Living in a box

Vet ni, ibland förfäras jag över vilken ytlig värld vi lever i. Jag erkänner ju och är stolt över min lilla del i modevärlden och då också modebloggvärlden och ser fram emot en framtid full av makalösa plagg, design, kreation och helt enkelt ren kreativitet i olika former som på något sätt anknyter till just mode och kläder. Men jag blir faktiskt riktigt less ibland på alltihopa. Vissa dagar känner jag inte för att kika runt som en galning på style.com, läsa Elle från pärm till pärm och slaviskt läsa massa modebloggare. Då ägnar jag mig hellre åt att fota små skojiga saker iklädd en sunkig men ack så mysig tröja med slitna muddar och läsa en massa. För jag älskar att läsa.

Men då kommer vi till en annan sak. Är det verkligen så att alla inom bloggvärlden och då främst modebloggvärlden bara tittar på SATC och läser Gossip Girl? Måste hela livet gå ut på ytligheter för att man är modeintresserad? Och nej förlåt, både SATC och Gossip Girl innefattar ju också lite dirty girltalk och manliga modeller också mellan Manolo Blaniksen och rosafärgade Cosmopolitans!
Nej, jag tycker att det är roligare isåfall när folk frågar lite skeptiskt när man säger att ens största intresse faktiskt är mode, att man dock älskar Renoir, impressionismen, Kafka, Patrick Süskind, att kika på Kobra och dokumentärer som "Flying confessions of a free woman". Att man tycker om kultur. Inte bara ytligheter.

Jag nämner inga namn, ingen nämnd ingen glömd men även ingen nämnd ingen som tänker mörda mig för det jag säger, men är inte många modebloggare idag stöpta i exakt samma form? De säger samma saker, promotar samma grejer, är i samma klubbar av inbördes beundran, sucktar efter samma it-bag och bloggar om samma saker? Se det som att jag klagar eller ej, enligt mig så funderar jag bara högt. Men om ni vill läsa något spännande som fortfarande innehåller lite hot stuff, som ger cred hos lärarna och fortfarande är lättläst trots att den anses som ett litterärt mästerverk; läs då Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas". Fantastisk bok.
3
2
Igår skulle jag se om jag fick plats inne i garderobens nedersta hylla på min ena broders rum. Det gjorde jag. Att ta sig ut var dessvärre svårare. Jag hörde ett knaster från en nackkota och idag har jag ett sprillans nytt blåmärke. Men det var det värt. Jag fick ju plats. 

Arga flickor och självmordsbenägna kaniner

Ni vet hur jag är, vänner. Vi har ju pratat en hel del om det här med ilska. Mina ständiga små raseriutbrott på livet i allmänhet och annat trivialt såväl som mer värdsligt. Jag är en mycket liten människa. Men en mycket arg liten människa. På bloggen är det dock så bra för jag kan föra mina inre monologer fritt tack vare det fantastiska som heter yttrandefrihet. Nu vet jag ju att ni känner mig så bra att ni dessutom vet att jag inte lackar ur hur som helst och inte är en galen människa fullkomligt full av aggressivitet. Nej, jag blir bara ilsk lite mer än andra.
Och jag har bloggat om den innan men den är värd att bloggas om igen. Kanske världens bästa lilla bok?
1
2
Så himla söt. 4 väldigt arga flickor på olika sätt i urgullig serie av Lela Lee. Detta är min bibel i den arga världen. Här lär man sig att vara arg på ordentliga och viktiga saker. Nästan hela tiden i alla fall. Jag är solklart en blandning av Kim- the angry little asian girl och Deborah- the disenchanted princess!
3
Och tätt efter Angry Little Girls kommer ju de fantastiska böckerna om Kamikazekaniner!
Små gulliga kaniner som helst enkelt inte står ut längre. Vol I & II. För er som inte vet vad kamikaze är så kan jag ju berätta att originaltiteln är "The book of bunny suicides" vilket på svenska blir typ; Boken om självmordskaniner.. 

Såhär glad blir man av att läsa den här lektyren. Släng er i väggen varenda ytlig Gossip Girl bok!
4

Lager på lager på lager


Jag tycker om att vara uppdaterad på trender och känna mig medveten om "vad som gäller" inför de kommande säsongerna men ser ingen som helt mening med att följa det slaviskt. För i och med det ögonblicket man checkar in typ Ebba von Sydows "inne och utelista" och börjar pricka av allt som man inhandlar från den rätta sidan, så tycker jag att invidualismen och det personliga försvinner. På en gång.
Att göra sin egen tolkning av trender tycker jag är det roligaste med just trender. Att du kan få göra din egna variant av Donna Karans efterkrigsglam eller Givenchys fjäderskruder.

