?, velat bli stridspilot. Det är mitt drömyrke, alla kategorier och jag kommer alltid att ha det som önskemål. Sen flera år tillbaka har jag dock velat jobba med mode och design och det är antagligen också exakt vad det kommer att bli, och vad jag helst vill göra. Får man drömma lite så är skådespeleri en grej jag alltid varit sugen på och tycker om.
Hur ser dina framtidsplaner ut? För resten av ditt liv... vill höra varje detalj Tack Amanda för den frågan! Haha
Svaret finns väl till viss del i ovanstående frågas svar men jag ser fram emot att leva ett självständigt liv där jag är oberoende av ganska mycket men ändå har fasta punkter i livet som jag är säker på alltid kommer att finnas för mig. Alltså personer som jag vet finns där, vad som än händer, vart jag än är. Jag vill, klyscha ja men sanning ja, leva ut mina drömmar, uppnå saker och fortsätta att resa och upptäcka saker. Utvecklas och lära.
när kom du på att det var det estetiska du ville syssla emd..eller att du kan och vill uttrycka dig genom bilder? Och har du nån "lika stor ickeestetisk passion?" Jag har alltid älskat att rita, att kreera, pyssla, vara kreativ och helt enkelt skapa. Så det har ju alltid funnits där som en passion hos mig som jag byggt vidare på genom åren som jag utvecklats. Från det att jag som 1 åring ritade min första snigel på väggen i vårt hus tills idag har det funnits där hos mig, i mig. Andra passioner har jag ett flertal men alla är väl egentligen estetiska på något sätt? Att åka skidor är mitt rätta element såväl som att skriva som jag älskar, och resa till platser där jag vet att jag kommer att förvånas och fascineras av såväl smått som stort.
Fråda:religion?! Gud, ufon, marsmänniskor, buddha?! vad tror du om det?! Jag har aldrig trott på gud och betvivlar att jag någonsin kommer att göra det. Jag tycker om den österländska filosofin att alla har gud inom sig, i sig själv så att säga. Dock är jag otroligt fascinerad av religion och finner det som något av det intressantaste som finns att disskutera det med människor som har religion i olika former i sitt liv. I mitt liv finns det ingenting som står mig själv andligt över (förutom mamma då..) men jag respekterar alla andra trosuppfattningar, med viss skepsis såklart ibland, så länge de respekterar mig. Ufon, nej men någon form av marsmänniskor, dock inte mer spännande än vad vi är, hoppas jag på. :) "Welcome to earth. Do you got potatoes on your planet?"
Jag undrar varför du verkar vara arg ganska ofta? Självklart svarar du inte om det känns för personligt :) Haha, jag blev så glad när jag fick denna frågan! Den är helt perfekt ju. För jag är verkligen arg himlans ofta. Det är en del av mig liksom. Att vara arg är Kajsa! Folk har ofta villfarelsen att om man är liten och blond och är tjej så ska man också vara ganska lugn och timid men det stämmer ju inte på ett öre. Jag har humör som en hel släkt med italienare och kan bli förbannad på ett sätt som skrämmer mig själv. Att få vänner och folk att gråta när jag är arg är vanligt eftersom jag blir otroligt känslokall, vass, hård och utnyttjar min förmåga att hitta folks svaga punkter med brutal och vokabulär träffsäkerhet. Ingenting jag är stolt över och min absolut sämsta egenskap!
Vilken är den finaste illustration du gjort tycker du, och varför? Oj. Svårt. Mycket svårt. Det är så olika från dag till dag då jag uppskattar olika saker olika gånger i det jag gör. Jag är perfektionist och jobbar mycket med att illisarna ska vara så naturtrogna som möjligt och att kropparna på bilderna ska se ut som människor såsom människor är. Men samtidigt vill jag ha en lekfullhet, detaljrikedom och personlighet som glöder i varje bild och då måste man lätta på de personliga spärrarna. Så jag tror att det blir kanske denna eller denna.
vad gör du nu iår? du gick ut förra va? :) Nope, jag gick ut för dryga 5 månader sedan nu. :D Och då jag, genom bloggen, haft sådan tur att jag blev "upptäckt" av en av de lokala tidningarna här i Jämtland/Härjedalen så har jag från att vara deras modekrönikör numera fått jobb som frilansjournalist i Åre i vinter med inriktning på klubb och nöjesliv samt mode! Otroligt roligt och jag har ännu inte greppat vilken chans jag fått i och med det här. Känns fantastiskt kul och inspirerande på många oliaka sätt! :) Annars ska jag resa, åka skidor och må bra i år. Sen; modeplugg!
Vad heter du i mellannamn? Alexandra. (jag förbannar mig papi för att jag inte fick heta Filippa, det förlåter jag honom aldrig för. Jag vill vara en Filippa inte en Kajsa... fast jag får ständigt höra att det passar mig perfekt.)
Kan du sjunga? Haha, ärligt talat. Jag VET inte. Jag är världens fegis, kan inte göra bort mig och har de stramaste tyglarna på mig själv. Jag sjunger inte ens för mig själv i duschen typ.. Men jag misstänker, nej.. :)
Vad lyssnar du på för mnusik? Jag är en allätare av stora mått. Spelar roll vad det är för changer så länge jag tycker om det liksom?! Men en blandning av mainstreammusik som alla tycker om blandat med mer eller mindre känd indiepop/rock, fransk kokainmusik som vi så fint döpt det till, klassisk musik och särskilt speciella stycken som jag inte kan leva utan, mjuka fina spanska toner och mycket mycket mer.
