Life is a mystery, but a good one
Mycket i mitt liv har varit upp och ned stora delar. Kanske inte bara upp och ned utan också ut och in, stressigt, jobbigt, tung, svårt, svart och väldigt många fler ord.
Men om några dagar tar jag studenten. Och de som alltid har funnits där för mig och som långsamt slutit upp under 12 år i skolan kommer inte att vara lika nära. Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Men egentligen spelar avstånd ingen som helst roll, så länge de alltid finns där. Ett telefonsamtal, sms eller tanke bort.
Just nu är livet ett roligt pussel där många bitar faller på plats och bildar mönster jag tycker om. Det är triviala grejer som att vädret är fint, jag inte är så förkyld längre, vi hinner umgås och göra roliga grejer blandat med större saker som att det går bra att frilansa för LT, jag får illustratörsjobb via min blogg, att jag sålt två av mina tavlor från vernissagen, att jag för en gångs skull i mitt liv faktiskt är nöjd med mina betyg och projketarbetet gick så bra.
Sen att jag har hål på strumpbyxorna hela tiden, hur det nu går till? (kolla bara bilden!) Jag är trött eftersom jag spelade brännboll hela gårdagskvällen och har en arbetssam sommar framför mig, så är jag glad. Glad.

Blå ballerinor, köpta i Paris, Zara barn. Svarta leggings, imorse strumpbyxor, nu leggings med hjälp av en sax.
Grön skjortklänning, Vero Moda. Nya Bottega Veneta lookiesen från Indiska.
Nytt halsband, Indiska. Stort träarmband, födelsedagspresent.


Lite presenter från vännerna under gårdagen. Rosa dödskalle necessär med tillbehör, väska, smått och gott, örhängen och armbandet som jag bloggade om i måndags! (tack Amanda, I just love it!)
Resten misstänker jag ligger under klädhögen på golvet?
Och den största presenten står och väntar på mig i skåne! :D
"...to witness a battle between Nv & Sp"- Liam
Let the game begin.

Jag har känt dessa flickor i många, många år nu. Och vi har bråkat, satt oss själva i trubbel, skrattat, sjungt, larvat oss och haft jäkligt kul tillsammans. Våra glanstider tillsammans är över men det är så kul att veta att vi fortfarande kan ha precis lika roligt, vi tre, som under de där åren då vi spelade baseball i Mias trädgård och var snorungar.
Those babes can rock och grymma på brännboll är vi fortfarande, trots att vi inte är snorungar längre!








En födelsedag att minnas. Tossön var platsen och det roliga utgjordes tack vare det knasiga utbudet av människor. Jag nämner ingen speciellt så att ingen blir glömd men faen vad kul det var. Och vann brännbollen gjorde såklart Sp-laget!
Its my birthday and I cry if I want to...
Tack för alla fina sms, mail, kommentarer osv gällande födelsedagen min. Det värmer!
19 år gammal idag och inte ett dugg mer mogen än igår! :D

I helgen gjorde jag ett halsband. Berlocken är en hörlur som jag misshandlade till döds. jag är faktiskt riktigt nöjd!
Dagens; Lila & australiensiska minnen
Tänk vad konstigt att jag kan längta så starkt till Australien och finna det så exotiskt och någon där kan känna precis tvärtom. Saknar dig Olivia, saknar dig väldigt väldigt mycket!

Lite posering ute i trädgården med nya väskan och lila nyanser som inte syns.
Nya svarta peeptoesarna, H&M barn. Svarta leggings, Åhléns.
Svart puff&ballongkjol med rosett H&M Trend. Lila satinlinne med gröna detaljer, Sisley.
Svart långärmad, Polarn o. Pyret. Silverhalsband med lila kula, present från Pilgrim.
Nya lila satinväskan med metallkedja att ha korsad över bröstet, Indiska.



Imorgon är det min födelsedag. Jag blir faen 19 år gammal. Jag har åldersnoja!
Då blir det äta tårta så att min laktosintoleranta mage kommer att kolavippa, flickorna på besök, Hannas hemkomst (det där låter som en skräckfilm...), Kajsa ensam hemma, brännboll och grillning på Tossön osv.
Barbie- den läskiga dockan med sinne för kläder
Det var annat än Barbies kläder på 90-talet när hennes outfit bestod av en plastig jacka med obegripliga tryck på och fula Nike Air kopior. Nu förstår jag lite mer vad som skulle kunna vara lockande med att leka med barbies när man är liten, om de har så där coola kläder. Jag vill ha New Look klänning +á la Dior, i MIN storlek.



Och eftersom jag bestämde mig för att fota de mest fantastiska av de små plaggen så var jag åter tillbaka till de där barndomsåren när man frenetiskt försökte få på dumma Barbie hennes kläder. Nästintill omöjligt och när plaggen väl var på och fotade så var det ju bara att pilla av alltihopa. Men såhär ser de handsydda plaggen ut och jag måste säga att även om Barbie aldrig var min grej så måste jag beundra företagt som gjorde kläderna på 60-70-talet med sådan minituös nogrannhet. En sammetskappa med guldknappar stora små rocaillepärlor, krage prydd av rosett, små riktiga fickor på höfterna och insida beklädd med vitt siden och dessutom en tillhörande hatt är ett litet konstverk.
Im a glas of water longing for the ocean
När jag började dagen med att tillsammans med en Hanna sitta i en ganska snölös skidbacke i Åre och dra ut spikar ur brädor medan solen gassade på våra skallar var det svåret att förstå att jag skulle fortsätta med att sedan åka hem med tåget, träffa Lukas och snacka downhill-cykling med honom, gå till skolan, spela in 8 kapitel franska på band, lämna in mitt sista skolarbete på gymnasiet n å g o n s i n, åka till Östersund, träffa läkaren och tjura för att han säger fel saker (Det är min grej att oroa mig ju!), köpa skor, äta födelsedagsmiddag med mamsell och sedan impulsköpa ännu en liten väska på Indiska. Nu måste jag varva ned. Nu bloggning, sedan CSI.

Jag har ju snackat om min nya förkärlek för overbody-väskor. Och det har letats en casualvariant sedan England men ännu har ingen funnits. Den Bottega Veneta inspirerade från Indiska har inte invigits ännu och den nyinköpta har samma historia som just Bottega lookiesen. Jag har kikat, inte köpt, kikade nu igen och den var på rea, köpte inte och undrade sedan om jag var dum i huvudet och köpte den. Jag har alltså fortfarande inte en casual overbody-väska, men numera två stycken mer shinylicious!


Klicka för s t ö r r e bilder.
En tisha inhandlades, eller blev given mig, på H&M för att bli offer för Fotoscreen-tryck med än så länge hemligt budskap. Och väskan från Indiska i sin storhet.
Tillslut ett par peeptoes till min skogarderob som varit peeptoeslösa länge nu. Barnavdelningen, kolsvarta med vita prickar, rosetter och skamligt bekväma.
bijoutirer
Förra året var scarfsar min lilla fetisch men i år är det definitivt smycken. Nog för att jag alltid haft mycket smycken och mitt rum fullkomligen svämmar över av bijoutirer men man kan ju aldrig få nog.
Just nu är H&M min lilla guldgruva på roliga smycken. För just roliga smycken är det jag söker för tillfället. Halsband och broscher med knasiga berlocker och udda detaljer i fina färger känns speciellt kul. Så mycket roligare att ha något oväntat hängande runt halsen än ett hjärta! Och även om H&M är på gränsen till för mycket mainstream så gillar jag säsongens starka prägling av 70-80-tals designen. Miami Vice inspiration, hip hop influenser, pråliga blommor och abstrakta mönster, klara färger och roliga belocker i form av kameror, kassetband, svampar osv.






Lite godbitar ifrån H&Ms hemsida. Några av de mer plainvarianterna men silveräpplet är ett måste för mig!







Och sen finns det ju den designen som är lite dyrare men betydligt mer ovanlig och som man kan vara ganska säker på att vara själv med. Hittade Cajsita design när hon lämnade en kommentar på min blogg och är nu helt förälskad i hennes små konstverk. Lite knasigt, lite kitschigt, annorlunda och med roliga detaljer. Alltså precis det jag vill ha i smyckesväg! Designen är lekfull, humoristisk och med naivt söta detaljer som gör det till något extra.
Jag som länge letat efter ett halsband med en kamera, och fann en budgetvariant på H&M, kan inte annat än älska Cajsitas "camera necklace"! Handgjort i plast och målat effektfullt med svart acrylfärg. Cool nog att kapa fingertoppen för. Men det värsta, läs;bästa, är ju att all den andra designen är precis lika kul och snygg så att man vill ha alltihop. För vad sägs om ett guldhalsband med en stor bläckfisk? Små pistolörhängen som skjuter skarpt i form av pärlor? Svalor eller kanske ett halsband med sin favorit till stilikon?
Jag tror att min namne till Cajsa kommer att få en lysande framtid men sina smycken.
Jag vill ha ALLT. (Klår nog till och med Alex&Chloes "coco is dead"-halsband?!)
sol
Jag har huvudvärk. Jag har en jävla huvudvärk och det är pågrund av a) jag har skrivit en djup analys över det mänskliga beteendets utveckling som utspelar sig i William Goldings "Flugornas Herre". b) Jag är hungrig eftersom jag bara ätit en macka idag. Och en mumsmums då. c& troligen den största anledningen) papi håller på att mixtrar med huslarmet och då det börjar med att pipa läskigt Lost-likt och sedan övergår till någon sorts obehaglig och hjärtisande sirensång och har gjort det ungefär hela dagen, håller jag på att bli knäpp. KNÄPP.