Jag insåg att det jag helt klart gillar mest med höstens mode är färgskalan som är precis mina favoriter, blandningen av just efterkrigspreppy och klassiska skönhet men också kontrasten till just det, etnon. Det multikulturella som sträcker sig från sydostasien via Ryssland, ned till Afrika, sydamerikanska länder som Peru och vårt eget frostiga, nordiska.
   Och just nu är jag fasligt hooked up på armband. Och effekten jag vill åt är den något extrema, men faktiskt helt ofarliga, lager på lager principen som den lilla Thailändska stammen Padaung Karen smyckar sig efter. Jag ser fram emot att klirra med armband i blandade material, former och färger i en tät, mini multikulti kavalkad på min underarm i höst!
image978
bambu, sten, metall, glas, pärlor, trä

Cannesfestivalen

Jag är inte den som dammsugar internet varenda vecka efter de senaste kändisbilderna och ligger på låset för att se fotona från Oscarsgalan. Även om kläderna är intressanta och jag är nyfiken så finns det ju så många andra som bloggar om det där jag kan kika. I år däremot är jag ganska nyfiken på filmerna i Cannes.
Och med 60 år på nacken så är det ett år att fira i Cannes och det sägs ska bli något utöver det vanliga både gällande kändisuppbåd, filmer och fester runtomkring. Än så länge har jag varken sett skymten av särskilt mycket kläder, även om Reneé Zelwegger, som annars brukar ha ganska mesig smak, har en fin mönstrad klänning som synts lite här och där.

Jag ser fram emot lite filmer som tar upp historiska perspekter och ska visa en del av vår världs historia. Det är ju nämligen så otroligt lätt att misslyckas med en sådan film. Men jag har hopp om en film att minnas ändå.
Men främst ser jag fram emot att min personliga favorit, Quentin Tarantino, och hans nya film. Death Proof. Som vanligt en ganska vriden story, med annorlunda perspektiv och tydligen en rktig "fulfilm" och fyllning till b-filmen.
Jag gillar det redan. 


Dessutom är Tarantinos filmer ofta otroligt snyggt gjorda klädmässigt. Sällan har jag sett en så snygg hänsynslös mördare som i Kill Bill. För att inte tala bara om att sätta in en liten galning i skolflicksuniform med superfin lugg. Blir lite kontrast när de vackra beter sig som psykopater bara om man inte är beredd...

Den brutala sanningen

Okej, detta säger väl ungefär allt om hur wacko jag är.
Sommarfesten var ju extremt roligt och bara att göra sig iordning med vännerna gjorde ju det hela så jäkla mycket ännu roligare så att säga. Först höll jag på att ifrågasätta mitt eget existensberättigande när jag kollade in HillieBillie my friends blogg och vännen As blogg och alla bilder där. Sedan insåg jag att det är precis sådär wacko jacko vi är på alla bilder, som vi också är i verkligheten. Så what the heck, vi får väl stå för att vi är lätt mental.
Klicka för att stänga bilden
Peace out med skrämmande blick och 80-tals hästsvans goes lockar.
JackSparrowEdwardScissorhandsKlicka för att stänga bildenKlicka för att stänga bilden
Kan man annat än älska dessa babes?

Jag, en hemsk människa? (Som antar utmaningar dessutom!)

Blev utmanad idag, imorse alternativt igårkväll?, att lista mina tio favoritböcker. Och är det någon som man ska utmana gällande böcker så är det väl jag. Jag älskar böcker och då ligger betoningen verkligenälskar! Semester innebär nämligen för mig att läsa minst en bok om dagen. Gärna roman. Gärna invecklad historia med massor av människor inblandade. Gärna minst 500 sidor. Gärna på ett annat språk än svenska. Gärna med klurigheter inblandade och inslag av latin. Det är avslappning det.
Dock hatar jag att säga vilka som jag tycker mest, bäst om. Så jag säger tio som jag tycker mycket om.

Memoirs of a Geisha- Arthur Golden Kanske en av världens vackraste historier?
Rosens namn- Umberto Eco Perfektion i bokform!
Alkemisten- Paulo Cohelo Något av de mest underbara jag någonsin läst.
The Memory box- Margaret Forster En sagolik historia
Exodus & Mila 18- Leon Uris Ren allmänbildning borde det vara, och otroligt bra sådan
Gudfader- Mario Puzo Jag kan läsa den igen, igen, igen och igen...
Parfymen- Patrick Süskind Ett mästerverk i miniatyrformat!
Fågelvägen- Jeffrey Archer En bok som berör varenda gång.
Törnfåglar- Coleen McCullough En typiskt klassiker som alltid kommer att vara en favorit.
Kamizakekaninerna- Andy Riley Om man bara läser seriösa saker är detta... oseriöst nog!
111283-535

Måste bara nämna en sak. Sprang omkring och letade efter ett papper med instuderingsfrågor till lektionen arbetsmiljö och säkerhet med inriktningen Fysisk arbetsmiljö.
jag hittade papperet och insåg att... jag hade ritat små makrabra gubbar som får utstå de mest hemska upplevelser över pappret! Kapitlet handlar om arbetsskador och jag tog tydligen det på ordet. För de väldigt illustrerade små gubbarna tappar ben, får vassa saker i mjuka kroppsdelar, stampar på varandra och... det ingår motorsågar på obehagliga vis. jag måste verkligen hata arbetsmiljö och säkerhet djupt inne i hemlighet. Verkligen hata.
Papperet ser ut som en våldsbenägen 7 årig kille varit i farten. Hmm... de små gubbarnas ansikten kommer att jaga mig i sömnen. Ögon uppspärrade i skräck och smärta. Gapande munnar med tysta vrål och yxa-i-hjälmen-skador. Herregud, jag är en sju årig våldsbenägen pojke i en 18 flickas kropp ibland!
Jag tror inte att arbetsmiljö och säkerthet tar fram det bästa i mig?!