Vilken kändis är du mest lik i sättet? Hmm. Jag anses nog som galet tjurig och envis av de flesta jag känner. Kajsa har liksom inte fel.. (Eh) Livlig, karismatisk, småegoistisk och bestämd är andra ord som brukar höras. Och eftersom jag inte är så intresserad av kändisar så vet jag inte alls. (Dessutom vill jag försvara mig med att jag är betydligt mer omtänksam än vad folk ofta tror!) Men utseendemässigt och personlighetsmässigt har jag hört ett antal upprepade gånger att jag påminner om Resee Witherspoon.
har du blivit sparkad i huvvet av kungens livvakt? för det låter ju.. ont :| Wahahha. Nej, inte jag, men min bror! Dessutom med en skidpjäxa. För detta fick han 100 spänn eftersom han med sina puppyeyes började att gråta och gjorde livvakten helt förtvivlad där han stod.
vart ligger detta oman? Oman ligger här!
vad gör du för något, pluggar/jobbar? (har för mig att du hade tagit studenten?) Besvarade ju det ovan. Men man kan väl säga att jag gör en blandning av frilansjournalist-thingies, driver denna bloggen, jobbar lite som illustratör och sedan lever och frodas. :)
Om du skulle beskriva dig själv med ett ord,vad skulle det vara? Kajsa?! ^^
Okej, jag har en liten fråga som kanske är väldigt korkad, eller vad vet jag? Jag ställer den i alla fall. Och om det blir jättepinsamt så kan jag bara försöka låtsas som ingenting och vissla lite grann (fast jag är urdålig på att vissla... men du förstår principen).
I alla fall, nu till saken; hur sjutton uttalar man egentligen ditt bloggnamn? När jag försöker låter det mest som något sorts danskt bröl, och jag tror inte det riktigt är rätt. :P Sen vill jag ju såklart veta historien bakom namnvalet också!
Det är min fråga! Ha det fint! Sånna här frågor tycker jag om. För det ligger ju lite bakom just namnet på bloggen! :) Jag är väldigt intresserad av språk och hyser särskilt passion för de språk som i mina öron är de mest speciella, vackra och ibland ovanligast. Närmast hjärtat ligger latin som jag sedan många år läser lite i all enkelhet hemma då vi har massor av läkarlitteratur från början av 1900-talet på just latin och även lite läroböcker. Jag hyser fascination för ord och älskar att lära mig nya och särskilt sådanna som ligger sådär fint och annorlunda i munnen. Då jag dessutom är en väldigt öppen person i mångt och mycket, men oerhört sluten i annat så kunde jag inte bli annat än överförtjust då jag bläddrade i ett gammalt lexikon och fann aenigma. Det är latin för liten/ lilla gåtan eller hemlighet. Inte bara är det en fin sammansättning av bokstäver och lätt att komma ihåg men även så betyder det något som jag kan relatera tillbaka till själv, personligen. Jag är en gåta för mina läkare och jag föredrar att hålla mångt och mycket hemligt för mig själv. Aenigma har blivit jag, min psedonym, alias, nickname, min label/märke och mitt signum. Uttalet tycker jag inte spelar så stor roll men jag uttalar det som ah-enigma. Ett ganska kort ah istället för A (Alltså inte som den första bokstaven i alfabetet; a utan mer som ljust ett mjukt ah) och sedan återföljt av enigma. Dock blir jag galen när folk säger enigma för det är ju helt fel och något annat! Haha
En illis. Ritad av mig som vanligt. Glömde visst dock att sudda bort skissen.
I was dancing upon the clouds, now im falling
Vädret fascinerar mig. Imorse vaknade jag med en känsla i kroppen av att allt jag drömt var sådant som skulle komma att hända. Så jag gick ut för att få bort de tankarna ut huvudet. Och ute så sken solen genom brandgula löv, fick gräsmattan att glöda som en filt av smaragder och luften var isande kall så att det bildades små moln ur min mun när jag andades. Små vita moln som tonade ut och försvann. Jag var tvungen att gå lite i pyjamas, barfota på gräsmattan och känna frosten i gräset under fötterna.
Sen funderade jag på munkarna i Burma, deras vilja att vara fria, uppleva demokrati och självständighet.
Det borde vara en rättighet att få vara fri. Så jag gjorde som många andra på bloggar, youtube, facebook. radion och TV och tog på mig en röd tröja för att visa mitt stöd till de som dör för att de säger sin åsikt om demokrati.
Något av det finaste som finns är när de i filmer skriver meddelande på speglar med läppstift. Det är mystiskt vackert och surrealistiskt att läsa bokstäverna som blickar tillbaka genom sitt eget ansikte. Så jag skrev lite på min spegel. Det kommer nog att göra min mamsell irriterad. Men jag tycker att det blev fint.
Sen funderade jag på munkarna i Burma, deras vilja att vara fria, uppleva demokrati och självständighet.
Det borde vara en rättighet att få vara fri. Så jag gjorde som många andra på bloggar, youtube, facebook. radion och TV och tog på mig en röd tröja för att visa mitt stöd till de som dör för att de säger sin åsikt om demokrati.
Något av det finaste som finns är när de i filmer skriver meddelande på speglar med läppstift. Det är mystiskt vackert och surrealistiskt att läsa bokstäverna som blickar tillbaka genom sitt eget ansikte. Så jag skrev lite på min spegel. Det kommer nog att göra min mamsell irriterad. Men jag tycker att det blev fint.
Och för er, som jag, som tycker att Pradas tonade pumps är något sagolikt vackert och skulle vilja se ett par liknande sticka fram mellan löven i höst på fötterna så läste och såg jag detta.(Sjätte inlägget ovanifrån) Kanske finns de även på svenska Zara? I Amsterdam kan man hitta dem i alla fall.
Little miss sunshine
Fick ett brutalt ryck på morgonen. Eller om man räknar 12.15 som morgonen det vill säga! Plötsligt stod jag i en gigantiskt hög med alla mina underkläder, strumpor, scarfsar, strumpbyxor, leggings, skärp/bälten och jobbiga men ack så nödvändiga långkalsonger. Jag blev psykotisk för ett ögonblick och stod liksom inte ut med tanken på att alltid leta efter mina dödskallestrumpor men bara kunna hitta matchande trosor.Jag lever allt som oftast efter det exellenta uttrycket "Att behärska ordning är trivialt, mästaren/geniet behärskar kaoset" Men idag var måttet rågat. Nu är det exemplariskt och alla nya plagg är nedmosade i lådor, garderober, små burkar och alla tänkbara platser där jag kunde få plats med dem.