En slimmad Ashley-turban/hårband.


En gnutta luft och lite solsken.
Svarta stupisar, Åhléns barn. Svart v-ringad 3/4-ärms tröja, Indiska.
Mönstrad omlottkimono/blus, Object. Sidenscarf som slimmad turban, Diane von Fürstenberg.
70-tals berlock i trä och metall på lång kedja runt halsen.
Studentkläder, reportage LT
Klicka här!

Jag älskar den där klänningen ifrån Indiska! Dock undrar jag vem det är som säger nej till en muslimsk kyrkogård?


Massa härliga bilder blev det på kläder. Fyra olika stilar, fyra olika butiker(Indiska, H&M, Eloge Aloha) och en massa skratt eftersom jag är lätt hjärndöd gällande att faktiskt se glad ut på kort och knicksa höften åt rätt håll.

Personligen skulle jag inte banga någonting av plaggen och accessoarerna från Eloge, där kostnaden lugnt blev dyrast, mer än göra ha surfklänningen från Aloha och jag kan inget annat än älska halsbandet från H&M med det gröna lilla kassettbandet.
Turning our golden faces into the sun
Inte sitta i ett kvavt/iskallt klassrum med en söndertuggad penna i handen, pulsen på ohälsosamma höjder, hjärnblödning på intågande, skrapande stolar, evigt vässande av pennor och stressade fingertoppar som smattrar mot träbänken. Uppblandat med en rejäl dos prestations- och panikångest.
För att inte glömma de skyhöga kraven jag ständigt har på mig själv gällande skolan. För i min värld duger ingenting som inte är 100 % gjort så bra som jag har kapacitet att göra.
Och idag hade jag prov. I Naturkunskap.
Evigt vässande av pennor, smattrande av fingrar mot bordet, skrapande stolar och ett stressat hjärta. Men jag tror att det gick bra. För en gångs skull var jag lugnt. Och kom ihåg att andas.


Om någon som skulle kunna utöva utpressning mot mig läser så gick jag inte in med skorna i huset!
Svarta ballerinor med rosetter, H&M barn. Svarta leggings, Åhléns barn.
Jeanskjol med broderier, Cubus?. Lila satinlinne med gröna detaljer, Sisley.
Svart skjorta, Rabalder. Svart lackskärp i midjan, mamsells gamla. + vanlig hästsvans.
Jag undrar om jag knallade runt hela dagen med "benen" olika högt upp på leggingsen?
Det där om studentens lyckliga dagar
Gårdagens; Rutiga tygskor, 2Hand. Svarta strumpisar, Åhléns.
Svart klänning med fickor, H&M barn. Svart kofta, Rabalder.
Rött läderskärp, Armani. Halsband med små guldklovar, H&M. Röd/guldfärgad brosch i form av sköldpadda, arvegods. Ring i guld med röda äldestenar, arvegods. + den knasiga mössan.



Jag känner mig töntig.
Och grejen är att alla andra ser söta och studentiga ut i sina när jag som sagt mest ser ut som en berusad flygkapten då mössan hamnar på snedden och puffar till sig där fram.
Alternativt båtkapten på en lyxig yacht.
Skrev om knasmössan redan för flera veckor sedan i en krönika i LT och då trodde jag att jag var vän med tanken på att knalla runt med den där på skallen. Det hade jag inte gjort bevisligen.
Men jag övar och har den på mig som om det vore det mest triviala jag gjort och det istället för en sverigemönstrad sidenfodrad mössa är en puffig, stickad mössa á la Marc Jacobs hösten 06.
Det som håller mig uppe dock är det faktum att vissa har det värre än jag. Till exempel de som valde att istället för att ta den traditionella knappen i pannan tog hallickknappen med billigt bling att knata runt med.
Det gör allting roligare.
cheap featuring. expensive


Paul & Joe sister, 87£ vs. Jimmy Choo, 510 £.
Platt sula, dekorativ färstning över foten och remmar att knyta runt ankeln.


Casual sandal, 15 £ vs. Michael Kors, 199.20 £
Platt sandal, vrist runt remmen och kedjedetalj längs med foten.


Gingham, 30 £ vs. Christian Louboutin, 240 £
Kilklackssko i rött pepitarutigt mönster.


Metallic pump, 12 £ vs. Scoop, 156 £
Liten, enkel ballerinasko med resår bak och glansigt material.


Scorah Pattulo, 270 £ vs. Chloé, 450 £
Cheap, represented by asos.com, expensive, represented by net-a-porter.com.
Vilken skulle du välja?
Long time ago.
Med en miniturban på skallen.
Chinos/gubbyxor, Vero Moda
Tee med tryck student 2007
Scarf som hårbandhalvturban, Gucci



Och dagen därpå....kan jag faktiskt inte komma på vad jag gjorde. Jag skyller det på blogg.se. Det tog ju så många dagar för mig att kunna bara lägga upp bilderna.
Svarta leggings, Åhléns
Marinblå minishorts, Zara
Klänning, nu använd som tunika, Vero Moda + linne därunder, NafNaf. Köpt i Paris.
Oh gosh!
Så istället för att visa en sneakpeek på en bild från lördagens fotografering, I like them A LOT, härliga bilder från plugg på taket igår, min last här i livet och lite kläder så blir det inspirationsbilder och annat smått.
Kan man annat än ä l s k a den första bilden från Madrid? Hennes underbara klänning som känns lite Peacock, upplockandet av färger genom strumpisarna, de grova skorna och pappren i handen med den fina gränden i bakgrunden. Jag älskar den!
Den andra bilden är så härlig med klänningen som rör sig i vinden och de röda skorna till. Sött och annorlunda.


Idag har jag skrivit nationelltprov i svenska B och gjort sista redovisningen. Imorgon är det mösspåtagning.
Snart tar jag alltså studenten... GAAAAAH!!
Cannesfestivalen
Och med 60 år på nacken så är det ett år att fira i Cannes och det sägs ska bli något utöver det vanliga både gällande kändisuppbåd, filmer och fester runtomkring. Än så länge har jag varken sett skymten av särskilt mycket kläder, även om Reneé Zelwegger, som annars brukar ha ganska mesig smak, har en fin mönstrad klänning som synts lite här och där.




Jag ser fram emot lite filmer som tar upp historiska perspekter och ska visa en del av vår världs historia. Det är ju nämligen så otroligt lätt att misslyckas med en sådan film. Men jag har hopp om en film att minnas ändå.
Men främst ser jag fram emot att min personliga favorit, Quentin Tarantino, och hans nya film. Death Proof. Som vanligt en ganska vriden story, med annorlunda perspektiv och tydligen en rktig "fulfilm" och fyllning till b-filmen.
Jag gillar det redan.


Dessutom är Tarantinos filmer ofta otroligt snyggt gjorda klädmässigt. Sällan har jag sett en så snygg hänsynslös mördare som i Kill Bill. För att inte tala bara om att sätta in en liten galning i skolflicksuniform med superfin lugg. Blir lite kontrast när de vackra beter sig som psykopater bara om man inte är beredd...
Småväskor
En enkel och behändig sak som jag inte kan stoppa full med massa onödiga grejer och alltså få ryggvärk.
Topshop hade ett flertal men ingen som var perfekt och Östersund ståtade med ett utbud av cirkus en styck så min jakt går vidare. På Asos.com hittade jag dessa som av olika skäl föll mig i smaken.





En kleinblå vore härligt till sommaren men jag tycker om modellen på den svarta mer. Den leopardfläckiga var lite annorlunda och jag gillar verkligen formen av en förstorad portmonä. Den retro inspirerade med rött lack och körsbär var kul och söt men jag skulle nog ledsna ganska fort.
Någon som sett en liten 'overbody'-väska i Sverge i vår?
"Verkligheten är bättre än röda mattan"

Och jag lär ju inte vara ensam om att spara bilder som är lite specielle och extra inspirationsgivande i bloggsfären heller? Denna är nog från Cobrasnake och är ju helt underbar. Dans i en soffa!