 

London calling

Har fått information gällande Londonresan i mars/april och jag hade inte så bra tankar gällande engelska hotell eftersom de har rykte om sig att vara av betydligt sämre standard än i Sverige och övriga Europa.
Dock verkar vårt hotell riktigt bra,
Jolly Hotel St Ermin´s, och ligger centralt och nära till shopping.
1
Om någon har bra shoppingtips i centrala London på både "vanliga" affärer men också gärna second hand, så är det välkommet. Allra bäst med adress om man har det.
Det är ju ett tag kvar men shopping planeras minitiöst för bästa möjliga resultat... mihi

I allvarets stund...

...Så undar alltid jag och de flesta vad som händer med mig. För att göra saken enkel, jag blir extremt nervös för allting och får alltid ångest, hjärtklappning och massor av läskiga symptom när jag ska göra de mest vanliga och triviala saker. Förutom när det kommer att hålla tal. Plötsligt är alla nervösa och får stirrande ögon och så sitter jag lite lugnt mitt i alltihop och nynnar tyst för mig själv och ser harmonisk ut. När de flesta får frispel, ser jag ut att gå på starka grejer... (Vilket jag vill poängtera att jag inte gör)
2
1

Imorgon blir det alltså tjusigt värre med nobelmiddag (uäck, ordet tjusigt borde inte användas av någon under 30...), tal, nobelpriser för skolan och festligheter. Vi ska tydligen börja mingla och fördrinka vid klockan 10.00, tidigt på morgonen för sånt tycker jag men man gör väl så gott man kan...Mihi

Första bilden är det ångestfyllda utplock av smycken som ska pryda mich, dvs guldklocka för att matcha svart/guldiga skorna, Chanel och Audreyinspireradende pärlor naturligtvis (inga plastpärlor runt min hals!!) och guldring med lila ädelsten infattad.
 
Nedersta bilden är bara en överblick av litet bord i hallen med saker som inte ska glömmas av flera skäl. (t.ex mitt tal som jag ju inte kan utantill, och t.ex kläder som skulle göra allting pinsam om det glömdes...)
Svart klänning från Vila med vitt band runt revbenen som knyts i rosett, "gudinne"-skärning, tre lager och en massa plisserade veck. Svarta strumpisar för att inte frysa rumpen av mig och på golvet små svarta pumpsen med gulddetaljer i storlek 33... hmm...:)

Stöld & iskallt spel

När jag såg bilden på HillieBillie, my friends, blogg kunde jag ju inte låta bli att sno över den till min. Det visar ju nämligen utmärkt hur grymt snygga vårt lag var under måndagens volleybollturnering där vi skillade oss fram till en andra plats! Tokigt roligt, tokigt kallt & tokigt punkigt.
Punks
Översta raden från vänster; M, A, M, C, M, H
Mellanraden; Aenigma, O
Och längst fram Hilliebillie herself
Mitt hår ser förvisso platt ut men nystylat var det en lejonman delux jag hade runt huvudet
och inget balsam i världen lyckades ta bort alla knutar och dreads...
 

Stockholmsresan resumé

Alla som gjort en liknande resa som den vi gjorde vet hur svårt det är att berätta hur roligt, fantastiskt, underbart, fascinerande det var men med lite illustrerande bilder så kan det förklaras lite grann. Det viktigaste är ju ändå att jag vet vad jag gjorde, att jag hade kul och att jag kommer att minnas det.

Det är helt absurt hur trötta vi var när vi trillade av tåget på onsdag morgonen och jag har faktiskt ingen aning, eller minne av att vi tog oss till skeppsholmen och vandrarhemmet där frukosten väntade. Sedan var det ju nämligen bara att knalla iväg ut på stan eftersom vi skulle få rummen efter klockan 15. Jag älskar Sthlm och är där så ofta som möjligt men mitt sällskap, i form av A, hade bara varit där lite grann men drogs med av mig på en sightseeing runda runt de mest cetrala delarna och ganska mycket i gamla stan. Vi kunde inte låta bli att gå upp och ned i alla små gränder och gator där kameran fotograferade flitigt och vi kände oss turistiga i vår egen huvudstad. Av de ca 40 eleverna så var vi ju väldigt produktiva & flitiga.

3 obligatoriska besök skulle göras på valfria ställen och eftersom dramaten låg lagom nära och verkade lagom intressant trallade vi dit. De kommer antagligen att lyncha mig för att jag lägger upp den här bilden men det får jag väl leva med? Dessutom är det ungefär den enda bilden jag har på mer än två personer...
Utanför dramaten, uppställda eftersom jag beordrade det och med sina kassar i händerna.

I krig och kärlek är allt tillåtet och när man har vindruvskrig på rummet så är det bara att ta skydd i det man hittar. Det vill säga i detta fallet ett metall-klädskåp. Väldigt roligt och intressant för oss, obegripligt för andra. Men vindruvorna var väldigt goda! Dessutom hade vi utsikt över stora delar av stan, söder, havet och båtarna så sittandes i varsin fönsterkarm under mörkrets inbrott kändes väldigt poetiskt.  