Det firar vi, jag, med en illustration, ritad av mig som vanligt.
Min fashion must haves-lista för i höst växer ständigt (Jag skyller på Style.com och Elles accessoarguide!) men för tillfället lyder den som följer. Överstruket är alltså införskaffat!
Stickad klänning
Stor stickad basker
Skjorta, gärna randig med button down krage
Benvärmare (Inge äckliga Jane Fonda/80-tals fula!)
Långa handskar x 2
Knästrumpor Införskaffa fler dock!
Pumps x 2, ett par svarta och ett par i en jordfärg
Blus i lite stramt snitt med typ Viktorianska detaljer
Grå 60-tals klänning
Handvärmare
Knytblus
Etnoklänning, gärna 2Hand
Crossbodyväska i svart lack
Smalt nitskärp
Loose storkofta Fick en av farmor!
Dokumentportfölj till laptopen
Kate Bush - Wuthering Heights
Jag har fått en plötsligt fascination för denna helt surrealistiska människa. Jag menar, hennes röst! Och kolla in hennes rörelsemönster i videon på YouTube! Helt galet, coolt och udda.
Det firar vi, jag, med en illustration, ritad av mig som vanligt.
Min fashion must haves-lista för i höst växer ständigt (Jag skyller på Style.com och Elles accessoarguide!) men för tillfället lyder den som följer. Överstruket är alltså införskaffat!
Benvärmare (Inge äckliga Jane Fonda/80-tals fula!)
Långa handskar x 2
Grå 60-tals klänning
Handvärmare
Knytblus
Etnoklänning, gärna 2Hand
Crossbodyväska i svart lack
Dokumentportfölj till laptopen
Kate Bush - Wuthering Heights
Jag har fått en plötsligt fascination för denna helt surrealistiska människa. Jag menar, hennes röst! Och kolla in hennes rörelsemönster i videon på YouTube! Helt galet, coolt och udda.
U can try, but I will just end up eating your head
Fem önskningar. Fem små saker som man vill ska slå in. Fem osannolika saker som a l d r i g antagligen, eller kanske?, kommer att inträffa. Men, önska kan man ju alltid som det heter.
Jag vill att Mammon ska bli min bäste vän. Så att jag blir den teenage millionair som jag tillbad lite grann igår. Alltså att jag blir filthy ritch. Mer än så kräver jag inte på önskning ett. Ödmjukhet är mitt mellannamn.
Att min Sanna kommer hem. Jag klarar inte mer nu. Jag måste ha min soulmate über alles hos mig. Och nu när de mer icke ödmjuka människorna i världen återigen försöker bomba London på allehanda otrevliga sätt så tycker jag att Sannisen kan komma hem till mig. För just nu umgås jag för mycket med killar.
Min dator/laptop/livslina alldeles strax knackar på dörren. Jag kan inte blogga utifrån mamsellens dator så mycket längre om det innebär att jag inte kan lägga upp alla mina egna bilder. För mängden osannolika saker, inköpta saker, konstiga saker, annorlunda tatueringar på Kajsas arm, söta saker och oanseliga mängder med saker som fotograferats av mig måste visas upp för världen. Helst nu. NU!
Att alla roliga saker som jag vill ska inträffa inträffar smashingly good precis när jag vill och på bästa sätt under hela den kommande sommaren. För denna sommaren ska bli galet bra. Urval av saker; Way out West i Göteborg med sötnosen därifrån, massor av fina dagar på stranden och knarkbrun kropp som åtföljd, turer till Köpenhamn, Stockholm och Malmö, roliga möten med bloggkompisar från södra Sverige, en kaotisk med asrolig tennisvecka i Båstad och så vidare.
Och att det kommande året to come ska bli ett av de mest fantastiska i mitt liv. Ett år att aldrig glömma därför att jag gjorde det jag ville, för att jag vågade att göra saker som alltid velats göra men som inte har kunnat uppfyllas än.
Men även ett år fyllt av spontanitet, konstigheter, missöden och öden, sol, snö, kompisar och minnen.
Saker rullas upp på de mest oförutseende sätt och inte trodde jag att jobbet med alpina VM skulle innebära händelser i kommande Februari, att besök skulle kunna leda till Thailand eller att nya vänskaper skulle kunna leda till otroliga äventyr. Men jag gillar det. och det är första stegt till att bli det där året jag vill att det ska bli.
ehh, okej... så önskar jag väl mig det här också då, just nu.
Some MiuMiu, Giles Deacon for Burberry, Lulu Guinness & Teenage Millionair tee.
Jag vill att Mammon ska bli min bäste vän. Så att jag blir den teenage millionair som jag tillbad lite grann igår. Alltså att jag blir filthy ritch. Mer än så kräver jag inte på önskning ett. Ödmjukhet är mitt mellannamn.
Att min Sanna kommer hem. Jag klarar inte mer nu. Jag måste ha min soulmate über alles hos mig. Och nu när de mer icke ödmjuka människorna i världen återigen försöker bomba London på allehanda otrevliga sätt så tycker jag att Sannisen kan komma hem till mig. För just nu umgås jag för mycket med killar.
Min dator/laptop/livslina alldeles strax knackar på dörren. Jag kan inte blogga utifrån mamsellens dator så mycket längre om det innebär att jag inte kan lägga upp alla mina egna bilder. För mängden osannolika saker, inköpta saker, konstiga saker, annorlunda tatueringar på Kajsas arm, söta saker och oanseliga mängder med saker som fotograferats av mig måste visas upp för världen. Helst nu. NU!