Plaggen är inte det som är i fokus här men bilden visar ju sådan glädje! Dock blev jag väldigt sugen på en kleinblå klänning i satin när jag hittade denna. Sjukt skön bild.
Monstercravings!
Förutom att han gör underbar design i form av klänningar som ärlikt vackra illusioner så kan han alltså också göra de sötaste och mest groteska små modemonstren som tagna ur Monsters inc. och nattliga marfrömmar.

Och när jag ändå är inne på smått suspekta små saker som på annorlunda vis är söta så måste ju dessa nämnas. Har läst om dem på några bloggar och trots att det bara är lite garn och knappar så är de ju coola som få. Och betydligt billigare än Christian Lacroix monstren... Den första i svart påminner mig starkt om mig själv i barndomen. I need him. Från Voodolls.
Voodolls
I can´t behave
Ibland blir jag less på att blogga. Inte less på själva bloggandet men det system som uppkommit gällande bloggar. Less på att det alltid blir en rangordning, ett spel, en klasskillnads uppdelning och några som blir elit.
Vad man än gör i livet så får man kämpa för att hålla sin plats på stegen. Och det vore helt okej om det vore ett spel med någon sorts vett och sans i. Men nu är det inte så.
Jag undrar ofta om det bara är jag som tänker på att några av de bloggar som anses som "de bästa" faktiskt är riktigt dåliga på vissa saker? Allt ifrån dålig uppdatering, till ganska triviala inlägg, total ansaknad av egen stil och bloggar mestadels om mainstream mode som Ebba och Elin Kling redan har utnämnt till "it"-plagg för säsongen.
Det spelar ingen roll vad de där bloggarna tar på sig, eller om de säger att de ska kolla på SATC och äta Ben & Jerrys, det får stående ovantioner som om de uppfunnit pencillinet i vilket fall som helst. Och de vet de...
Dock förvånar det mig inte alls. Det roar mig snarare.
Men jag önskar att fler mindre bloggare, och större för den delen, med attityd, känsla, stil, personlighet och edge kunde få komma fram. Att de kunde få den uppmärksamhet i media de förtjänar och får chanser.
Har vi inte hört klart nu att Marc Jacobs är gud, att Birkin bag är väskan att dö för och Carries garderob är den ultimata?
"Stil är att veta vem du är, vad du vill säga, och att ge fan i vad folk tycker"
Men det vore roligare om de människorna fick de chanserna som de förtjänar så mycket mer än många andra.
Jag tänker inte nämna några namn på endera hållet, förtjänta eller oförtjänta, de vet de nog bäst själva.
Gimme gimme gimme, & everything will be fine
Vaknade förövrigt av bestialiska mardrömmar och även om de känns triviala nu så var frukosten en enda ångest över allehanda problem. Typ körkortets vara eller icke vara. Och Frankrike i höst.
Så jag tillåter mig att önska lite saker såhär på morgonkvisten, om någon känner sig manad (mama & papi t.ex!?)
då det skulle göra mig lite lugnare till mods. Och faktum är ju att jag faktiskt fyller år snart också! Nästa torsdag.


Jag har ju tjatat ett tag nu om en tisha med peta-i-ögat-budskap och även om denna från House of Holland kanske är lite mer riktad till killar så har den ju i alla fall ett budskap som kan orsaka, vill orsaka, lite smärta. (Varför har jag känslan av att det endast lär vara HillieBillie som kommer att förstå vad jag just skrev?)
Till den ett par plain men söta ballerinas i Canvas från Asos.com.


Nu blir det plugg på ett tak i solen förhoppningsvis iklädd bikini. (I wish?!)
Dagens: Ränder och prickar
Bildlektionen under dagen resulterade i en massa letande efter saker jag ska trycka med photoscreen på vanliga, vita tees. Något budskap gällande miljö lär det bli, och något budskap á la inspiration från House of Holland och en med grymt retro tryck från en gammal vintage affisch, typ Vogue.

Svarta ballerinas med vita rosetter, H&M barn. Svarta leggings(med hål som får min mamsell att sucka), Åhléns.
Svart klänning med invävda prickar, H&M Trend. Randig kofta, Lindex.
Halsband i guld/svart/rött, gjort av mig. Randigt pärlarmband, present från bästa vännen i London.

Vad gör jag? Jo.. jag skrattar åt det beteende som ledde till att jag lyckades kasta en av två apelsiner rakt i min egen panna. Apelsinen hade makten, inte jag.
Superkonstigt ljus i vardagsrummet idag också. Försökte fixa det i fotoshop, men jag är ju som sagt extremt kass på det så jag övergav idén. Mitt hår brukar inte likna Paris Hilton/Barbies hårfärg och min hud har ju faktiskt lite mer färg efter semester. Jag känner mig lurad av kameran!
80-tal...
Men det finns stunder jag inte skulle vilja vara med om. (Om man nu får avsky sitt eget födelseår?)
Vad hade egentligen 80-talet att komma med? Är det någon som kommer ihåg den helkväll man hade om 80-talet för några ur sedan en sommarkväll? Den kvällen började jag att tycka illa om tiden mellan glada 70-talet och minimalismens 90-tal...



Händelsemässigt var det ju inget fel på 80-talet. Mycket bra musik skapades, musikaler som Fame fick alla att tänka på figuren och träning blev mode och vi 88:or föddes. Historia skrevs på olika områden och världen utvecklades i snabb takt.



Men modemässigt var det ju, enligt min mening, en katastrof utöver mycket annat på de sista 100 åren.
Hur tänkte man när man fick för sig att det var assnyggt med neonrosa, knallgult, turkost, metallic och mintgrönt tillsammans? Träningskläder, tights, tubsockor i pumps, bisarra axelvaddar, korta kavajer, jeansvästar, våfflat hår i sned hästsvans, photoscreentryck, små näthandskar, hårband och korta magtröjor.


Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur man kan tycka att det som helhet är snyggt. Ingenting stämmer ju liksom med modet och hur det kombinerades. Och nu är det tillbaka, 20 år senare, som en annan mardröm.
På mig kommer inga knallrosa tights, mintgrön magtröja och Björn Borg pannband synas for sure.
Jag kan möjligtvis sträcka mig till att ha ett halsband med ett litet kassettband eller detaljer i turkost. Men sen är nog min gräns dragen!
By the beach
Men det fick mig att minnas hur otroligt varmt och skönt det var både i luften och vattnet, konstant. Känslan av att aldrig frysa! Så jag filosoferar mig tillbaka till mellanöstern och min pärla bland världens länder.


En bild som jag ritade för ett tag sedan. För flipflops på fötterna, en cool retrobaddräkt med annorlunda ringning och en iskall pepsidrink i handen skulle inte alls sitta fel en dag som denna när jag sitter med stickad tjocktröja.
Toppat dessutom med Phillip Lims underbara aprikosfärgade klänning i linne och ett par stora solisar.

Monkey business (ironic or what?)
Nej då blir det bushmanvarning på en halvö med iskall snålblåst, eldningsskill av en äkta jamtstosch, ölburkar i skallen, långkalsongerna på, kottkastning och snusnäsduken tight om halsen.
Och jag skulle lugnt vilja påstå att jag nog föredrar en sådan kväll med de närmsta istället för en slags vuxen-varningsgrillkväll med vin i glas. (Glas, duger inte flaskan/burken att dricka ur?)


Som Hanna, inte om sig själv dock, klokt sa; "Jannike och Hanna - det nya apsläktet?"

Nabotåget tar oss civiliserat sedan till storstadens puls och likt kamelonter är vi iklädda normala kläder istället för gore tex, fleece, vindtät jacka, stickade vantar och har gömt undan snusnäsduken.
Jag menar, för er alla som ännu inte förstått det, Jämtland ligger mitt i landet (det är alltså inte Stockholm som är mittpunkten.) och alla här äger inte renar, går runt i skoteroverall och snusar.
Vi är precis som ni, fast med en annan dialekt.
Fotoshoot
Morgonen blev alldeles för tidig för oss två och jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur vi tog oss till bussen imorse. Och det bror inte på något bakfylla, snarare sömnbrist sedan det där samtalet igår natt. Men det vart det värt. Dagen spenderades sedan med letande efter kläder till ett fotojobb, vars resultat kommer nästa fredag i LT, en hel del garv i provhytter, posande med delar av Östersunds befolkning kikande och minifötter-missöden.
Väldigt roligt och lärorikt. Nu ska jag bara öva på att faktiskt le på foton istället för att se allvarlig ut. Svårt.