Jag går ju inte estet (design) inte för intet och jag erkänner villigt att jag verkligen uppskattar att gå på museeum och konserter/musikaler/teater även om shopping ofta står högst upp på listan. Nu blev det opera, Mozarts trollflöjten, och vi avnjöt i över tre timmar musik och skådespeleri. Dock var det lite halvsvårt att koncentrera sig när man hade skavsår i händerna av alla shopping påsar och grejer från Saco-mässan...

På väg till centralstationen och tåget sista kvällen stod den plötsligt där. Bussen som kändes vääääldigt bekant med text och färg. Som bevis på att vi sett den hemtama bussen på rymmning togs ett kort med Anna som motvillig men segerviss modell och Stockholm city har alltså haft besök av en av våra kommunbussar.
7
Knatandes i en av de små gränderna runt i gamla stan hittades detta citat skrivet med krita på väggen, det var faktiskt inte vi. Hur klockrent är det inte? Dokumenterades och skall sparas för en oviss framtid där man kan behöva lite fjärran peptalking i form av digitaltfoto.

Mycket annat hanns med under vistelsen i vår underbara hufvudstad och jag blir som vanligt lika fast. Att vandra omkring i Sthlm på natten, titta i affärer, strosa runt utan mål, fika på ett mysigt ställe, kika på folk och bara ha det bra är fantastiskt. Shoppingen återkommer jag till en annan dag när tid och ork finnes.

Huvudet på sniskan

Ojsan Hoppsan. Dygnet är vänt på ändan och allting är lite smårubbat. Men det är det banne mig värt!:D

Kom hem imorse ifrån Sthlm med nattåget och trots att jag ändå sovit en del så ramlade jag i säng och vaknade... eh... klockan 15.13 av att telefonen ringde eftersom det bara är jag hemma. Nåväl, det har varit helt, ursäkta, jävla underbart och jag ville inte alls hem. Älskar Sthlm, har alltid gjort det, och kommer att minnas hela resan väldigt länge förhoppningsvis. Av många skäl kommer det att minnas, t.ex har jag yttrat citat som antagligen kommer att gå till historien & gjort grejer som kommer att bli vandringssägner. Men det bjuder jag på, för attans vad det var roligt! 

Update och resumé imorgon när hjärnan är lite mer på rätt sida och hjärngloberna inte hoppar kråka.
 
"Jag vill verkligen inte gå ut, men det hade varit roligt om jag ville gå ut och alltså inte, inte ville gå ut ikväll"

- Citerat Aenigma. (Det är fullt förståligt att man inte förstår vad det betyder... )

Panikångest deluxe

Alla har väl mer eller mindre allvarliga fel i huvudet men jag måste ha fått en rejäl dos av det mesta.


* Jag har rest mycket men blir ändå helt hispig över att jag har glömt något.
*Får panikångest delux av bara tanken på att sova på tåg, haaaata tåg.
*Får vanlig ångest och lätt hjärtklappning vid tanken på att kanske få panikångest i Sthlm.
* Har ont i magen av ondsinta fjärilar som gnager istället för att fladdra i magen.
* Ömsom trött som en hamster, ömsom hyperaktiv typ tugga inredning.

Jag behöver semester ifrån mig själv. Väskan är klarpackad, middagen äten och jag vill helst bli medvetslös en stund...
Men, imorgon klockan 07.00 är det jag som raglar av tåget på Stockholm station och beger mig till boplats och sedan ut på stan för botanisering och shopaholic tendenser. Hur knasig i huvudet jag än må vara!

Au revoir Jämtland där isgata och galonisar känns som mest trendigt just nu,
salut Stockholm där det förhoppningsvis inte finns någon isgata och galonisar ej existerar! 
Ha eder en utmärkt vecka så återkommer moi, varför franska?, på lördag/söndag till bloggvärlden och den riktiga världen där det ska spelas seriös prestigefylld volleybollturnering på måndag.  
Slutplädering klar, ciao


Ett litet tips för sådanna som mig, av mig

Var i våras och såg en utställning i Östersund gällande modeillustrationer och modeteckningar på Jamtli där en duktig tjej även berättade för oss om yrket och hur det går till när man skapar. Enligt henne, och efter undersökning och efterforskning på nätet av mig, så är boken hon använder en liten modebibel som trots sin ålder är oumbärlig när det kommer till att rita just illustrationer och modeteckningar. 
Encyklopaedia of fashion details - Patrick John Ireland 
Om ni är nyfikna, kolla in den på Adlibris.se där den kostar en bråkdel av butikspriset!

Jag har en stark känsla av att den hamnar i min julstrumpa...
 