Att alla roliga saker som jag vill ska inträffa inträffar smashingly good precis när jag vill och på bästa sätt under hela den kommande sommaren. För denna sommaren ska bli galet bra. Urval av saker; Way out West i Göteborg med sötnosen därifrån, massor av fina dagar på stranden och knarkbrun kropp som åtföljd, turer till Köpenhamn, Stockholm och Malmö, roliga möten med bloggkompisar från södra Sverige, en kaotisk med asrolig tennisvecka i Båstad och så vidare.
Och att det kommande året to come ska bli ett av de mest fantastiska i mitt liv. Ett år att aldrig glömma därför att jag gjorde det jag ville, för att jag vågade att göra saker som alltid velats göra men som inte har kunnat uppfyllas än.
Men även ett år fyllt av spontanitet, konstigheter, missöden och öden, sol, snö, kompisar och minnen.
Saker rullas upp på de mest oförutseende sätt och inte trodde jag att jobbet med alpina VM skulle innebära händelser i kommande Februari, att besök skulle kunna leda till Thailand eller att nya vänskaper skulle kunna leda till otroliga äventyr. Men jag gillar det. och det är första stegt till att bli det där året jag vill att det ska bli.
ehh, okej... så önskar jag väl mig det här också då, just nu.
Some MiuMiu, Giles Deacon for Burberry, Lulu Guinness & Teenage Millionair tee.
Presentuppbåd & knepigt knåpande
Hur glad blir inte en lite bestialisk flicka när hon öppnar ett paket från posten och finner dessa två små raringar!!
Present från broder i Stockholm med tillhörande flickvän måtte ha kikat på bloggen eftersom jag hyllade Voodolls små underbara skapelser för någon vecka sedan. De jag allra helst ville ha är alltså i mitt ägo och skrämmer numera livet ur de flesta när jag talar i telefon eller trycker upp dem i ansiktet på dem...
Man kan ju försöka mucka med mig nu när jag både har mitt temperament + små voodoodockor!
Tack Bror med flickvän!
Fötterna antar en högst besynnerlig jag-har-trampat-på-en-massa-blåbär-nyans när man först gosar ned fötterna i röd färg och sedan blå för att offra sina rena fossingar till att skapa lite konst. Eller för att skapa ett lakan där det står ES3 på med fotavtryck. Mycket fint tycker vi, jag och Mia, och högst personligt. Mina fossingar.
Present från broder i Stockholm med tillhörande flickvän måtte ha kikat på bloggen eftersom jag hyllade Voodolls små underbara skapelser för någon vecka sedan. De jag allra helst ville ha är alltså i mitt ägo och skrämmer numera livet ur de flesta när jag talar i telefon eller trycker upp dem i ansiktet på dem...
Man kan ju försöka mucka med mig nu när jag både har mitt temperament + små voodoodockor!
Tack Bror med flickvän!
Fötterna antar en högst besynnerlig jag-har-trampat-på-en-massa-blåbär-nyans när man först gosar ned fötterna i röd färg och sedan blå för att offra sina rena fossingar till att skapa lite konst. Eller för att skapa ett lakan där det står ES3 på med fotavtryck. Mycket fint tycker vi, jag och Mia, och högst personligt. Mina fossingar.
Utmaningar; This is me & drömyrken
Jag är sjuuukt svag för utmaningar. Jag känner mig ju så speciellt när någon utmanar just mig. (Sedan bortser jag ifrån att det oftastär en utmaning som skickas kollektivt till alla) Och eftersom jag blev utmanad av 5 personer igår, tror ni jag känner mig smickrad eller? haha, så lägger jag självklart upp ett This-is-me "collage" och drömyrkeslistan därunder!
Kortfattat så är jag långt ifrån den skandinav jag borde vara eftersom klimatet som jag älskar ligger vid den karibiska höjden på jorden. Att resa är det jag uppskattar mest i livet och då får resemålet gärna ligga fjärran ifrån Kanarieöarna och på mer oexploaterade platser. Dock är städer med shopping och alperna också självklara val för mig. Jag är måhända ganska liten men trots att jag är Little miss Tiny så har jag humör för Little miss Gigantiskt, men med en Coca Cola i handen och härlig shopping under nosen så blir jag glad.
Kreativitet ligger nära till hans, därav alla dessa modeillustrationer som dräller på bloggen, som jag gör var och varannan dag.
Drömyrken;
1. Stridspilot. Har alltid velat bli, kommer alltid att vilja bli. Och kommer kanske att bli?
2. Designer, drömyrket som jag verkligen satsar på.
3. Skådespelare. Helt klart någonting som jag tycker är riktigt roligt men som nog kommer att förbli en dröm.
4. Boskapsskötare i Australien. Hey, jag har läst Törnfåglar, därav detta...
5. Illustratör, inom mode för typ tidningar som Elle, Vogue osv.
Kortfattat så är jag långt ifrån den skandinav jag borde vara eftersom klimatet som jag älskar ligger vid den karibiska höjden på jorden. Att resa är det jag uppskattar mest i livet och då får resemålet gärna ligga fjärran ifrån Kanarieöarna och på mer oexploaterade platser. Dock är städer med shopping och alperna också självklara val för mig. Jag är måhända ganska liten men trots att jag är Little miss Tiny så har jag humör för Little miss Gigantiskt, men med en Coca Cola i handen och härlig shopping under nosen så blir jag glad.
Kreativitet ligger nära till hans, därav alla dessa modeillustrationer som dräller på bloggen, som jag gör var och varannan dag.
Drömyrken;
1. Stridspilot. Har alltid velat bli, kommer alltid att vilja bli. Och kommer kanske att bli?
2. Designer, drömyrket som jag verkligen satsar på.
3. Skådespelare. Helt klart någonting som jag tycker är riktigt roligt men som nog kommer att förbli en dröm.
4. Boskapsskötare i Australien. Hey, jag har läst Törnfåglar, därav detta...
5. Illustratör, inom mode för typ tidningar som Elle, Vogue osv.
Påskäggswishes
Min mamma har fått för sig att jag är för gammal för påskägg. FÖR GAMMAL! (Ja, det krävdes versaler.)