Både jag & Hanna ska ju faktiskt vara lite sparsamma nu i dessa tider med tanke på den kommande långvistelsen i Frankrike och med alla turer vi räknar in i förväg till Italien, Schweiz och Paris. Men när man stått med handen i sidan och bistert, jag har ju svårt att le som sagt på kommando, tittat in i en kamera så får man unna sig saker. Så Hanna haffade ett fint halsband, som jag vill ha, och jag köpte till slut den lilla Bottega Veneta inspirerade väska jag kikat på så många gånger på Indiska. För rea, 79 :- kronor, fanns det ju ingen anledning att låta den vara kvar där. Riktigt bra eftersom jag letat sedan London efter en "cross over body"-väska i mindre modell och dessutom sucktar efter Bottega Venetas stilrena design med det flätade lädret. Ett kap alltså.

Dagens kläder. Som har rivits av och på otaliga gånger. Medn vad gör man inte för konsten?
Stupisar, miniklänning som tunika, linne under, kofta med spets, guldvingen från London + korallskallen & den nya Bottega Veneta-ish väskan.
Jag choppade huvudet av mig själv (som i lammen tystnar, Sanna...) då tovan på mitt huvud började anta proportioner som själva huvudet. Mycket otrendigt.
Yesterday and the day before that
Så jag som förvisso har turkost, guld, svart och korall som favoritfäger men ändå är ett matchningsfreak ser det som en klar utmaning av våga ta ut svängarna. Att få kommentarer som "annorlunda, men det är inget fel på det!;)" skulle jag innan ta som något negativt. Nu tar jag det som en komplimang på att jag lyckats att göra något eget, något som inte är så mainstream.


Into my hood. En såndär dag då solen är det enda som värmer och vinden är kall. Men man vill ut ändå.
Korallrosa ballerinas, Din Sko. Baggy chinos/gubbyxor, Vero Moda.
Korall/hallonrosa linne, Gap, London. Multifärgad farfarströja med 70-tals inspirerat mönster, Urban Outfitters, London.

Min lejonman till hår har fått mycket "uppmärksamhet" på sista tiden för sin längd och färg. Kanske inte så konstigt eftersom det just nu är långt. På gränsen till för långt. Så topparna ska toppas och putsas inför student och sommar snart. Det ser man på den här bilden.
Svarta stupisar, Åhléns barn. Vitt linne med små rosor, Gap, London.
Rosa "mini"tunika/blus med folkloristiska broderier & knyt i midjan, Vero Moda. Långt rosa halsband, gjort av mig.
Brun/vitt pärlarmband, present från bästa vännen i London.
Tossön on fire
Efter en Dr.Phil promenad med min mentala coatch och personliga bollplank Jannike så kom vi fram till att framtiden kommer att bli fylld med påhittiga saker. Och vi börjar ikväll med att trotsa vädret som ser hotfullt ut med att grilla. Klädseln när vi gör det ska jag inte ens nämna, jag skulle nog bli lynchad inom modebloggs sammanhang. Men jag kan ju nämna att det blir något i stil med omatchande skidkläder från typ Ripcurl. Ingen Pradaväska, Laboutins och Guccis folkloristiska klänning alltså.
Hämtade ut bilder från balen i lördags, lite dålig skärpa men här är de flesta av klassens tjejer. Eller ja, inte min klass, jag är ju adopterad till Sp. Men flickorna i Sp + Kajsa!

Imorgon blir det Östersund med Hanna där det lär pratas mycket Frankrike. Jätte mycket Frankrike!!
Och sedan ska jag rekognisera kläder för en grej till Länstidningen gällande studentkläder och det där dilemmat. Lite förslag, uppslag, ideér och bilder om vad man kan satsa på! Lite fotografering alltså. Ska bli kul.
Sen ska jag skriva världens längsta mail till världens bästa kompis. Sanna, den förengelskade illbattingen, fick mig i princip att gråta idag med att skicka ett sött brev och present. Jag är så svag för presenter...
Och ännu svagare för min bästa vän som erhåller sig alldeles för långt borta för att det ska vara sunt för mig!
Vill.Till.London.Nu.!!
Modebloggandet var obefintligt idag. Jag återkommer med mängder av sånt imorgon.
Nu skall här grillas som det aldrig har grillats för!
Heaven can wait we are only watching the skies
Jag har vetat länge att jag velat bort från Sverige efter studenten. Pröva vingarna och göra någonting nytt nytt nytt.


Hanna, du och jag kommer att få en fantastisk tid i Frankrike!
Med alperna som kuliss, Frankrikes venedig som vår stad, pluggande, gräsliga måltider eftersom vi inte kan laga mat, mysiga dagar vid sjön, resande till Genéve, Italien och dit nyfikenheten leder, kvällar med Lost- och Hey Baberiba avsnitt vid datorn. Allting ackompanjerat av vår theme song, Forever Young med Alphaville.
Du & jag i Annecy.
Och vem vet vart vägen leder oss sen? Volontärarbete i Australien, i asien, sydamerika eller afrika?
Jag tvivlar inte en sekund på att vi inte kommer att få minnen för livet eller att det kommer att bli magiska upplevelser att aldrig någonsin glömma.




Omöjligt är skymda möjligheter, vännen min!
Let's dance in style, let's dance for a while
Heaven can wait we're only watching the skies
Hoping for the best, but expecting the worst
Are you gonna drop the bomb or not
Let us die young or let us live forever
We don't have the power, but we never say never
Sitting in a sand-pit, life is a short trip
The music's for the sad men.
Can you imagine when this race is won
Turn our golden faces into the sun
Praising our leaders, we're getting in tune
The music's played by the, the mad men
Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever, and ever?
Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever young?
Some are like water, some are like the heat
Some are a melody and some are the beat
Sooner or later they all will be gone
Why don't they stay young?
It's so hard to get old without a cause
I don't want to perish like a fading horse
Youth is like diamonds in the sun
and diamonds are forever
So many adventures couldn't happen today
So many songs we forgot to play
So many dreams swinging out of the blue
We let them come true
Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever, and ever?
Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever, and ever?
Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever?
Youth are like diamonds in the sun
Men här kommer tre stycken med saker gemensamt men ändå olika.

Några av de vackraste plaggen jag vet är kimonos och det på grund av ders ofta så otroligt vackra mönster invävda.
Mönster, landskap eller bara surrealistiska symboler, så finner jag dem väldigt inspirationsgivande och därför ritade jag en typisk västerländsk klänning med kimonoinspirerat mönster fast i fjällmiljötappning.
Så som det ser ut här hos oss, mig, på vintern en kall natt när himlen är stjärnklar. Mörkblå botten, isande fjäll, snötäckta vidder, grånande små björkar och paljettprydd himmel.

Min fascination för Geishorna i sig är lika stark som min fascination för deras sagolika kläder. Och till mitt projekt i skolan hade jag just Geishan som tema och tecknade henne på mitt sedvanliga illustratörs sätt i svart och vitt.

Inför balen var allt som fanns i våra huvuden just balen. Och hur det skulle komma att bli.
För hur många gånger i livet får man klä upp sig i en klänning för tusentals kronor, ha en frisyr som annars skulle vara omöjlig att bara, gå med höga klackar och se världen iklädd siden? Inte många gånger.
Det där med barndomsförebilder

Spawn. Under min uppväxt har jag alltid varit fascinerad över människor som kan rita. Rita sådär att det verkligen slår gnistor ur bilden, skuggorna är sylvassa och allting glöder när solen ligger på bilden. Och den där dagen när jag hittade min broders Mega Marvel tidningar med Spawn hitade jag höjden av just det där.
Sen dess har jag fortsatt fascineras över såväl konsten att rita på det där sättet men även också själva figuren i sig, Spawn. Han var ju så cool. Och så var han aldrig rädd för någonting. Typ odödlig. Hade tuffa kloförsedda handskar och lysande skarpa ögon. Med skräckblandad förtjusning ville jag nog vara så. Som Spawn.
En galning med ett skosnöre ihopsytt ansikte, med en levande kappa och coola stövlar. Eller... i alla fall något åt det där hållet!

I de ännu tidigare åren var Modesty Blaise ett föremål för min förundran. Hon gjorde allting, om det så var att skjuta någon i foten som att sminka sig, med oberörda och svala rörelser. Sofistikerat och nogrannt räddade hon människor åt höger och vänster med kalla välsminkade ögon, fnös lite åt att det gått hål på strumpbyxorna med ett "Ännu ett par strumpbyxor i sjön" och behöll lugnet när någon skurk hotade med att skjuta henne.
Vacker, elegant, intelligent och lite lagom hänsynslös. Och ritad otroligt snyggt i svart och vitt med skärpa och vassa kanter. Kunde inte bli bättre.
Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, mamma, Barbie, brandmän och Foppa Forsberg har format många barn indirekt till vad de ville vara genom sin förmåga att få barn att beundra dem.
Dock inte mig. Tacka vet jag muterade monster och känslolösa kvinnor. Det är grejer det!
Dagens; Happy, shiny people
(Bara därför är det såklart just nu jätte soligt...)
Men det goda humöret återkommer så sakterligen eftersom jag a) har minilov b) pratar med lilla raringen i Gbg (Jesper, det är min kompis, ditt buthead!) c) Ska på festival med ovannämnda raringen i just Gbg i sommar e) Snart är det sommar. (eller ja om den nu kommer) och d) jag ska hitta på roligheter med gullungarna här hemma!
Pools of sorrow but waves of joy!