Tre Torsdags Ting

  • Lanseringen av Vicktor & Rolfs H&M kollektion gick tydligen åt, bildligt talat, som smör i solsken. Att "fashionistor", modefanatiker och vanliga nyfika och medvetna längtat i veckor är ju ingen hemlighet men tydligen gick det över förväntan. Såg ett inslag på internet från en av butikerna i Stockholm och det verkade inte så sansat. Men vill man få sin del av designduons kaka, ja då var det nog bara att bita sig fast som en annan pitbullterrier i grädden.
  • FaceHunter kommer till scandinavien. Eller faktiskt Stockholm som utgångsort och möjligtvis Norge/Oslo. Så under tio dagar kan alla som vill få chansen att få ut sin bild i den internetuppkopplade etern sin möjlighet. Börja jaga en snubbe med kamera! Och se snyggt skandinavisk ut!
  • Sofia Coppolas filmatisering av Marie Antoinettes liv är en frossa i bakelseliknande klänningar och plagg där ingenting lämnats åt slumpen. En lätt orgie i mjuka pasteller, smärtsamma snörliv, vackra tyger, omsorgsfulla detaljer och matchande bakverk. Vill man alltså få sin dos av "det riktigt fina folket" och makten och härligheten så rekommenderas filmen varm av såväl kritiker som  entusiastisk publik som snott åt sig av härligheten. Jag vill se filmen på grund av kläderna, inte för att Marie Antionettes liv intresserar mig särskilt. Dessutom står jag inte ut med Kirsten Dunst!




This is a good day?

Okej... dagen började ju i alla fall bra med inte så blötsnöigt väder och att jag hade nya klänningen och matchande accesoarer i grönt. (Jag mår bra av välmatchat, det ger mig sinnesro)
Tre lektioner, altså jobbigaste dagen i veckan, med svenska B Svenska C och sedan arbetsmiljö och säkerhet. Jag är expert på att knäcka mig själv och dra ned självförtroendet till botten men det kändes så skönt och bra när jag fick tillbaka ett prov och jag hade alla rätt, och var den enda som hade det. Inte alls relevant eller av större betydelse, men ibland behöver man få känna sig bra!

Sedan gick det dock ganska stadigt utför...
* Äcklig lunch bestående av vad jag misstänker var makaronipudding, och lite morötter.
* Vi hade inte kunnat göra klart vårt grupparbete för att en i gruppen var sjuk, resultat; sur lärare!
* När vi gick hem, jag och E, så hade det börjat blåsa motvind och falla äcklig, kall blötsnö/regn.
*Hemma mådde jag plötsligt jätte dåligt i hela kroppen, svag i benen, iskall, huvudvärk, så ont i magen att jag grät och den mest extrema illamående. Kan tilläggas att jag har en one of a kind skräck för att kräkas och då började hulka och gråta än mer vid tanken på det. Så sittande inne i ett mörkt badrum på golvet, med fleecefilt kände jag mig inte så stor. Då var det bättre att göra som jag gjorde, att sätta fingrarna i halsen och kräkas med flit, och behålla lite värdighet och åtminstone kräkas när jag ville.

Så nu känner jag mig ca 4 år gammal med knasig frisyr efter att ha dragit i flätan fram och tillbaka, trött och med lite mindre magont. Och jag vet att det är väldigt ointressant och oviktigt för alla att läsa om min brutala dag men eftersom det är min blogg får jag vara martyr, i mitt martyrrike.

Som ursäkt för mitt självömkande och medlidssökande gnäll så får ni ett liter tips:
Min allra bästa raring till kompis vet precis vilken liten fegis jag är gällande att göra bort mig men samtidigt gillar utmaningar så i present i sommras fick jag denna bok. Uppdraget, boken som förändrar ditt liv. Och den innehåller helt enkelt en hel massa uppdrag, som man gärna ska göra en per dag, att ta itu med och göra sitt liv lite mer annorlunda, lite mer förändrat men framför allt lite roligare.
Jag menar, att t.ex åka till havet eller gå på en gräsmatta är kanske inte så extremt svåra uppdrag, men att lägga en lapp med texten "jag älskar dig!" + sitt eget telefonnummer i en främlings ficka eller slå ett slumpmässigt valt telefonnummer och säga följande "gräset är inte grönare på andra sidan, men varmt, ack så varmt. Låt detta bli en läxa!" är kanske lite svettigare för en person, som jag, som anser att det är idealiskt att inte göra bort sig. Dessutom står det så sjukt roliga saker i boken att den är värd att ha bara för att läsa knasigheter i. Går att köpa i de flesta bokhandlar och presentaffärer, från bokförlaget Nicotext.
1

Dagens Hiss; Provresultatet! Och klänningen. :) Och att det är Lost!
Dagens Diss; Kräkögonblicket... (gud vad äckligt ordet kräk är!)

Situation världen

Under den gångna veckan har det ju hänt en del, kanske inte alltid så stora grejer men det får mig alltid att funder över läget, om det vi faktiskt lever runt, i och av.