Sen när blir man för gammal för presenter förklädda till strutsägg med hedniska målningar på? Aldrig säger jag och papi, aldrig. 18 år är ingenting åldersmässigt och jag struntar i att jag får en resa till Oman som "påskpresent", jag behöver mängder av godis med tvivelaktiga mängder grisöron och flottigt fett som är halvt omöjligt att tugga på.
Fast helst skulle jag få typ detta i ett fint fabargéägg i guld och royalblue;
1. Kantig, på gränsen till futuristisk, liten väska, Rodo, att använda antingen som clutch eller snett över bröstet.
2. Söt liten brosch från Alexander McQueens underkollektion McQ i form av glasstrut.
3. Fint väder i påsk. Vår, blå himmel, solsken och tussilagos på marken.
4. Supercool multifärgad tunika med vida ärmar och 70-tals snitt från Tibi.
5. Lostbox! Säsong 1, 2..
6. En tee från Urban Outfitters med Little Miss Bossy. Eh..för det är liksom jag i ett nötskal.!
Sen när blir man för gammal för presenter förklädda till strutsägg med hedniska målningar på? Aldrig säger jag och papi, aldrig. 18 år är ingenting åldersmässigt och jag struntar i att jag får en resa till Oman som "påskpresent", jag behöver mängder av godis med tvivelaktiga mängder grisöron och flottigt fett som är halvt omöjligt att tugga på.
Fast helst skulle jag få typ detta i ett fint fabargéägg i guld och royalblue;
1. Kantig, på gränsen till futuristisk, liten väska, Rodo, att använda antingen som clutch eller snett över bröstet.
2. Söt liten brosch från Alexander McQueens underkollektion McQ i form av glasstrut.
3. Fint väder i påsk. Vår, blå himmel, solsken och tussilagos på marken.
4. Supercool multifärgad tunika med vida ärmar och 70-tals snitt från Tibi.
5. Lostbox! Säsong 1, 2..
6. En tee från Urban Outfitters med Little Miss Bossy. Eh..för det är liksom jag i ett nötskal.!
Tvångssyndrom eller söt egenhet?
Jag har blvit utmanad av min favorit Clara, underbaraclara. Och en sådan här rolig utmaning bangar man ju inte!
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
Här kommer mina:
1) Jag gnager alltid frenetiskt på mina naglar så att de tillslut bara är små blödande stumpar kvar, förutom när jag är på semester! Vilket betyder att jag har ömmande små fingertoppar under stora delar av skolåret men så fort jag kommer på semester så får jag fina, ganska långa naglar. Jag kallar det stressyndrom.
2) Jag känner mig otroligt obekväm om jag måste gå till skolan, en kompis, jobbet eller egentligen var som helst om mina kläder inte matchar. Det behöver inte vara en exakt matchning men går sakerna inte ton i ton så känner jag mig inte alls tillfreds och får krasst själförtroende. Jag känner mig liksom slarvig.
3) Jag har aldrig lagat en komplett måltid, plockat i och satt på diskmaskinen eller fyllt tvättmaskinen och satt igång den. Det är egentligen inte alls bortskämt, bara småhemskt...
4) Jag hade tills jag gick andra året på gymnasiet så extrema krav på mig själv i skolan om att jag var tvungen att vara bäst och ha MVG + i allt att jag tillslut förbjöds att göra prov i skolan, under 1 1/2 år i 8-9, och istället visa vad jag kunde på lektionerna eftersom jag mådde så dåligt av situationen. Jag blev så stressed över den egna pressen på mig själv att jag ibland råkade sluta andas inför ett prov och nästan svimmade och framkallade panikångest. Nu har jag dock insett att man inte måste vara bäst alltid.
5) Om jag är på något nytt ställe, eller gör någonting annorlunda som är nytt för mig, så tänker jag alltid för varje liten sak jag gör eller när jag lämnar platsen att "detta var antagligen sista och första gången jag gör detta och det är antagligen sista och första gången jag någonsin är på den här platsen". Som för att påminna mig själv om att jag ska komma ihåg även det lilla i livet och uppskatta det som ett bra minne.
6) Jag kan i princip inte känna törst och dricker därmed nästan aldrig någonting överhuvudtaget. Detta gör att jag under hela mitt liv varit konstant uttorkad. Eftersom jag inte är törstig så glömmer jag bort att dricka och måste påminnas om det eftersom kroppen annars "säger till" försent och jag blir lite yr och får mycket huvudvärk.
Detta gör att jag ganska ofta under sommrarna och på semester får roliga solsting pga. uttorkningen och knallar runt med duntäcke, massa kläder och mössa i 30 + gradig värme... :)
+ Just det, en liten till. Jag måste knäcka fingrarna, allihopa, minst en gång om dagen. Och om jag känner att ett knä, armbåge, axel eller vrist måste knäckas släpper jag allt jag har för händerna, var jag än är, för att knäcka det eftersom det känns knasigt och obehagligt i den "oknäckta" kroppsdelen.
Jag utmanar; Hanna, Sofia, Nanó, Emelie, HillieBillie & Camilla
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
Här kommer mina:
1) Jag gnager alltid frenetiskt på mina naglar så att de tillslut bara är små blödande stumpar kvar, förutom när jag är på semester! Vilket betyder att jag har ömmande små fingertoppar under stora delar av skolåret men så fort jag kommer på semester så får jag fina, ganska långa naglar. Jag kallar det stressyndrom.