Grön/gula converse. Vita strumpisar, Åhléns.
Underklänning, Triumph. Gul miniklänning, köpt i Oman nyss
Grå kofta, Dcate. Halsband med guldvinge, Rokit Vintage store i London
Guldhårband + bad hairday


I måndags var jag inte särskilt kry alls men hade bildlektion. Och på de ska man vara lite produktiv och kreativ.
Så jag gick tillbaka i barndom och knådade med cernitlera. Mycket estetiskt av mig.
Resultatet blev en liten jordgubbe med misstänksam sjukdom, en knallgul, neongul kamera och denna lilla raring till skalle. Han inspirerades av vårt skelett som finns till vårt förfogande i ateljén och är en glad kille.
Jag tycker att han är söt med sitt leende. De andra började skrika och undra vad i hela friden jag gjort för okristligt. De tycker att han ser ond och tandlös ut. Det tycker inte jag. Så han får hänga som berlock på mitt halsband.
Lite ritat & lite balklänning

Och innan middagen lyssnade jag på Cirkus Kiev i P3 och då blev det lite blommor och blad överallt.


Bild på klänningen och beskrivning på vad som bars önskades. Tyvärr har jag ingen bra bild på hela klänningen, i stående läge med alla accessoarer till. Så det blir denna sittandes.
Klänningen är från 50-talet och är till stor del handsydd i tjockt, frasigt siden i tre lager. Överdelen, som är axelbandslös, är sydd med struktur och veck i svart och nederdelen som tar vid, vid midjan, och slutar strax nedanför knäet, är i blekt guld med styva veck på sidorna.
Till det hade jag brokadclutchen i guld/rost som köptes på vintageaffären Rokit i London, min pälskrage/stola/halsduk eller vad den nu kallas, guldklocka, tunnt pärlhalsband, de små svart/guldiga pumpsen och svart litet hårband för att hålla bort lockarna.
Jag har fått min studentmössa. Och jag har fått min "studenttee" med det fina trycket i silver och orange.
Hjälp hjälp hjälp.
I och med att jag fått den där jäkla mössan borde jag försöka börja inse att snart am i facing the real world.
Jag längtar på samma gång som jag blir lätt svimbenägen. Oh gosh. Undrar om presentsjalen från Spanien är ett teckan på att jag ska åka dit. Jag ser tecken i allt just nu. Gaah.
När det är som förjävligast..


Stella McCartneys askiga klänning känns rätt rätt rätt i vår för mig gällande modell och färg då jag redan ledsnat lite på pastellerna. Fina detaljer och härlig lager på lager effekt. Till det Miu Mius lilla satinjacka som jag bloggat om tidigare. Dock skulle jag lätt faktiskt kunna byta den mot Kappahl barns i silver. Men ingen bild fanns. Gillar dock Miu Mius då ärmarna är 3/4 och det är en pösig modell som är snygg oknäppt.



Det stör mig lite att jag blivit så sugen på ett par riktiga converse nu när det blivit så trendigt men jag måste erkänna att jag skulle ha svårt från att hålla fingrarna borta från dessa i låg modell, ljusrosa och krinklat satintyg!
Nu förtiden när det inte är mycket i skolan innan studenten sucktar jag mer än någonsin efter en liten väska med långt axelband som kan hänga i snett over överkroppen. Har dock inte alls funnit det än och sökandet går vidare. Denna i grått från asos.com och Ted Baker ser dock lovande ut. Enkel och lite sliten, grå färg.
Om man sedan ska iväg på kvällen behövs ju en större väska med, antagligen, leggings, kofta, picknick och dylikt. Då skulle den multifärgade, mönstrade, knalliga och helt underbara väskan kännas perfekt!
Dagens; Ondska i form av förkylning
Förkylningen bestämde sig för att ha ihjäl mig men jag överlever nog. Snackar med älsklingen i Gbg och planerar in ohälsosamma mängder glass för kvällen. I´ll survive!

Rutiga skor, 2Hand. Gråa leggings, H&M barn, London.
Jeanskjol med broderier, ?. Skärp, papis.
Tee med tryck, Zara, London. Svart Hoodie, DKNY.
Svart hårband med rosett, H&M + helt dyngsurt hår sedan promenad hem från skolan i spöregn...


Some pics som gjorde mig liiite gladare då de ingjöt lite värme.
Kajsa, den ständigt missnöjda:), på partaj i skåne för några veckor sedan & solnedgång över palmerna i Oman.


Sen blev jag dock lite less igen när jag hittade detta på mina vänners bloggar. Ofixade lockar, inget smink och allmänt galen framtoning. Pleeeeeease, gör mig normal.

Men dessa babes är inte heller så normala och jag älskar dem i alla fall!
Bea Szenfeld
Med konstfullt uppsatt hår, liten tjurring i näsan, egendesignade och väldigt annorlunda kläder och en grymt härlig attityd till sin design, kläder och mode i allmänhet fastnade jag direkt och blev nyfiken att veta mer.
Något av det jag fastnade mest för var de otroligt vackra plaggen som hon för hand arbetade fram utifrån second hand kläder då insidan av plaggen, som aldrig syns, skulle vara precis lika fint arbetade som utsidan.
Det finns något väldigt drömlikt vackert över mycket av hennes design utan att det blir för gulligt eller ohållbart och de utsökta detaljerna med inspiration från tidigare 1900-tal känns annorlunda i vår modevärld där allting går framåt. Bea Szenfeld lyckas på något sätt att få det gamla att se nyskapande ut utan att det förlorar sin gnista och blanda det med både inslag av oerhört lekfullt och med edge.


Bal Åre gymnasieskola 07
Det var absurt på något sätt att se alla så fina och jag trodde aldrig att jag skulle ha så roligt. Där var vi som i vanliga fall är jäkligt bra på att ha grupperingar i en enda liten samlad tropp, och gjorde vår egen bal oförglömlig.
Trots att jag sällan varit så hes och förkyld har jag heller sällan skrattat så mycket, larvat runt i balklänning så ohämmat och heller aldrig varit så glad att jag har de vänner jag har. De, ni, betyder så mycket och hur klyschigt det än låter så måste jag tacka för tre år som snart är över. Sp, Es & Nv gjorde gårdagen sjukt kul och även om jag störde mig grymt på HR som aldrig var tysta under middagen och skidgymnasisterna, som vanligt?, gnällde över småsaker som när den lille kloke mannen tackade de sina, så gjorde även de kvällen väldigt lyckad.

12 av de fina flickorna, + jag själv i mitten, när vi fortfarande hade sinnet i behåll. Resten fick inte plats...






1. 5 flickor skulle som sagt samsas i samma rum. Och då var den champagnesugna Wilma hunden inte inräknad.
2 & 3. Vi lyckades ta på oss klänningarna, skåla champagne & kolla in hockey på tre timmar.
4. H&H blir fotograferade med den mycket döda björnen i bakgrunden. 5. Sp-bordet.
6. Anna förärade oss sin närvaro under balen och Camomillen och jag flankerar.



7. Jag och pälsen kom mycket bra överens då den värmde min väldigt soar throath. Jag är dock mycket glad ändå!
8. I ögonblicket precis efter att jag smashat Sannes huvud rakt i bordet då vi missat att det var tomt emellan oss..
9. Camomillen, Kajsa & Mian som i gamla goda bästistider. Sittandes, liggandes, på ett biljardbord under tiden vi sjöng "Ansiktsburk", skrattade så vi grät och posade friskt för vår paparazzi.
Nu väntar jag med spänning på alla andra foton som togs under kvällen. Detta är ju nämligen bara en liten bråkdel av mina och då tog ju alla andra också. Det lär bli some sick stuf att se fram emot! :D
Den önskade bilden på min klänning kommer. Sen.
"Eat it!"
Jag är bra på att vara förbannad. Arg. Irriterad. Ifrågasättande. & extremt tjurig.
Och idag när jag med all rätt borde kunna vara allt det där eftersom vår studentbalär ikväll och jag är tokigt förkyld, så är jag inte alls varken arg, irriterad och ifrågasättande gällande varför just jag, why meee, är fökyld.
Istället hoppar jag runt, ja hoppar, och sjunger sånger med min bisarrt hesa röst, har våldsamma slagsmål/vaösträning med min bror och är allmänt överglad under tiden jag knaprar C-vitamin och dricker mängder med vätska som gör mig oerhört kissnödig konstant.
Livet är ett mysterium. & ikväll ska jag på bal. Tjoho.