Inser vi att alla dessa akuta meddelanden som kommer till oss i en strid ström gällande vår överkonsumtion av jorden faktiskt är på allvar? 2050 kommer läget att vara så kritiskt att vi behöver en extra jord för att kunna klara av den framfart som vi förlitar oss på och som vi brutalt utnyttjar. Det handlar om egoism, att vi människor i vår trångsynthet inte inser att det vi gör, våra handlingar, faktiskt får fruktansvärda konsekvenser som faktiskt inte går att reparera. Vad tänker vi med egentligen? Vår åtrå för pengar gör oss blinda, giriga och dumma. Och vilken rätt har vi att förstöra någontng på de sätt vi gör?
Jag vill inte bli gammal i en värld där jag inte kan andas luften på grund av föroreningar, inte kan dricka vattnet därför att det är förgiftat, inte kan blicka ut över ett hav eller skog för att det inte finns mer, eller lämna ut ett barn till en värld som är sjuk och döende på grund av forna generationer, vår egoism och tanklöshet. Vi måste verkligen göra någonting nu! Alla världens klichéer om att just du, vi, kan ändra saker och ting betyder just det. När alla träd är borta, när vattnet slutat rinna, när marken är obrukbar och luften inte längre går att andas, vad kan vi då använda alla de pengar vi tjänat på att döda jorden till?
Vi har makten att faktiskt göra någonting, eller skyldigheten?, som människor, som nästkommande generation, som passiva medhållare till det som händer. Varför räds vi bara framtiden, varför gör vi ingenting?

Revolutionsdomstolen dömde Saddam Hussein, forna exdiktatorn i Irak, till döden via hängning. Detta för ett av de brott han begick under sin regeringstid som ledare för landet och under regimen.
Senast i våras hade jag en religionsdiskussion med en lärare angående just dödsstraff, min uppgift var att välja en aktuell fråga, jag valde dödsstraff, välja sida och sedan läsa in mig på ämnet. Inte för att jag är humanist, ställer jag mig kraftigt till nej sidan, utan av det enkla skälet att jag anser det som ett för milt straff att dö. Har man gjort en sådan fruktansvärd gärning så skall man inte slippa undan med högst ett par års ångest innan straffet utlämnas, då ska man lida i resterande livet för vad man gjort i fängelse.
Stående i rätten under tiden domen lästes upp, höll han koranen i handen, mässade Allahu Akhbar, och bannade fienden. Det enda jag kunde tänka var att jag kände mig lugnad. Lugnad därför att han fick dödsstraff, inte ens genom ärkebusering som han ville utan genom hängning.
Det tog flera minuter för mig att komma på mig själv med vad jag tänkt. Varför var det rätt att han ska dö, när jag egentligen är emot dödsstraff? Jag vet faktidkt inte riktigt, men på något sätt ser jag bara ondska i Saddam Hussein, och den totala avsaknad av någon som helst sorts ångest gjorde att jag bara ville att han skulle straffas snabbt och hårt, för att ge Irak och dess sargade folk frid. 
Men vad har vi människor för rätt att dömma andra? Att leka gud har människan alltid älskat men hur mycket bättre är vi än en mördare, att sedan dömma dem till döden? Det gör ju oss till mördare. 
"Ingen människa har rätt att bestämma över en annan människas liv" Och även om orden är gamla, säger det väl allt.  Jag tycker att dödsstraffet ska upphävas och bytas ut mot livstids fängelse. Och jag hoppas att han lever länge, och slutgiltligen inser vad han gjort och den ondska som hans gärningar dröp utav.

Bläddrade just igenom nyaste nummret av Situation Stockholm som av ganska ny tradition alltid köps av den familjemedlem som är i Stockholm. Kanske är det för att dämpa skuldkänslorna när man på nyheterna läser om de hemlösas situation, kanske helt enkelt en god gärning eller för att vi verkligen vill hjälpa till. Jag läser den alltid eftersom jag tycker att den ofta har bra, tänkvärda texter, och aldrig ställer sig martyrisk och tyck-synd-om-oss. Men så börjar jag tänka lite, tillbaka till vår egoism. Vi lever i ett välfärdssamhälle, ett av de bästa länderna i världen att leva i, fria i allting och med skyddsnät. Hur kan vi då låta så pass många slinka igenom alla de där skyddsnäten, samhällsstegen och hjälpgrupperna?
Vi borde ju inte ha några människor som lever på gatorna, jagar tomburkar och väljer att låta spriten skölja bort ångesten. Om något land så borde vi kunna ta hand om vårt folk, rädda dem och dra upp dem ur det destruktiva som de inte klarar sig ur själva.
Så många gånger har jag vandrat igenom Sthlm och sett dess försäljare av Situation Sthlm, och så ofta ser jag människor vända bort huvudet vid åsynen, börja gå fortare eller burdust snäsa nej. Skadar det att betala 20 kronor till en vänlig människa som istället för att leva på endast skattepengar gör rätt för sig och försöker ta sig upp i samhället som de flesta andra av oss lever i? 20 kronor är ingenting, och man hjälper någon som faktiskt verkligen behöver det, och man kan vara säker på att pengarna inte går till droger eller alkohol. Nästa gång ni ser en av dem, om ni inte redan gör det, prova att le lika vänligt tillbaka, betala 20 kronor för en bra tidning och skippa den där koppen kaffe latte som den kanske skulle ha räckt till. 
Som det stod i tidningen, alla är bara en skilsmässa, spritflaska för mycket, sorg och bedrövelse bort ifrån just det livet. Och om just någon av er, oss, vi, hamnade där, skulle vi inte bli tacksamma för den lilla hjälp någon gav oss?  