2) Jag känner mig otroligt obekväm om jag måste gå till skolan, en kompis, jobbet eller egentligen var som helst om mina kläder inte matchar. Det behöver inte vara en exakt matchning men går sakerna inte ton i ton så känner jag mig inte alls tillfreds och får krasst själförtroende. Jag känner mig liksom slarvig.
3) Jag har aldrig lagat en komplett måltid, plockat i och satt på diskmaskinen eller fyllt tvättmaskinen och satt igång den. Det är egentligen inte alls bortskämt, bara småhemskt...
4) Jag hade tills jag gick andra året på gymnasiet så extrema krav på mig själv i skolan om att jag var tvungen att vara bäst och ha MVG + i allt att jag tillslut förbjöds att göra prov i skolan, under 1 1/2 år i 8-9, och istället visa vad jag kunde på lektionerna eftersom jag mådde så dåligt av situationen. Jag blev så stressed över den egna pressen på mig själv att jag ibland råkade sluta andas inför ett prov och nästan svimmade och framkallade panikångest. Nu har jag dock insett att man inte måste vara bäst alltid.
5) Om jag är på något nytt ställe, eller gör någonting annorlunda som är nytt för mig, så tänker jag alltid för varje liten sak jag gör eller när jag lämnar platsen att "detta var antagligen sista och första gången jag gör detta och det är antagligen sista och första gången jag någonsin är på den här platsen". Som för att påminna mig själv om att jag ska komma ihåg även det lilla i livet och uppskatta det som ett bra minne.
6) Jag kan i princip inte känna törst och dricker därmed nästan aldrig någonting överhuvudtaget. Detta gör att jag under hela mitt liv varit konstant uttorkad. Eftersom jag inte är törstig så glömmer jag bort att dricka och måste påminnas om det eftersom kroppen annars "säger till" försent och jag blir lite yr och får mycket huvudvärk.
Detta gör att jag ganska ofta under sommrarna och på semester får roliga solsting pga. uttorkningen och knallar runt med duntäcke, massa kläder och mössa i 30 + gradig värme... :)
+ Just det, en liten till. Jag måste knäcka fingrarna, allihopa, minst en gång om dagen. Och om jag känner att ett knä, armbåge, axel eller vrist måste knäckas släpper jag allt jag har för händerna, var jag än är, för att knäcka det eftersom det känns knasigt och obehagligt i den "oknäckta" kroppsdelen.
Jag utmanar; Hanna, Sofia, Nanó, Emelie, HillieBillie & Camilla
Projektarbetes rea!
Rear nu ut de smycken som jag visar här till en början med, som jag visat förut också, till halva priset! (+ frakt)
Och det kan då bli riktigt billigt eftersom det inte var meningen att vara dyra saker ifrån början då tanken vara att lära sig om detta, inte tjäna pengar.
Vissa av smyckena finns det ett par av men de flesta finns bara i en upplaga.
De är handgjorda av mig och är av blandade material (såsom glaspärlor, sötvattenspärlor, halvädelstenar, swarowskikristaller, turkoser, träpärlor, siden och organzaband m.m)
Alla smyckena går ton i ton då jag hållt mig till en färgskala som är brons/guld, svart, rött, lila, silver, grått, rosa & brunt. Broscherna är handgjorda glasdelar, som lagts till mönster som snöflingan t.ex, som bränts och blivit målade med metallicfärg.
Prisexempel;
Långt halsband med snäckskal, sötvattenpärlor, silverpärlor och halvädelstenar, förr 200 :-, nu 100 :-
Örhängen i äkta silver med sötvattenspärlor, förr 125 :-, nu 60 .-
Örhängen med snäckskal och sötvattenspärlor, förr 100 :-, nu 50 :-
Alla glasbroscher, förr 50 :-, nu 25:-
Armband med swarowskikristaller, turkoser, snäckskal & sidenband, förr 75 :-, nu 35 :-
Intresserad, nyfiken eller vill veta exakt prisinfo på något av det andra smyckena så
skriv en kommentar eller maila mig på; [email protected]
Skynda fynda!
How to make it yourself
Då jag går sista året på estetisk linje med inriktning design så får vi ibland göra fasligt roliga saker. Allt ifrån att designa glass till att rita hus, designa mobiltelefoner och lära olika processer inom skapande områden liksom. Screentryck är något av det roligaste vi gjort och kan bli huuur coolt som helst. Jag visade ett exempel jag gjort i förra veckan t.ex. Dödskallelinnet, fick faktiskt vara med och partaja igår!
En annan teknik gällande att trycka på kläder är ännu svårare och kräver tålamod, som jag inte har, och skicklighet som måste övas upp för att det ska bli bra.
Fick förfrågan om hur man gör linoleum-tryck så jag ska visa här, lite enkelt, steg för steg;
1. Man börjar med att hitta något som man vill ha till "mönster". Eftersom jag tryckt innan så ville jag göra någonting annorlunda den här gången och hittade då en bunt med serietidningar. Framsidan såg ut på detta sätt och är ju, enligt mig, hur fräsigt som helst. Älskar hennes dramatiska pose, det svängande halsbandet, minen och glittret i håret. Dessutom såg det ut som mig enligt klasskamraterna så det passade ju med lite egocentriskhet. En annan teknik gällande att trycka på kläder är ännu svårare och kräver tålamod, som jag inte har, och skicklighet som måste övas upp för att det ska bli bra.
Fick förfrågan om hur man gör linoleum-tryck så jag ska visa här, lite enkelt, steg för steg;
3. Det tar lång tid att göra ett linoleumtryck med mycket fina, små detaljer och tunna linjer så tålamod är guld värt. Jag har inget tålamod alls men bestämde mig ändå för att göra ett tryck med en bit från ett japanskt körsbärsträd första gången. Det var pilligt och supersvårt men resultatet blev detta mönster som jag sedermera tryckte på en tröja. 