Så ikväll ska jag och mina flickor, som förövrigt ska göra sig iordning i samma hus och lär slå ihjäl varandra med champagneflaskor och högklackade skor, strö lite stjärnglans över Continental Inn i Åre.


Angående gårdagens tjuriga miner så måste jag ju bevisa att jag faktiskt kan vara glad på riktigt och show it of på bild. Därav denna bild då jag besökte dammråttorna på golvet. (Och man kan räkna mina tår så att jag har alla 10.)
Dessutom har jag börjat ett nytt liv i veckan. Som en heronist behöver sitt fix så behöver jag coca cola. I ohälsosamma mängder emellanåt. Och eftersom Beach 07 närmar sig och jag faktiskt inte vill tänka på hur mycket socker jag suger i mig i veckan så är jag nu på avvänjning till det lite mildare alternativet Zero som faktiskt smakar betydligt bättre än vad man kan tro. Det är en kamp varje dag. Men jag ska klara det.

Just nu är jag galet sugen på en tisha med ett provokativt, peta-i-ögat budskap på.
Jag vill som min sötnos ha något miljörelaterat eftersom det verkligen bekymrar mig. Någonting som upprör och får människor att tänka till. Men det enda jag har i min garderob som kan röra upp känslor är denna på bilden ovan. Den brukar röra upp moderskänslor.
Tröja från Esprit med neonrosa budskap som lyder;
Looking for new sweet home
with garden and pool please!
Name; Manny
Color; White with black dots
Hobbys; Smiling and sleeping.
I only eat human food. I like sweets!
Ps. I love you xxx
Nu behöver jag just ju inte bli adopterad eftersom jag har det ganska bra med både trädgård och pool. Men om
det är någon som känner sig manad med bättre förslag så!
Dagens; Three days of misery
1. Jag ser extremt tjurig ut på alla foton. När jag egentligen är ganska glad.
2. Jag överdriver nog när jag säger att all solbränna försvann när jag blev sjuk i veckan och att jag är förkylningsblek.
3. Mitt stackars hår får verkligen lida när jag är en vandrande alvedonknarkare. Knut på snedden. Uppfinningsrikt och annorlunda. Inte.


Onsdag och därmed tråkdag. I alla fall denna vecka av hostande och det-är-synd-om-mig;ande.
Svarta stupisar, Åhléns barn
Vitt baslinne, H&M
Äppelgrön liten kofta, present
Grönt sidenband runt höften + klocka, present + guldvingen, London & handklovarna, H&M.
Och mina rutiga tygskor, 2Hand

Gårdagen spenderade jag inte med att vara gravid. Vilket jag lyckades bra med att se ut som på kortet..
Istället, jag är alltså inte gravid, hängde vi utställningen inför vår vernissage och var på skolan i en evighet iklädd;
Svarta leggings, Åhléns (Jag veeeeet att det är hål på knäet!) Marinblå minishorts, Zara
Rosa, rutigt skärp, Burberry. Askrosa tee med applikationer, Åhléns.
Vit ullkofta med rosa detaljer, La Poupée.
Massor av tunna silverarmband, present + handgjort silverarmband, köpt i Tunisien + halsband m. boll, Pilgrim


"Jag heter Kajsa. Och jag är duktig på att knipa ihop munnen som en fisk.."
Imorgon är balen. Och ju närmare balen vi kommer ju mer sjuk blir jag. Jätte bra verkligen.
Jag hostar, pratar inte sexigthest utan snarare rökt alldeles för mycket-hest, hör ingening i princip på grund av lock för öronen, har ett huvud som trummar, feber och allmänt influensaont i hela kroppen och särskilt nacken.
Men jag är jätte glad ändå av konstiga skäl. Sjukdomen har alltså inte knäckt mig. Än.
Virrande på skolan under dagen i hopp om att om man är på skolan så är man frisk. Funkade sådär.
Svarta leggings, Åhléns + Gråa leggings, H&M barn, London. (Varmt och skönt!)
Denimhängselkjol, TopShop Petite, London. Gul mönstrad tee med puffärm, H&M.
Svart kofta med guldknappar, Pringle of Scottland. Väska, Lacoste, köpt i Tunisien + nya numret av Elle.
Halsband med guldvinge, London + handklovarna, H&M + armband, gjort av mich.
Tibi
Tibi grundades av amerikanskan Amy Smilovic som efter många år av resor och arbete utomlands fann att all den inspiration hon fått skulle kunna resultera i en klädkollektion. Snabbt blev de exotiska och av världens alla hörn influerade plaggen populära i USA och säljs nu i ett 200 tal ganska exklusiva butiker runt om i landet och Europa.
Så här säger hon själv om sin design;
"Naiveté and an absolute love of pretty things has been my best asset so far...I've not been constrained by what's not possible and I simply design the line around what's absolutely smashing and what I know I would wear. Everything in the line must pass the 'casual chic' test. If an outrageous silk jersey dress doesn't look incredibly smart with a little leather jacket, then the design goes straight out the window. I love details and frills on my skirts, but they've got to pair wonderfully with a tiny tee or the outfit doesn't work for my lifestyle."



Jag gillarde skarpa kontasterna i Amy Smilovics design där det folkloristiska går hand i hand med stilrena detaljer, mönster blandas och färger får lekfullt utrymme utan att bli "för mycket".



På samma sätt gång som en kollektion kan innehålla plagg med multietniska inslag och varainspirerade av fleratidsepoker och ibalnd kännas spretig så finns det också plagg som är otroligt vanliga och enkla men utan att bli tråkiga, utan bara extremt vackra.
Jag har både ritat, refererat, favoriserat och nämnt Tibi innan och jag lär göra deti gen. Det är något med designen och det faktum att det inte är ett stort och superpopulärt märke som göt att jag återkommer igen och igen med samma slutsats om märket. Och det är att jag verkligen gillar Tibi.
Det där med att vara oskuldsfull vit



Ett riktigt I-landsproblem men ändå kan jag förstå att det är frustrerande att stå mitt på gågatan i Östersund och inse att urvalet av oskuldsfullt vita, och fina, klänningar/plagg ligger på ungefär noll. Om man inte vill ha ett litet fodral som får mormor att sätta löständerna i halsen och betygsceremonin smått pinsamt när man ska röra sig i den lilla vita. För affärerna här har aldrig det man behöver.
H&M till exempel, jag har till och med frågat om detta, tar inte alls in samma saker som södra Sverige. För att "klimatet och andra faktorer gör att utbudet blir annorlunda." Men vad bra, man kan ju köpa en vit bastop att ha på överkroppen och en smutsgul tisha som trashig kjol. Jaaaa...



För den som vill ha något klassiskt vitt. 3 x H&M med klänning från Madonnas kollektion och två tunikor med lite mönster och detaljer.
Det är alltid samma dilemma när man kommer till sådanna här saker. Så fort folk ska shoppa till speciella saker så står man där och velar mellan det lilla urval som finns och vet, väldigt väl, att samma plagg kommer att spottas av i princip alla andra. För basplagg står H&M för, underkläder står Lindex för, balklänningar står Agnes Olssons för, andra fina klänningar står Do it för osv.
Ett otroligt barnsligt I-landsproblem som sagt men nog så frustrerande ändå! Jämtland är ju inte alltid = med moonboots, skoteroverall och hoodie.



För den som vill göra studenten till en dag att minnas extra, i klädväg! 3 x Net-a-Porter med en första klänningen i romersk modell och krämvitt tyg från See by Chloe. Sen en retrosöt liten klänning med spetsmönster från min personliga favorit Tibi och sist en sjukt snygg klänning i grymt fin modell från Calvin Klein.
Det vackraste av få
Oftast är det ting, händelser eller saker som jag förundras över för dess skönhet eller mystik.
Geishor är en av dem. Ända sedan jag såg en bild på en Geisha för första gången har jag varit barnsligt hänförd över hur vackra de är med sina slutna ansikten bakom århundraden av traditioners seder och sminkning.
Och därför att de lever ett liv så långt från mitt eget, i ett land jag längtar till och med livsöden jag aldrig till fullo kommer att förstå. Men ständigt lika vackra och mystiskt leende ändå, vad livet än innebär.