Hamlet & hans klipskheter

  • På min gravsten ska det stå; "Må änglarna sjunga dig till ro" Inte för att jag planerar att dö snart men efter att ha sätt en underbar filmatisering på Hamlet så blev man just så filosofisk.
  • Nostalgi, minnen och backflashes får man av bland annat; Queen- Bohemian Rhapsody, The Proclaimers- 500 miles, Rhapsody in Rock- Adagio, Rolling Stones- Satisfaction, Kim Larsen- Gasoline, Queen- I want to break free. Oh my, denna sommaren kom plötsligt tillbaka lika fort och plötsligt som om jag bara hunnit andas ett enda andetag. Det både känns underbart & gör ont.
  • Är det inte förundrande att under en och samma himmel, är vi alla likadana? För vad vi än tror, vad vi än hoppas att vi är, såfinns det alltid saker som gör att skiljer oss mycket lite från varandra. Vi är inte mer än vi förmår att vara, och visst är vi unika men det finns det där som gör oss mänskliga, sårbara och likt öppna böcker.

Alternativt borde det kanske på min gravsten stå, "But I was born a weak and worried thinker"?

"Come with me to the rooftop, and I make my snowflakes dance"


Ida hitted me...

...med en utmaning! Och eftersom jag är en sådan latmask och odåga har jag gett mig själv rumsarrest för att slippa behöva göra viktigare saker som att städa, packa och svenskauppgift. Istället gör jag alltså denna utmaning och låter det andra bero under tiden jag tänker, knattrar på tangentibordet och äter tortellini. Och checkar in det groteska snöovädret ute som börjar likna en fimbulvinter och gjorde att jag kunde kasta väldigt stora snöbollar på J, H & E. Jag är ondskefull, jag vet!
Jag tolkar utmaningen som att man ska skriva några saker om sig själv, som inte är så tydliga och uppenbara.

1.  Jag har på senare år fått ovanan att så fort jag blir det minsta nervös, stressad, otålig eller på något sätt påverkad, börjar jag gnaga och riva av mina naglar. Osmakligt, onödigt och opraktiskt men jag gör det maniskt. Har provat massa knep för att sluta men enda gången jag har fina naglar egentligen är när jag är på semester. Kanske för att jag slappnar av mer då?!

2. Nog för att jag är ganska liten och för det mesta ser hyffsat oskyldig ut, men jag har ett grymt humör. Extremt kort stubin, inget tålamod och väldigt lätt för att hetsa upp mig över smågrejer. Detta gör att jag är en vandrande boll av ilska vissa dagar och jag kan sätta de flesta i skräck. Att jag sedan är ganska verbal gör att jag ibland lyckas såra människor i min omgivning rejält eftersom jag inte tänker mig för när jag är arg... men jag bättrar mig!

3. I mig bor det inte någon jantegubbe, snarare en elak, självdisciplin á la armen, kritiskt och ångestutövande liten jäkel till tomte som gör att jag har svårt att göra någonting halvhjärtat, överhuvudtaget överväga att skolka, inte råplugga till allt, kritisera mig själv och alltid jämföra med alla andra. M:M
Jag har alltså ganska höga krav på mig själv i allting jag gör i princip, och det kan både vara bra men också väldigt dåligt!  

4. Jag kan vara väldigt hänsynslös...

5. Dr. Phils kvinnliga motsvarighet är mig. Jag vet inte vad det är, men människor verkar för det mesta lita på mig och mina svar fullständigt i allt möjligt och gör mig till en problem lösare av stora mått. Jag borde börja ta betalt... :)

6. Jag älskar att läsa, i princip allting, och gör det så ofta jag bara kan. Nog för att TV kan vara underhållande men den magi som böcker förmedlar och att man kan bygga upp sin egen bild av allting, det är obetalbart och någonting som jag uppskattar extremt! Även skriva kan läggas till på älska listan, då det ganska ofta finns alltför många ord i mig som kommer måste uttryckas, men inte verbalt. Tror ni svenska lärarna tyckte om mig eller? 

7. Jag har väldigt dåligt självförtroende. Man tror ofta att jag har ett grymt bra men det är bara en del av en fasad som är mycket välplanerad. Jag är väldigt osäker på mig själv och jämför alltid med alla andra. Att duga är svårt när det känns som precis alla är bättre, smalare, sötare, duktigare, mer uttåtriktade, populärare osv. Om man visste hur små grejer som kan knäcka mig skulle man förvånas. Men eftersom jag har svårt att höra det bra, tar jag bara till mig det dåliga och ältar det om och om igen.

Insåg nu att det bara blev dåliga saker i princip men det är oftast lättast. Men eftersom jag redan gjort en utmaning med bra saker hos mig själv för ett tag sedan så får det funka.

Morr!

Sluta.Falla.Omedelbart.! Dumma.SNÖ!
arghh

Lägg förresten märke till det stackars lilla träd, björk, som i nedre vänstra kanten knäcktes av snön och föll ihop och nu hänger ledset och trasigt på mitten!

Mihi

I´m a geek! Oh yes I am. Fast jag är en ganska arg en. Har som jag skrev innan ritat en massa idag pga. allt knas med el och så vidare, så när jag då ska scanna in det på bloggen, då vägrar scanneen att samarbeta. Så just nu är vi inte bästisar. Angående att jag är en tönt så är jag det bara därför att jag ännu en gång svarar på en utmaning med glädje, det är väldigt roligt om man inte har något annat för sig.