4. Om man då, som jag, inte har något tålamod händer det ganska ofta små olyckor. Och det gör ondare än vad man tror att karva i en hård plastplatta med ren muskelstyrka för att sedan slinta och inse att man har en minikniv intryck i handen. Ger dock små, söta ärr bara eftersom snittytan liksom är så ren. :) 
5. Kunde inte för allt i världen hitta plattan som jag karvade ut dramatiska flickan ur idag men detta blev resultatet efter första provtryckningen på ett vanligt papper. Blev bättre än vad jag trodde efter att jag mitt i processen förstod att jag gjort ett fatalt och stort misstag gällande planeringen över hennes ansikte. Men vi bestämde oss för att det var coolt med de grova linjerna i ansiktsdragen och skuggmönstret. Och handen blev oväntat bra. Så nu ska hon tryckas på ett vitt linne eller en vit tee. Så kan jag knalla runt med "mig själv" på bröstet eller magen!
Made in homemade
Det är roligt att pyssla och sätta sin egen prägel eller signum på olika saker. Min favorit är nog ändå att mixtra till plagg så att det blir "ens egna".
Blir man less på ett plagg kan man nästan alltid göra någonting nytt av det, ommodifiera, fixa till, sy dit, ta bort, trycka fast eller helt enkelt göra en brutal makeover.
Här är några av de sakerna som jag lagt till ting och smått och gott på.
1. (Tryck för större bild) En favoritcollegetröja från den tiden då jag bar sådanna. Askrosa och supermjuk som efter många års användning ändå blev lite tråkig och liten. Jag klippte, sydde och gjorde den till en lite kortare bomullsshrug och avslutade med att göra ett linoleum-tryck av ett japansk körsbärsträd på ryggen.
2. (Tryck för större bild) Typiskt reaplagg på slutet av sommaren. En superhärlig hoodie i ljusblått, som är min sommarfärg nummer ett, från BikBok som kändes lite trist på hösten. Så jag tog en bit filttyg i grått, klippte ut min typiska lilla dödskalle, sydde dit den längst ned på ryggen och fäste sedan en liten gul rosett på dess skalle. I like, and its very me!
3. (Tryck för större bild) Vi fick ett arbete i skolan i slutet på 2:an där vi skulle göra en tolkning/arbete av en konstnärs arbete. Så med inspiration av Fendis Spy Bag som man gjorde i Van Gogh/ impressionist tappning så gjorde jag några väskor med motiv från gamla 1700- 1800tals affischer från glamourösa dansföreställningar och kabaréer. Siluetter av Toulouse Lautrecs vackra damer och svepande kjolar och huvudplymer trycktes efter att jag skurit ut valda delar från affischer och omarbetat dem.
4. (Tryck för större bild) Har visat denna förut, tidigt i höstas. Uppgiften i skolan var att rita ett mönster och sedan photoscreen-trycka det med färg på ett klädesplagg. I Umeå inhandlades detta söta linne på Indiska, med rosett fram, och jag placerade dit små dödskallar på rad i mörkare grått på sidan av ryggen.
Blir man less på ett plagg kan man nästan alltid göra någonting nytt av det, ommodifiera, fixa till, sy dit, ta bort, trycka fast eller helt enkelt göra en brutal makeover.
Här är några av de sakerna som jag lagt till ting och smått och gott på.
1. (Tryck för större bild) En favoritcollegetröja från den tiden då jag bar sådanna. Askrosa och supermjuk som efter många års användning ändå blev lite tråkig och liten. Jag klippte, sydde och gjorde den till en lite kortare bomullsshrug och avslutade med att göra ett linoleum-tryck av ett japansk körsbärsträd på ryggen.
2. (Tryck för större bild) Typiskt reaplagg på slutet av sommaren. En superhärlig hoodie i ljusblått, som är min sommarfärg nummer ett, från BikBok som kändes lite trist på hösten. Så jag tog en bit filttyg i grått, klippte ut min typiska lilla dödskalle, sydde dit den längst ned på ryggen och fäste sedan en liten gul rosett på dess skalle. I like, and its very me!
3. (Tryck för större bild) Vi fick ett arbete i skolan i slutet på 2:an där vi skulle göra en tolkning/arbete av en konstnärs arbete. Så med inspiration av Fendis Spy Bag som man gjorde i Van Gogh/ impressionist tappning så gjorde jag några väskor med motiv från gamla 1700- 1800tals affischer från glamourösa dansföreställningar och kabaréer. Siluetter av Toulouse Lautrecs vackra damer och svepande kjolar och huvudplymer trycktes efter att jag skurit ut valda delar från affischer och omarbetat dem.
4. (Tryck för större bild) Har visat denna förut, tidigt i höstas. Uppgiften i skolan var att rita ett mönster och sedan photoscreen-trycka det med färg på ett klädesplagg. I Umeå inhandlades detta söta linne på Indiska, med rosett fram, och jag placerade dit små dödskallar på rad i mörkare grått på sidan av ryggen.
Aenigmas guide till Hollywood-svall?
Har fått mycket komplimanger och frågor angående mitt hår på sista tiden, vilket naturligtvis är jätte roligt, och tänkte därför efter begäran lägga upp en liten guide senare ikväll eller imorgon om hur jag fixar håret.
Mitt hår är nämligen naturligt rakt och väldigt långt, midjan/rumpan, men otroligt lättlockigt. Därmed kan jag ganska enkelt, snabbt och själv fixa ett lockigt svall som brukar uppskattas. Ska duscha nu och sedan ta lite steg för steg bilder på hur jag gör när det går från vardagligt, enkelt rakt till Jessica Simpson, Hollywood lockar.
Mitt hår är nämligen naturligt rakt och väldigt långt, midjan/rumpan, men otroligt lättlockigt. Därmed kan jag ganska enkelt, snabbt och själv fixa ett lockigt svall som brukar uppskattas. Ska duscha nu och sedan ta lite steg för steg bilder på hur jag gör när det går från vardagligt, enkelt rakt till Jessica Simpson, Hollywood lockar.