Imorgon har vi vår sista vernissage efter tre år på gymnasiet. Känns både sorgligt och skönt.
Men mitt sista projekt och tema inför utställningen är just geishan. Så med min vanliga illustrationsstil, som jag inte använder till skoluppgifter i bild i vanliga fall, gjorde jag min tolkning av olika bilder, fragment och minnen av geishor jag sett. Bilden ovan, är en av dem.
Msn konversation
Kajsa säger:
apa
Jannike säger:
APA? Oh my, nu tar vi till det tunga artilleriet!
Kajsa säger:
Japp.... känn dig överkörd så att säga. Nej men apa är mitt nya fula ord. kan användas till allt. Som potatis!
Jannike säger:
Jaha det var ju praktiskt!
Kajsa säger:
Mmm. Potatis funkar till allt. Så gör även apa. fast jag äter inte apa. bara potatis. Eller... någon gång kanske jag vill testa att äta apa..?
Kajsa säger:
apa med potatis kanske?
Jannike säger:
Hahahaha jag dör här! Du är ju rolig du.
Kajsa säger:
Vill du ha lite apa med potatisgratäng?
Kajsa säger
Eget recept!
Jannike säger:
Mmmm....!
Kajsa säger:
Mmmm! Och apbebisar till efterrätt!
Jannike säger:
Poor little ones!
Kajsa säger:
Det är lätt. man bara gröper ur deras skallar och fyller dem med glass!
Jannike säger:
Hahaha.
Kajsa säger:
Och toppa med krossade bebisnaglar!
Jannike säger:
You eat it!
Kajsa säger:
Men det är ju du som är bjuden på middag!
Kajsa säger:
men ska det vara så så får det väl vara, då blir det ingen efterätt för dig!
Jannike säger:
Ehm jaha...! Vad mysigt det ska bli. Jo förlåt, jag kommer självklart.
Kajsa säger:
Hihi. Och efter maten blir det fiskedamm. Då får man små magsäckar med innehållet istället för traditionellt tråkigt svenskt godis...
Jannike säger:
You rock. Jag förstår inte var du får allt ifrån.
Kajsa säger:
och sen leker vi sätta svansen på grisen, med mänsklig gris, och apsvans! ...
Dagens, Mellanöstern goes 80-tal
Svarta ballerinas med rosetter, H&M barn. Svarta leggings, Åhléns.
Vitt linne, NafNaf, Paris. Grå tunika med mönster i purpur/rött & metallic,nyinköpt i Oman.
Dubbelknäppt skärp i ljust läder, 2Hand. Klocka i ljust läder, present. Väska i ljust läder, MarcO Polo
Det nya blinghalsbandet (som alla älskade) från H&M. Bild, kolla här!
+ Grå skepparkavaj, aviators & cashmerehalsduken från Oman. (Som A fick snuttefiltsbarndomsminnen utav...)

Kolla vad sjukt glad jag ser ut att vara. Kolla noooga, för jag brukar inte se sjukt glad ut. Mer liksom...sjuk.

Sedan råkade jag, i ett svagt ögonblick, typ lova den ondsinta grannen och numera ickevännen Elin att jag jag kanske ville gå på gymmet. Det ville jag inte. För mitt huvud försökte lossna från halsen. Men hon skickade våldsamma och hotfulla meddelanden via msn och förpestade min smsinkorg så det var bara att traska iväg. Ganska roligt ändå. Jag satt på en boll i en timma medan hon svettades och fick ont i rumpan av träningscykeln.
Förövrigt såg vi ut som finska landslaget med matchande kornblå shorts och vita linnen/tees.

Torsdag, fredag & lilla lördag
Fredagen bjöd på rena rama färgpaletten för att vara jag, miss matchning, och passade bra efter att ha varit utomlands. Hade passat sig mindre bra om jag varit blek. Tur för mig alltså.
Nya korallfärgade ballerinorna, Din Skos barnavdelning. Grå leggings, H&M barn, London.
Gul kjol med hög midja, köpt i Tyskland. Korallrosa linne, Gap, London.
Rosa kofta med pärlor, Indiska & korallrosa halsband, Wedins.

Jag tycker om att sitta på golvet. Därav sitter jag väldigt ofta på just golvet. I lördags delade jag och dammråttorna på golvytan och samsades någorlunda. De fastnade på mina byxor och gjorde dem grå på rumpan. Otrendigt.
Kleinblå stuprörsjeans, Vero Moda. Svart piké, Lacoste.
Massor av tunna silverarmband, present. Armband av silvermålade träkulor, gjort av mig.
& silvernagellack inköpt i Oman (för 4 :-) på tå- och fingernaglarna.

Här visar jag både upp mina övernaturliga kunskaper inom matlagning och dagens klädsel från i torsdags. Jag vet inte vad som är mest förbryllande. Sanningen är att jag överhuvudtaget inte kan laga mat, som sagt, och att jag under ensamma veckor får överleva på nudlar. Och bananer. & glass med ohälsosamma mängder lakritsströssel.
Peace to the nudels!

Ett steg i rätt riktning!
Anya Hindmarch miljömedvetna väska har på kort tid blivit en it-väska bland såväl supermodeller världen över, känidsar och vanliga människor med viljan att göra litet för vår miljö. "I´m not a plastic bag"-väskan finns nu att köpa via hennes hemsida och i butiker, dock inte i Sverige än, för den svindlande summan av 5 £.
Faktum är att väskan ju verkligen är riktigt söt och praktiskt i sin storlek så jag kommer att köpa den för både det och för att jag vill stödja kampen gällande vår miljömedvetenhet.
Dock som det har diskuterats i designvärldens såväl inre som yttre kretsar så är frågan om folk köper den för att det är en väska populär bland kändisarna eller för att den har ett budskap gällande vår miljö. Jag hoppas på det sista men är tyvärr inte helt säker att det är sanningen. I vilket fall som helst så är det en bra idé och jag hoppas få se många sådana här på folks armar framöver. För miljöns skull.

Ett annat perspektiv är ju utifrån diskussionen som florerar vilt i Sveriges största tidningar gällande it-väskornas vara och icke vara och de summor tjejer, främst, lägger ut på dem. Finns det verkligen någon större sans i att lägga ut tusentals kronor på en väska bara för att den anses som en it-bag? Jag vet inte om jag tycker det.
Dock känns ju "I´m not a plastic bag" som en liten ironisering åt just de åsikterna eftersom man här har världens antagligen billigaste it-väska att tillgå.
Läs mer på Anya Hindmarchs hemsida!
Jag ska köpa den när jag får chansen? Ska du?
Diskriminering eller okunskap?
Sen är det inte lika kul när man ska gå på finare tillställningar, bal eller överhuvudtaget ha klack på skorna.
Eller vill gå efter skomodet. Då är man ganska körd för det mesta. För hur många fina, ganska plain högklackade skor finns det i barnstorlek som inte pryds av rosa ludd eller tryckta hjärtan på? Inte många alls.
Så när jag var i Norrköping under förra veckan fick jag som vanlig känna mig förvisad till att sitta på de färgglada plupparna längst in i lokalen och kika på barnskor tillsammans med vilda 5 åringar.
Sko Punkten bjöd mig dock på en trevlig överraskning då de visade sig ha söta och inte alltför barnsliga skor även till mig. Faktiskt ett par som skulle passa umärkt till min studentklänning.
Bara det att jag drabbades, som så ofta förr, av total sinnesförvirring och köpte inte dem.
För 149 :- hade jag kunnat ha ett par finfina skor för studenten och i sommar. Det har jag inte nu.
Jag känner mig diskriminerad av mig själv.
Denna hade kunnat sitta på min fot. Och eftersom det är tre, betala för två hade jag i samma veva kunnat införskaffa denna och denna.
Eller dessa loafers, de här lätt...djuriska och sådanna här metallicskor.
Time goes by
Cheap but chick
Men de senaste åren har H&M verkligen blivit en räddare i nöden under många tillfällen. Man kan ju i princip hitta allt i klädväg där, om man har lite fantsi och kreativitet i baktanke i alla fall. Okej, det är fruktansvärt mainstream och minst en till på skolan kommer alltid att ha samma plagg men ändå. Jag kan inte låta bli att älska H&M för att det liksom alltid finns där. Stilen är inte längre förtvivlat 70-tal med grälla orange nyanser och mönster i brunt på Sveriges stolthet efter Volvo och IKEA. Tvärtom kickar det igång på trenderna i princip lika fort som modellerna går ned för catwalkerna världen över undermodeveckorna.
Jag gillar H&M. För ärligt talat, vem gillar inte budget när det faktiskt är snyggt?
Just nu är jag sjukt inne på H&Ms Dividedsmyckeskollektion. Jag vill ha ha ha. Och det bästa är att det är billigt så jag kan köpa allt det jag vill ha ha ha. De bästa exemplen finns tyvärr inte på sidan, crap, men här kommer lite exempel på bijouterier som konkurrerar med KJL för min del.



1. Så fult och My Little Ponysött att det blir coolt! 2. Superfina stiliserade blad. 3. Stilren men ändå lite lekfull design med svartsilver i form av små berlocker i form av blad, nycklar och ringar.