One three hill eller O.C: O.C, One three Hill känns så plagiat.
Ute- eller hemmakväll: Hemmakväll är oftast bäst men är jag sugen på ute kväll, då jäklar!
Salt eller sött: Jag missbrukar salt. Heronister har vitt pulver runt näsan, det har jag med. Fast av annan vara så att säga...
Lyx eller budget: Jag uppskattar lyx, men budget är alltid härligt eftersom det kan kännas så bra att kunna köpa så mycket eftersom det just är budget, men det blir en lyxig känsla!
Sommar eller vinter: Sommar, jag är född i fel land. Jag var nog afrikan i mitt förra liv. Fast skidåkning & vinter ligger nära hjärtat det med! ...
När är du född: 1988, 30 maj
Vad har du på dig en ledig dag hemma: Mycket tid, välklädd outfit. Lite tid, mjuka & bekväma kläder.
Favoritresturang: Jag tycker verkligen om Liten krog i Åre, strandbaren på Dominikanska republiken och de flesta i Båstad.
Favoritfilm: Jag har faktiskt ingen favorit. Men just nu är jag verkligen på Nightmare before Christmas humör. :D Tim Burton, oh yeah!
Drömväska: Mulberry Roxanne eller kanske en Luella Bartley? Oh, eller en Marc Jacobs.
Har du barn: Jag är ju ett barn, så nej!
Födelseort: Östersunds BB
Smeknamn: Junior av mina bröder, prinsessan när jag är odräglig och sedan är listan lång!
Favoritfärg: Svart/turkos/lila/vitt/grå
Drömprins: Det vet jag inte än. Borde jag veta det vid 18 års ålder?
Har du varit kär: Inte på riktigt, riktigt tror jag?
Favoritlåt : För många för att välja en, just nu diggar jag dock The Killers- When you were young
Maträtt: Kyckling- eller grekisksallad.  
Favoritresemål: Att resa är det jag älskar mest och inget jag kan favorisera. Men Väst indien var makalöst och Paris galet, Chamonix underbart, Egypten fascinerande, Köpenhamn alltid roligt osv. OSV!
Favoritblomma: Keine ahnung. Men hibiskusar är speciella av många skäl.
Tycker inte om: Avund och baktalande. (& en jäkla massa annat!)
Senaste sjukhusvistelse: 2 veckor sedan, inget allvarligt och inget intressant.
Favoritdricka: Mineralvatten, & coca cola.
Vilken färg på väggarna i ditt sovrum: Blå.
Vad gör du när du är uttråkad: Är irriterande mot min omgivning, bloggar, läser, ritar, skriver...
Missbruk: Coca cola är min enda last, men jag har dragit ned!
Vän som bor längst från dig: Australien, Frankrike, Spanien & en del annat.
Vad retar du dig mest på: Människor som värdesätter uppenbara fel saker i livet, är dumma och väldigt oallmänbildade. Jag retar mig inte mest på det, men just nu gör jag det! 
Läggdags: Varierar, 22.00-24.00
Nagellack: Ja, och det varierar vilt. Rosa, vitt, svart, rött, lila.
Husdjur: Jag hade fiskar som liten. Och en kaja i ett dygn. Och har haft foderponny. Jag vill ha en dobermann!
Skostorlek: 32-34
Syskon: Två äldre bröder.
Favorit pålägg: Äter inte pålägg
Om du var tvungen att skänka bort 25 000 till välgörenhet vem skulle få dina pengar: Cancerfonden.
Vilket är det vackraste ordet: Snöflinga är fint. Men det finns många.
Bästa bok du har läst: Kanske någonting av Umberto Eco eller Paulo Coehlo, som alkemisten?!
Är du Internetberoende: Nej, fast det roar mig.
Favoritparfym: Gío di Armani och Envy Gucci
Gillar du snö: Ja, för det mesta...
När köpte du något åt dig själv sist: Uggbootsen för ett par veckor sedan. Jag planerar dock stordåd!
Vilken är din bästa egenskap: Självdisciplin, ordningsam, positiv & envis.
Senaste pojkvännen: Haha, det stannar hos mig.
Vilken film såg du på bio senast: United 93
Senaste köpta skiva: Oh gosh, jag vet inte...
Favoritgodis: Lakrits, Non-stop.
Studier eller jobb: Sista året på gymnasiet, sedan designstudier i Sverige & utomlands.
Bästa kompis: Sanna, my soul-sistah!
Innerstad eller liten ort: Bor i liten ort men har även lägenhet i innerstad.
Favoritbloggar: Kolla länklistan.
Nytt eller vintage: Nytt för det mesta, men vintage är guldgruva ibland.

Dagens Hiss: Har myst, ritat, druckit lite coca cola och dessutom ätit varm mat! Och den varma maten enbart för att elen behagade komma tillbaka!
Dagens Diss: Igår fick jag äta müsli till middag... uäck!  & jag är fortfarande förkyld.

Tidigare inlägg Nyare inlägg