Memorybracelet
Jag tar nästan aldrig kort under de riktigt stora händelserna i mitt liv för jag vet att de kommer jag ändå att spara bäst längst in i hjärtat och behöver för en gångs skull inte det materiella som jag annars föredrar.
När min mormor dog var jag sex år gammal och förstod inte riktigt innebörden av ordet död eller dess konsekvenser. Jag var ledsen, men mest för att jag inte greppade att någon som stått mig nära helt enkelt var borta för alltid. Ju äldre jag blivit ju lite mer saknar jag min mormor och önskar att jag kunde ha fått lära känna henne bättre, talat mer med henne och haft henne där, som mormor. Nu går inte det.
Dock har jag ganska många småsaker och ting som har tillhört henne och de betyder olika mycket för mig. Så för att minnas mormor som jag vill komma ihåg henne och fortfarande ha den där kristallklara bilden av i huvudet så gjorde jag ett berlockarmband med småsaker som alla har koppling, anknytning eller på något sätt varit min mormors.
Det är allt ifrån berlocker från andra armband, bitar från örhängen, trasiga men fina små smyckeslås, äkta pärlor, småtöntiga och kitschiga semesterminnen i form av minivykort, en knapp från en av hennes blusar, pärlor från halsband och halsbandsberlocker från smycken som jag fick som liten av mormor.
Så jag döpte det till Florens efter henne och det kommer alltid att påminna mig vid ljudet av berlockernas klirrande mot varandra.
Dock har jag ganska många småsaker och ting som har tillhört henne och de betyder olika mycket för mig. Så för att minnas mormor som jag vill komma ihåg henne och fortfarande ha den där kristallklara bilden av i huvudet så gjorde jag ett berlockarmband med småsaker som alla har koppling, anknytning eller på något sätt varit min mormors.
Det är allt ifrån berlocker från andra armband, bitar från örhängen, trasiga men fina små smyckeslås, äkta pärlor, småtöntiga och kitschiga semesterminnen i form av minivykort, en knapp från en av hennes blusar, pärlor från halsband och halsbandsberlocker från smycken som jag fick som liten av mormor.
Så jag döpte det till Florens efter henne och det kommer alltid att påminna mig vid ljudet av berlockernas klirrande mot varandra.
Orientalisk turban
Det här med turban har inte alls varit en favorit hos mig och jag fullkomligt avskydde den när jag först såg den tidigt i höstas hos de första stora modehusen på catwalken. (Fast alla verkar ju ha fått för sig att det bara har synts nu i vår!)
Nu har jag ändå fått ångra mig lite eftersom det faktiskt har visat sig kunna vara riktigt coolt. Jag menar, alla kändisar trycker alltid ned en ful keps på skallen när de har dåliga dagar, speciellt hårdagar, då kan man ju istället ha en liten söt, elegant, fin och småtjusig turban.
Jag har en trött dag hemma när hela det blonda, väldigt långa håret spretar i en fläta åt alla håll. Därav göms allt under min första egengjorda turban (har testats i arabländer förut nämligen) och endast flätan sticker ut under sidenscarfen i smaragdgröna toner.
Miss accessoar var ju dock tvungen att peta dit en stor brosch också
på sidan!
Framifrån med den knasiga knuten jag lyckades med eftersom jag har ganska litet huvud och scarfen är ganska stor. Men det funkar utmärkt.
Lite snett från sidan, beskuren så att mina väldigt osminkade ögon inte syns. Stör inte mig i vanliga fall men nu har jag glada party-ringar under ögonen som inte förhöjer intrycket av stilfulhet kanske...
Still bling!
Jag blir mer och mer förtjust i denna oversize blingbling trend. (Allting ska vara oversize i vår, volymen, smyckena, väskorna osv.) Tog fram lite av mitt mer diskreta glittrande i smyckesväg för lite upputsning och ska försöka komma ihåg att använda det mer nu.
Swarowskiarmband från Snö, gammal blomformad brosch, swarowskibrosch i form av hund & stort hårspänne med massor av fastsatta stenar, present.
Det är inte bara jag och de stora designerna som gillar bling heller. Fler bloggerskor har också snöat in på trenden där bling is the best och eftersträvan är att likna något ur den ryska tsarfamiljens allra överdådigaste dagar.
Jag har ju knåpat ihop lite eget av denna smyckesform innan med stora stenar och eftersom det var roligt så fortsatte jag igår med att göra härliga, stora örhängen av smaragdröda och genomskinliga prismor.
Är det någon som är sugen på att beställa en smycke, eller bara nyfiken, så maila, [email protected]
Sedan plockades en 50-tals brosch i storlek XL fram och blev en brosch tillsammans med en lite mindre silversak med nättare stenar.
Swarowskiarmband från Snö, gammal blomformad brosch, swarowskibrosch i form av hund & stort hårspänne med massor av fastsatta stenar, present.
Det är inte bara jag och de stora designerna som gillar bling heller. Fler bloggerskor har också snöat in på trenden där bling is the best och eftersträvan är att likna något ur den ryska tsarfamiljens allra överdådigaste dagar.
Jag har ju knåpat ihop lite eget av denna smyckesform innan med stora stenar och eftersom det var roligt så fortsatte jag igår med att göra härliga, stora örhängen av smaragdröda och genomskinliga prismor.
Är det någon som är sugen på att beställa en smycke, eller bara nyfiken, så maila, [email protected]
Sedan plockades en 50-tals brosch i storlek XL fram och blev en brosch tillsammans med en lite mindre silversak med nättare stenar.
Ska nu pryda mina jackslag, koftor, tröjor, håruppsättningar och väskor i vår.
Varsågod att beskåda min rutiga flanellpyjamas men främst mitt superlockiga (sedan mer dreads-liknande...) hår med hårspännet. Enkelt att förhöja en tråkig klädsel med ett fint spänne!