4. Jag har högljutt deklarerat att jag hatar 80-tal klädmässigt. Och ärligt talat så är ju som sagt, läs texten innan, inte 70-tal min favorit heller. Men dessa två, armbandet & halsbandet, är ju fula på samma sätt som nummer ett att de är grymma. Jag vill ha runt min handled och hals!
De coolaste smyckena finns som sagt inte på sidan men det finns några riktigt coola just nu med tydligt fling till 80-talet, Miami Vice, hip hop-bling och udda små 70-tals detaljer.
Jag siktar in mig på att ge London-änglavingen och handklovarna kompisar i form av knallrosa kamera på guldkedja, några palmer och en pineapple, en flugsvamp, en gigantisk fake-diamant, en papegoja, surrealistiska plastregnbågar och enhörningar som berlockarmband och en sneaker. Och en supertung svart dödskalle såklart!
Allt från H&M. De borde byta slogan med McDonalds. Cause I´m lovin´ it!
Dagens; Klänning i kallt land
Ganska ofta frågar jag mig själv varför man väljer att bo så här långt norrut, och svaren är många och bra, men vissa gånger ifrågasätter jag ändå starkt mina föräldrars val att låta mig växa upp här som en annan sälunge. Det är ju banne mig kallt i princip hela tiden! Förutom när det råkar vara vindstilla och sol, då blir det knallvarmt och alla beter sig som vi vore på Bahamas. Väldigt intressant att se så många bleka kroppar på en och samma gång med undantag för googlebrännor och lite surfshorts och linnen.
Igår och idag fick jag alltså för mig att trotsa vädret, dumma tjuriga unge, trots att min kropp ännu inte vant sig vid klimatet som är ungefär så långt borta man kan komma från det Omanska. Det vill säga sjukligt varmt och skönt.
Nu är jag snörvlig, hostig och lite lagom småförkyld. Fiffigt Kajsa.

Klädseln var densamma idag som på väg till affären igår. Dock - de svarta jeansen och + grå Londonleggings.
Nya korallfärgade ballerinor med spetstyg, Din Sko
Rosa/korallfärgad klänning i 70-tals mönster med fickor, H&Ms barnavdelning
Mörkgrå kofta, Filippa K
Skepparkavaj, färgad grå, Eve of Eden
Pashmina/cashmere sjal, köpt på marknad i Oman
Halsband i guld med små handklovar, H&M Divided
Aviators, papis gamla & nu mina


Eftersom jag är på tu man hand med mig själv den här veckan så är jag ju dessutom tvungen att handla själv. Och jag+handling+laga mat blit inte = måltid. Inte alls faktiskt för det mesta.
Så efter att ha skrivit en lista på vad jag behövde för näringsintag de kommande dagarna, vuxenpoäng, blev skörden det som bilden visar. Undrar vad en dietist skulle säga? Jag känner att kostcirkeln är fullkomlig.
Jag som aldrig lagat en komplett måltid, curlingmamma?, har ändå nular i magen och glass att se fram emot. Vad mer kan en flicka begära en torsdagskväll?

Just det, imorgon kommer min andra krönika för Länstidningen. Faktiskt med reflextioner på just Jämtlandsboendets vara och icke vara och dess ofördelaktiga fördelar och fördelaktiga ofördelar.
Går nog att läsa på www.ltz.se eller något sånt kanske? :)
Den brutala sanningen
Sommarfesten var ju extremt roligt och bara att göra sig iordning med vännerna gjorde ju det hela så jäkla mycket ännu roligare så att säga. Först höll jag på att ifrågasätta mitt eget existensberättigande när jag kollade in HillieBillie my friends blogg och vännen As blogg och alla bilder där. Sedan insåg jag att det är precis sådär wacko jacko vi är på alla bilder, som vi också är i verkligheten. Så what the heck, vi får väl stå för att vi är lätt mental.

Peace out med skrämmande blick och 80-tals hästsvans goes lockar.



Kan man annat än älska dessa babes?
Middleeast shopping
Trots att jag i ett svagt, läs; extremt varmt, ögonblick talade om för min mamsell att jag inte ens var shoppingsugen så kunde jag ju inte låta bli att bli nyfiken när jag hörde om de shoppingcenter och marknader som Salalah har.
Och trots att jag höll mig på mattan spenderarmässigt så haffade jag ändå snabbt tre tunikor, med lite modifiering omgjorda till miniklänningar, från Lulushoppingcenter där rea rådde och jag botaniserade vilt.

De tre kapen för cirkus 60 kronor styck. Handgjorda detaljer, härliga mönster och perfekta för i sommar då tyvärr de flesta kommer att gå runt i samma tunikor från kedjorna. Dock efter detta, inte jag.
Grå tunika/klänning med guld och purpur/rött mönster och små inslag av metallic i form av guld/silver "pluppar".
Gul råsidentunika som jag är fullkomligt kär i. Söt ringning och fina broderier i gula och silvernyanser.
Svagt rutig tunika i grönt med inslag av blått och detaljer med rosa minipaljetter.





Tunikorna & en underbart mjuk sjal i pashmina/cashmere. (Förövrigt inhandlades en hel del småsaker också i Oman. Typ mängder av Oreokex som antagligen är världens godaste...)
I Norrköping köptes de, efter sommarfesten, smutsiga små korallfärgade ballerinorna på Din Sko med spetstyg och rosetter. Retrominiklänningen inhandlades även den i Norrköping och var med under shoppingturen i Sthlm.


I Stockholm inhandlades, inför sommarfesten, en likadan klänning från H&Ms barnavdelning fast i svart (skynda fynda, fina mönster och extremt billiga!), hårband i svart och väldigt bling halsband i gigantiskt format.
En flock smurfar, Homer Simpson & en ost
Jag är ändå inte särskilt förvånad åt någotdera faktiskt. Det är ju ändå mina vänner vi talar om och sommarfesten på ingång i Åre.
Den läckra piraten tappade snart sitt svärd och sötnosen Edward Scissorhands skrämde nog slag på ett antal personer inne på Dippan under tiden jag och vännen M, som mest skulle vara Hollywoodglammiga, blev tagna för Mary-Kate och Ashley Olsen.
Jag skulle kalla hela tillställningen för ett socialt experiment där människans alla drifter står i centrum. Faktum är att promiskuitet har sällan skådats på samma sätt enligt oss, hämningar verkade ha gått ur i samma stund som den första cidern gick i på de flesta och att kostymer inte på något vis sätter gränser för hur folk kan komma att stå varandra, kanske alltför, nära på ett dansgolv. (Jag trodde aldrig att jag skulle se en 80-talist råförföra turtels. Mina barndomsidoler gick liksom i kras igår. Turtels, inte gör de sånt..?)

Amanda och Jannike flankerar mig som var otroligt osminkad genom att vara extremt sminkade båda två själva.

Jack Sparrow & Edward Scissorhands, dock utan de makabra saxarna, i badrummet.
Snyggare än någonsin.
En kväll att minnas med allt ifrån vattenpåfyllning av polsk bärplockerska till dansande med söt nunna, mösstillrättning på smurf, fnissande med en mimare och diskussion med en grottmänniska huruvida det är snyggt eller inte att vara täckt från topp till tå med guldglitter som någon kastade ut.
aenigma- one love
Att stå på en flygplats med vetskapen om att man snart ska sitta i ett flygplan igen, på väg någonstans bortom horisonten, är en av de. Antagligen den saken som jag uppskattar mest. För visst gör kläder, shopping och modevärlden mig glad men en upplevelse av något nytt outforskat land kan inte jämföras med materiella ting.
Ibland hittar man ett lite speciellt guldkorn bland världens alla länder. Ett ställe där man känner att här skulle man kunna ha sitt hjärta. Som om man kommit hem på något underligt vis.
På samma sätt som väst indien, Dominikanska Republiken, fick mig att inse att det var ett land utöver allting annat som jag sett, gjorde Oman samma intryck på mig. Jag trodde aldrig att jag skulle bli så fäst i ett land liggande i Mellanöstern med allt vad det innebär gällande kontrasterna som är så skarpa till vårt eget. Men det var just kontrasterna som fick mig att inse att hur långt borta man ändå är från det som man ser som idealet, så kan man känna sig som en del av det nya.
Doften av frankience tar mig lika snabbt till den på ytan karga arabiska halvön, och blundar jag kan jag se indiska oceanen med sina delfiner, den otroliga himlen som är större än jag någonsin sett den och höra ljudet av palmbladen som prasslar i den 40 + gradiga vinden.
Jag kommer att resa mycket mer i mitt liv. Och trots att jag säger att jag inte vill återvända till länder snart igen så vet jag att Oman kommer att finnas för tydligt i mitt huvud för att jag ska kunna hålla mig ifrån det.









Paradiset är ett ord jag inte tror på. Åtminstone inte att det är densamma för oss alla.
Paradiset är et inviduellt ord likväl som ett inviduellt, surrealistiskt ställe i vårt medvetande, skapat till det vi vill att det ska vara. Det finns mycket med Oman som gör att det inte är ett paradis rent värdsligt sett, men det är en plats jag skulle vilja kalla så nära jag hittils kommit mitt eget, personliga paradis.